Nordrhein-Westfalen

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Nordrhein–Westfalen)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Land Nordrhein-Westfalen
Flagga
Delstatsflagga
Vapen
Vapen av Nordrhein-Westfalen
Snabbfakta
Huvudstad: Düsseldorf
Yta: 34 087 km²[1] (4:e)
Folkmängd: 17 996 621 (2007-12-31)[2]
Folktäthet: 530 invånare/km²
Offentliga skulder relativt: 6 456 €/invånare (2002)
Offentliga skulder totalt: 116,6 miljarder € (2002)
ISO 3166-2: DE-NW
Officiell hemsida: www.nrw.de
Politik
Ministerpresident: Jürgen Rüttgers (CDU)
Styrande parti: CDU och FDP
Mandatfördelning i Lantdagen
(187 ledamöter):
CDU 89
SPD 74
Bündnis 90/Die Grünen 12
FDP 12
Senaste val till Lantdagen: 22 maj 2005
Nästa val: maj 2010
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet
(Bundesrat):
6
Karta
Tyskland med Nordrhein-Westfalen markerat

Nordrhein-Westfalen (på svenska Nordrhen-Västfalen) är ett förbundsland i västra Tyskland. Det är den folkrikaste delstaten med sina cirka 18 miljoner invånare (2007). Till ytan sett är Nordrhein-Westfalen den fjärde största delstaten i Tyskland med sina 34 080 kvadratkilometer. Den största staden i delstaten är Köln, men huvudstad är Düsseldorf. Ruhrområdet ligger i Nordrhein-Westfalen. Rhein-Ruhr-regionen bildar med sina 10 miljoner invånare ett av de största storstadsområdena i Europa.

Nordrhein-Westfalen gränsar till Niedersachsen i norr och öster; i sydöst till Hessen. I söder gränsar NRW till Rheinland-Pfalz. I väster gränsar förbundslandet till Nederländerna och Belgien.

Innehåll

Historia

Grundandet av Nordrhein-Westfalen

Efter andra världskriget var segrarmakterna oeniga om Ruhrområdets vidare öden. Medan Frankrike favoriserade en självständig, politiskt svag stat eller internationellt område, förordade den sovjetiska sidan en fyrmaktsstat liknande Berlin. Det senare förslaget avslogs av britterna till vilka ockupationszonen och Ruhr tillhörde. Britterna ville ha Ruhrområdet i en framtida tysk stat för undvika en svår ekonomisk kris och instabilitet som efter första världskriget. Dock skulle näringslivets makt och det potentiella socialistiska proletariatet kompenseras, varför britterna utvecklade idén om en sammanslagning med det lantliga och katolskt präglade Westfalen. Dessutom skulle jordbrukslandskapen i Westfalen underlätta försörjningen av det tätt bebyggda Ruhrområdet.

Projektet var till en början omstritt, inte minst i Tyskland, där politiker fruktade den nya delstatens ekonomiska och befolkningsmässiga övertag. Det fanns få gemensamma nämnare mellan landsdelarna Nordrhein och Westfalen, frånsett att de båda under omkring 130 år varit preussiska provinser. Historiskt stod Westfalen närmare Niedersachsen och Nordrhein stod historiskt närmare den södra delen av Rhenlandet, som blev en del av Rheinland-Pfalz.

Det rättsliga grunden för skapandet av Nordrhein-Westfalen låg i den brittiska militärregeringens förordning nummer 46 som fastlog upplösandet av de preussiska provinserna i den brittiska zonen och skapandet av självständiga länder. Ur den nordliga delen av Rheinprovinz och provinsen Westfalen skapades den nya delstaten Nordrhein-Westfalen.

År 1947 var Lippe tvunget att ge upp sin självständighet och dess regering beslöt sig efter förhandlingar med både Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen (båda under brittisk förvaltning) att ingå i Nordrhein-Westfalen. År 1947 blev Lippe genom den militära förordningen nummer 77 en del av Nordrhein-Westfalen. En folkomröstning skulle hållas i ärendet men blev aldrig av. År 1948 godkändes det hela formellt av Nordrhein-Westfalens lantdag. Ruhrområdets betydelse för ekonomin och rustningspolitiken förde med sig att ett beslut, Ruhrstatutet, antogs 1949. En internationell grupp skulle kontrollera regionens tunga industri. Politiskt gavs klartecken för Nordrhein-Westfalens anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland. Kontrollgruppens arbete varade inte länge, efter en kort tid upphörde det för att främja uppbyggandet av näringslivet och officiellt upphörde arbetet 1952.

Historiska datum

  • 21 juni 1946: Det brittiska kabinettet beslutar i London om grundandet av Nordrhein-Westfalen.
  • 24 juli 1945: Rudolf Amelunxen väljs till ministerpresident av de brittiska militärmyndigheterna.
  • 23 augusti 1946: Nordrhein-Westfalen grundas.
  • 2 oktober 1946: Lantdagen har sitt konstituerande sammanträdande.
  • 21 januari 1947: Lippe blir en del av Nordrhein-Westfalen.
  • 20 april 1947: De första valen till lantdagen.
  • 8 maj 1949: Nordrhein-Westfalen blir förbundsland.
  • 18 juni 1950: Delstatsförfattningen antas genom folkomröstning.

Geografi

Nordrhein-Westfalen är delad i fem Regierungsbezirke. Dessutom är hela förbundslandet delat i 31 distrikt (Landkreise) och 23 distriktfria städer.

Totalt har förbundslandet 1 645 km gräns. Mest mot Niedersachsen och minst mot Belgien.[3]

Område/Land Km gräns
Niedersachsen 583
Nederländerna 387
Rheinland-Pfalz 307
Hessen 269
Belgien 99

Regierungbezirk

I Nordrhein-Westfalen finns det fem stycken Regierungbezirk, de är:

Regeringsdistrikt Invånare 31 dec. 2007 Antal
Distrikt[4]
Antal
Distrikts fria städer[5]
Antal
Kommuner[6]
Arnsberg 3.723.712[7] 7 5 83
Detmold 2.059.198[8] 6 1 70
Düsseldorf 5.208.288[9] 5 10 66
Köln 4.391.062[10] 8 4 99
Münster 2.614.361[11] 5 3 78
Totalt: 17.996.621 31 23 396

Distrikt och distriktfria städer

(med bokstäver på registreringsskylten)

Distrikt och distriktfria städer i Nordrhein-Westfalen

Distrikt

  1. Aachen (AC)
  2. Borken (BOR)
  3. Coesfeld (COE)
  4. Düren (DN)
  5. Ennepe-Ruhr-Kreis (EN)
  6. Rhein-Erft-Kreis (BM)
  7. Euskirchen (EU)
  8. Gütersloh (GT)
  9. Heinsberg (HS)
  10. Herford (HF)
  11. Hochsauerlandkreis (HSK)
  12. Höxter (HX)
  13. Kleve (KLE)
  14. Lippe (LIP)
  15. Märkischer Kreis (MK)
  16. Mettmann (ME)
  17. Minden-Lübbecke (MI)
  18. Rhein-Kreis Neuss (NE)
  19. Oberbergischer Kreis (GM)
  20. Olpe (OE)
  21. Paderborn (PB)
  22. Recklinghausen (RE)
  23. Rheinisch-Bergischer Kreis (GL)
  24. Rhein-Sieg-Kreis (SU)
  25. Siegen-Wittgenstein (SI)
  26. Soest (SO)
  27. Steinfurt (ST)
  28. Unna (UN)
  29. Viersen (VIE)
  30. Warendorf (WAF)
  31. Wesel (WES)

Distriktfria städer

  1. Aachen (AC)
  2. Bielefeld (BI)
  3. Bochum (BO)
  4. Bonn (BN)
  5. Bottrop (BOT)
  6. Dortmund (DO)
  7. Duisburg (DU)
  8. Düsseldorf (D)
  9. Essen (E)
  10. Gelsenkirchen (GE)
  11. Hagen (HA)
  12. Hamm (HAM)
  13. Herne (HER)
  14. Köln (K)
  15. Krefeld (KR)
  16. Leverkusen (LEV)
  17. Mönchengladbach (MG)
  18. Mülheim an der Ruhr (MH)
  19. Münster (MS)
  20. Oberhausen (OB)
  21. Remscheid (RS)
  22. Solingen (SG)
  23. Wuppertal (W)

Storstäder i Nordrhein-Westfalen

Följande städer är storstäder (över 100 000 inånare):

Storstäder i Nordrhein-Westfalen
Stad Distrikt Invånarantal
2000-12-31
Invånarantal
2006-12-31
Invånarantal
2007-12-31[12][13][14][15][16]
Köln Köln (stad) 962.884 989.766 995.397
Dortmund Dortmund (stad) 588.994 587.624 586.909
Essen Essen (stad) 595.243 583.198 582.140
Düsseldorf Düsseldorf (stad) 569.364 577.505 581.122
Duisburg Duisburg (stad) 514.915 499.111 496.665
Bochum Bochum (stad) 391.147 383.743 381.542
Wuppertal Wuppertal (stad) 366.434 358.330 356.420
Bielefeld Bielefeld (stad) 321.758 325.846 324.912
Bonn Bonn (stad) 307.814 314.299 316.416
Münster Münster (stad) 265.609 272.106 272.951
Gelsenkirchen Gelsenkirchen (stad) 278.695 266.772 264.765
Mönchengladbach Mönchengladbach (stad) 263.014 260.951 260.018
Aachen Aachen (stad) 244.386 258.770 259.030
Krefeld Krefeld (stad) 239.916 237.104 236.516
Oberhausen Oberhausen (stad) 222.151 218.181 217.108
Hagen Hagen (stad) 203.151 195.671 193.748
Hamm Hamm (stad) 182.427 183.672 183.065
Herne Herne (stad) 174.529 169.991 168.454
Mülheim an der Ruhr Mülheim (stad) 172.862 169.414 168.925
Solingen Solingen (stad) 164.973 162.948 162.575
Leverkusen Leverkusen (stad) 161.047 161.336 161.345
Neuss Rhein-Kreis Neuss 150.013 151.626 151.449
Paderborn Paderborn 139.084 144.258 144.181
Recklinghausen Recklinghausen 124.785 121.521 120.536
Bottrop Bottrop (stad) 120.611 118.975 118.597
Remscheid Remscheid (stad) 119.287 114.925 113.935
Moers Wesel 107.062 107.180 107.111
Siegen Siegen-Wittgenstein 108.476 105.697 105.049
Bergisch Gladbach Rheinisch-Bergischer Kreis 105.693 105.587 105.840
Witten Ennepe-Ruhr-Kreis 103.196 100.248 99.598

Se även: Lista över städer i Nordrhein-Westfalen.

Infrastruktur

Vägar

Vägnätet i Ruhrområdet är ett av det tätaste i Europa.

A1 strax söder om Wuppertal

Det finns gott om motorvägar i Nordrhein-Westfalen. Några av dem är i:

Nord-sydlig riktning   Väst-östlig riktning
A1   A2
A3   A4
A31   A30
A33   A40
A43   A42
A45   A44
A57   A46
A59   A52
A61

Den historiska vägen Ruhrschnellweg, idag A40 (bitvis också en del av Bundesstraße 1), är en av det mest trafikerade vägarna i hela Tyskland.

Den totala väglängden i Nordrhein-Westfalen uppgår till 29 510 kilometer. Av det är 2 186 km motorväg, 4 886 km förbundsväg (Bundesstraßen), 12 694 km landsväg, 9 745 km kommunala vägar så kallade Kreisstraßen.[17]

Tåg

Passargerartrafik

De viktigaste knutpukterna i tågtrafiken (stationskategori 1) på långdistansnätet är Köln Hbf, Dortmund Hbf, Düsseldorf Hbf och Essen Hbf. Järnvägsstationer som är stationskategori 2 är: Bielefeld Hbf, Bochum Hbf, Bonn Hbf, Duisburg Hbf, Düsseldorf Flughafen, Hagen Hbf, Hamm, Köln-Deutz, Köln Flughafen Münster Hbf, Oberhausen Hbf, Siegburg/Bonn, Solingen Hbf och Wuppertal Hbf. Dortmund Hauptbahnhof är den största stationen för trafiken till de östligare delarna av landet.

Grundidén för passagerartrafiken i Nordrhein-Westfalen är att ha en integrerad tidtabell för de olika trafiktyperna. För tillfället finns det tre olika typer av regionaltåg:

Godstrafik

Räknar med man med godstrafiken så är stationen Hagen-Vorhalle den största rangerbangården i hela Tyskland. I Köln finns den största omlastningstationen för containertrafik (tåg-lastbil) i hela Tyskland.

Flygtrafik

Den viktigaste flygplatsen för interkontinental trafik är Düsseldorfs flygplats. Den är den tredje största i Tyskland mätt i passagerantal efter Frankfurt och München. Kölns flygplats har många destinationer inom Europa, den är också en av de viktigaste flygplatserna för fraktflyget inom Tyskland. Ytterligare flygplatser med vissa interkontinentala flygningar är Dortmunds flygplats, Airport Weeze, Flughafen Münster/Osnabrück, Flughafen Paderborn/Lippstadt. Vid sidan av dessa flygplatser, finns det ett antal mindre flyglatser som Flughafen Düsseldorf-Mönchengladbach, Flughafen Essen/Mülheim och Siegerlandflughafen.

Politik

Ministerpresidenten

Ministerpresidenten för Nordrhein-Westfalen är utsedd av Landtagen. Sedan 2005 så är Jürgen Rüttgers (CDU) ministerpresident. Han leder en koalition mellan CDU och FDP. Nio av ministrarna i regeringen tillhör CDU och två tillhör FDP.

De tidigare minsterpresidenterna var:

Förbundsregeringen

Till det kommer departementet för förbunds- och europafrågor som är lett av Andreas Krautscheid[28] som ligger under statskansliet.

Sport

Fotboll

Fotbollen har en stark tradition i Nordrhein-Westfalen. I NRW finns det fler lag som spelar i tyska Bundesligan.

Några av lagen i Nordrhein-Westfalen är:

Källor och referenser

  1. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html
  2. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
  3. Geografiska fakta
  4. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
  5. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
  6. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html
  7. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html
  8. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html
  9. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html
  10. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html
  11. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
  12. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html
  13. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html
  14. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html
  15. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html
  16. http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html
  17. Fakta om vägnätet
  18. http://www.fm.nrw.de/minister/index.php
  19. http://www.im.nrw.de/hom/40.htm#
  20. http://www.innovation.nrw.de/Ministerium/MinisterPinkwart/index.html
  21. http://www.wirtschaft.nrw.de/1000/1100/index.php
  22. http://www.mags.nrw.de/100/Leitung/index.php
  23. http://www.justiz.nrw.de/JM/wir_ueber_uns/ministerin/index.php
  24. http://www.schulministerium.nrw.de/BP/Ministerium/Ministerin_Sommer/index.html
  25. http://www.mbv.nrw.de/Ministerium/minister/index.php
  26. http://www.umwelt.nrw.de/ministerium/minister/index.php
  27. http://www.mgffi.nrw.de/ministerium/minister-laschet/index.php
  28. http://www.europa.nrw.de/en/home/wer_wir_sind/minister_andreas_krautscheid.html

Externa länkar


Personliga verktyg