Nektanebos bedrägeri
Från Rilpedia
Nektanebos bedrägeri är motivet i en mycket spridd folksaga eller novell, som var gängse i Orienten från äldsta tider och vunnit stor utbredning även i europeisk litteratur.
I anknytning till Nektanebo II, Egyptens siste infödde härskare, lyder sagan (enligt den grekiska Alexandersromanen), att Alexander den store skulle vara en son av Nektanebo, som i guden Amons gestalt skulle haft sexuellt umgänge med Alexanders mor Olympias. Grundtemat är, att en människa utger sig för ett överjordiskt väsen och i denna egenskap umgås med mänskliga kvinnor. Detta motiv har varit starkt spritt i Orienten och spelat en viktig både religionshistorisk och litteraturhistorisk roll. Så spelar det in i de österländska Messiasberättelserna, i den grekiska, hellenistiska, senlatinska och medeltida (Boccaccio och Mordini) berättelselitteraturen ända till moderna noveller och berättelser (La Fontaine, Voltaire, Wieland, Andersens flygande koffert o.s.v.). Även i den indiska litteraturen ("Brhatkatha" och "Kathasaritsagara") har motivet använts. Jfr O. Weinreich, "Der trug des Nektanébos. Wandlungen eines novellenstoffes" (1911).
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nektanebos bedrägeri, 1904–1926 (Not).