Moldaviska viner
Från Rilpedia
| Vin |
|---|
 Vin Rött vin |
Moldaviens vinindustri är väl etablerad. Landets vingårdar upptar en yta på 147 000 hektar, av vilka 102 500 ha används för kommersiell produktion. Det mesta av vinet som görs i landet går på export. Många familjer har sina egna recept och vinrankor som har gått från generation till generation.
Innehåll |
Historia
Fynd av vinlöv från Vitis teutonica, nära byn Naslavcia i norra Moldavien bevisar att druvor har vuxit här i uppskattningsvis mellan 6 till 25 miljoner år. Storleken på märkena av druvkärnorna som hittades vid byn Varvarovca, som härstammar från 2800 f.Kr., visar att människan odlade druvor redan då. Druvodlandet och vintillverkningen i området mellan floderna Dnjestr och Prut, som började för 4000-5000 år sedan, har haft både med- och motgångar, men har alltid klarat sig genom samhällets och ekonomins förändringar. I slutet av 200-talet f.Kr. knöts band mellan den lokala befolkningen och grekerna, och 107 med romarna, vilket starkt kom att påskynda utvecklingen av druvodlandet och vintillverkningen.
Efter bildandet av den moldaviska feodala staten på 1300-talet började druvodlandet att utvecklas på allvar, och det blomstrade under Stefan cel Mares styre på 1400-talet, då han stödde importen av planteringssorter av hög kvalitet från andra länder och förbättrandet av kvaliteten på vinet. Vin var en av Moldaviens viktigaste exporter under medeltiden, speciellt i handeln med Polen, Ukraina och Ryssland.
Druvodlandet drabbades av en svår tillbakagång när Moldavien införlivades i det Ottomanska riket, eftersom vintillverkning var förbjudet enligt lag. Efter fredsfördraget 1812 började dock vinindustrin åter blomstra. De vanligaste sorterna var de traditionella: Rara Neagra, Plavai, Galbena, Zghiharda, Batuta Neagra, Feteasca Albă, Feteasca Neagră, Tămâioasa, Cabasia och många andra av lokala ungerska, bulgariska, grekiska och turkiska sorter. Under denna period fick vinodlarna statligt stöd och redan 1837 hade vingårdsytan i Bessarabien (dagens Moldavien plus kusten mot Svarta havet) nått 14 000 hektar, och vinproduktionen kommit upp i 12 miljoner liter. Under den senare halvan av 1800-talet skedde en intensiv plantering av nyligen importerade franska sorter som Pinot Blanc, Pinot Noir, Pinot Gris, Aligote, Cabernet Sauvignon, Sauvignon Blanc, Gamay och Muscat Blanc. Det var också under denna tid som viner som Negru de Purcari och Romanesti, som gjorde Moldavien känt som ett land med bra vin, började produceras. Efter skadorna av vinlusen i slutet av 1800-talet dröjde det ända till 1906 när vingårdarna började nyplantera druvor. 1914 hade Bessarabien Rysslands största vingårdsyta. De båda världskrigen skadade Moldaviens vingårdar och vinindustri svårt. Under 1950-talet påbörjade Sovjetunionen en nysatsning på de moldaviska vingårdarna. På 10 år planterades 150 000 hektar och 1960 hade bredde vingårdarna ut sig över 220 000 hektar. 2006 inleddes en diplomatisk konflikt med Ryssland efter att Ryssland förbjudit moldaviska och georgiska viner.
Druvodlingsregioner i Moldavien
I Moldavien finns fyra regioner där det sker druvodling:
- Norra Moldavien
- Codru
- Södra Moldavien
- Sydöstra regionen där den kända Purcariregionen ligger.
Lokala sorter
Idag finns endast några få lokala vinsorter kvar i Moldavien:
Några tillverkare
Vinkällare
Den moldaviska vinsamlingen "Mileştii Mici" består av 1.5 miljoner flaskor och är, enligt Guinness Rekordbok, den största i Europa. Den sträcker sig 200 kilometer, men endast 50 kilometer används för tillfället.
Referenser
1. ЭНЦИКЛОПЕДИЯ Виноградарства, Кишинёв, Главная редакция Молдавской Советской Энциклопедии, 1986
Externa länkar
- [1] - Allt om moldaviska viner (engelsk)
| Vinproduktion i världen |
|---|
|
Argentina | Australien | Bulgarien | Chile | Frankrike | Georgien | Grekland | Italien | Kanada | Moldavien | Nya Zeeland | Portugal | Spanien | Storbritannien | Sverige | Sydafrika | Tyskland | Ungern | USA | Österrike |
