Från Rilpedia

Margareta Abrahamsdotter Brahe, född 1603, död 1669, svensk adelsdam, genom äktenskap även tysk furstinna. Brahe var på sin tid omtalad för sina äktenskap och förlovningar, som omtalades som skandaler, och för de frierier hon mottog. Hon var även hovdam och hovmästarinna (statsfru).

Biografi

Dotter till Abraham Pedersson Brahe och Elsa Gyllenstierna och syster till greve Per Brahe den yngre. Hon blev 1633 gift med riksstallmästaren Bengt Bengtsson Oxenstierna. 1643 blev hon änka efter ett barnlöst äktenskap. Hon mottog 1647 ett frieri från riksmarskalken Johan Oxenstierna; detta ansågs var en skandal på grund av att han var elva år yngre, men orsakade också politisk oro vid hovet, där drottning Kristina försökte balansera mellan släkterna Brahe och Oxentierna. Johans bror Erik friade till Elsa Elisabeth Brahe, och detta omtalades som en politiskt shackdrag av Johans far rikskansler Axel Oxenstierna; i själva verket var han emot äktenskapet eftersom han bedömde Margareta som gammal och steril. Johan sades vara uppriktigt förälskad och gifte sig med Margareta mot sin familjs vilja fyra månader efter sin första frus död 1647. 1657 blev hon änka. Hon mottog 1660 ett frieri från greve Ludvig Henrik av Nassau-Dillenburg, 66 år gammal, och med 17 barn. Denne ansåg sig ha fått ett ja och skickade sina ambassadörer till Stockholm, men fann då att Margareta förlovat sig med den tjugoåttaårige lantgreven Fredrik II av Hessen-Homburg. Nassau framförde diplomatiska protester till Hedvig Eleonora och Per Brahe, men Margareta väntade inte på att de diplomatiska förhandlingarna skulle avslutas utan gifte sig med Fredrik 1661. Nassau utpekade då Margareta som äktenskapsbrytare och Fredrik som förförare och krävde att de skulle bestraffas enligt tysk lag, och lät trycka en bok kallad: Die untreue Margaretha Brahe (den otrogna Margaretha Brahe), som gjordes till åtlöje i Tyskland. Vid sin död testamenterade hon sin personliga egendom till sin man, "till tack för den ära och trohet, vilken hennes unge gemål städse visar henne".

Braheska gravvalvet och Braheska gravkoret gjordes på hennes beställning.

Externa länkar och referenser

• http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=sqvinnor&page=0065
• http://historiska-personer.nu/min-s/p3dd7be85.html
• Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna
• Svante Norrhem - Kvinnor vid maktens sida 1632-1772