Manne Siegbahnlaboratoriet
Från Rilpedia
Manne Siegbahnlaboratoriet (MSL) är en forskningsanläggning för experimentell fysik, framför allt atom- och molekylfysik, vid Stockholms universitet. Laboratoriet har fått sitt namn efter Manne Siegbahn, svensk nobelpristagare i fysik 1924. Den experimentella utrustningen vid laboratoriet utgörs framför allt av acceleratoranläggningen CRYRING, som är en synkrotron, lagringsring med elektronkylning, linjär accelerator av typen radiofrekvenskvadrupol (RFQ) och tre injektorer för olika typer av joner.
Historisk bakgrund
1936 tilldelades Manne Siegbahn en professur i experimentell fysik, och Kungliga Vetenskapsakademien beslutade att grunda ett institut med honom som föreståndare och med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Institutet startade sin verksamhet 1937 och fick namnet Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik, även om det ofta kallades för Nobelinstitutet, med lokaler i Frescati, intill Vetenskapsakademien, där numera också huvuddelen av Stockholms universitet finns. Institutet ombildades 1964 till Forskningsinstitutet för atomfysik (AFI) med staten som huvudman. 1988 bytte institutet namn till Manne Siegbahninstitutet för fysik (MSI). Till skillnad mot många andra länder finns det i Sverige en mycket begränsad tradition av självständiga forskningsinstitut för grundforskning vid sidan av universiteten. 1993 avskaffades därför Manne Siegbahninstitutet som ett självständigt institut, samtidigt som de olika forskargrupperna fördes över till fysikinstitutionerna vid Stockholms universitet respektive KTH. En del av det tidigare MSI bytte i samband med detta namn till Manne Siegbahnlaboratoriet vid Stockholms universitet (MSL). Det nuvarande MSL utgör således endast en del av det tidigare MSI eller AFI. Under åren 1995-2004 var MSL nationell forskningsanläggning med forskningsrådsfinansiering.
