MIM-104 Patriot

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
MIM-104 Patriot PAC-3
Specifikationer
Längd 5,2 m
Spännvidd 50 cm
Diameter 25 cm
Stridsspets Kinetisk + 73 kg med splitterfragment
Prestanda
Räckvidd 15-45 km
Hastighet Mach 5


MIM-104 Patriot är en amerikansk luftvärnsrobot, och utgör den huvudsaklinga luftvärnsbeväpningen i USA:s armé, och den används av många fler nationer. Patriot tillverkas av Raytheon. Patriot ersatte roboten Nike Hercules som USA:s huvudsakliga High to Medium Air Defense (HIMAD) och Hawk som USA:s medeldistans taktiska luftvärnsplattform. Även om det inte ingick i den ursprungliga specifikationen, så har Patriot också antagit rollen som anti ballistisk robot, vilket idag utgör dess huvudsakliga uppgift, då amerikanska soldater förväntas strida under skydd av oinskränkt luftsuveränitet.

Utöver roboten, så består systemet av en AN/MPQ-53 och AN/MPQ-65 radar som söker efter och följer fientliga plan och missiler, en datoriserad och nätverksuppkopplad stridsledningscentral, samt fordon och ramper.

Patriot utvecklades vid Redstone arsenalen i Huntsville, Alabama, liksom ett stort antal andra amerikanska robotar. Namnet Patriot är en akronym för Phased Array Tracking Radar to Intercept Of Target

Patriot har sålts bland annat till Egypten, Grekland, Israel, Japan, Kuwait, Nederländerna, Saudiarabien, Spanien, Taiwan och Tyskland. Sedan Nordkorea provsprängt kärnvapen, samt provskjutit ballistiska missiler, så har också Sydkorea uttryckt ett intresse att köpa systemet.[1]

Innehåll

Varianter

Patriotrobot avfyrad från mobil ramp
Tyskt Patriotsystem med kamouflage

Den ursprungliga patriotroboten har uppgraderats i omgångar. Uppgraderingarna kallas PAC, Patriot Advanced Capability.

PAC-1

Detta var främst en uppgradering av mjukvaran, så att radarútrustningen höjde sin sökvinkel, för att kunna upptäcka ballistiska missiler. Radarn gavs också en möjlighet att få systemet att attackera flygplan med elektroniska störsändare.

PAC-2

Denna uppgradering gjordes för att ytterligare förbättra systemets anti-ballistiska funktion och blev klar precis innan Kuwaitkriget, och robotar skyndades ut till både USA:s armé och Israel. Uppgraderingen innebar att radarn modifierades ytterligare, samt att stridsdelen i roboten gavs större splitterfragment. Dessa ökades från 2 till 45 gram.

Under 90-talet och 2000-talet har PAC-2 roboten uppgraderats i ytterligare fyra små omgångar.

PAC-1 och PAC-2 använder AN/MPQ-53 radarn.

PAC-3

PAC-3 innebar en fullständig uppgradering av hela systemet i alla dess delar. En ny radar, AN/MPQ-65, ersätter den gamla, och robotarna har gjorts om påtagligt. Stridsledningssystemet har fått nätverksegenskaper. Roboten har optimerats för anti-ballistisk användning. Detta innebär att man behåller PAC-2 för skydd mot flygplan, UAV:er och kryssningsrobotar. Roboten har också gjorts mindre, så att varje kannister nu innehåller fyra stycken, mot tidigare en enda. Stridsladdningen har minskat, då man förväntas träffa målet rakt på med kinetisk energi. Roboten styr också sig själv mot målet under slutfasen.

Framtida uppgraderingar

Under 2008 kommer en modifierad version av PAC-3, PDB-6, att tas i bruk, vilken förväntas ha bättre motor, styregenskaper och som kan användas mot alla slags mål, inklusive helikoptrar och bärare av anti radiationsrobotar.

Stridshistorik

Under kuwaitkriget rapporterade nyheterna mycket om Irakiska SCUD- och Al Husseinrobotar som avlossades mot både Israel och Saudi-Arabien. Effektiviteten hos Patriot mot dessa är hemligstämplad, och föremål för drastiskt skiljaktliga bedömningar. Inledande rapporter om stora framgångar har visat sig vara överdrivna och propagandistiska.

Ett tillfälle då systemet inte fungerade innebar att 28 amerikanska soldater dödades då deras militärläger i Saudi-Arabien träffades av en Scud-robot. Detta berodde på att radarn, som skickade data till Patriotramperna, innehöll en bugg. Buggen medförde att Patriotsystemets klocka gick en tredjedels sekund för sent efter att systemet varit på över hundra timmar. Radarn visade då fel på 600 meter och Patriot-roboten missade sitt mål.[källa behövs]

Under invasionen av Irak 2003 lyckades systemet skjuta ned alla fientliga mål inom dess räckvidd. Några långdistans ballistiska missiler avfyrades dock aldrig. När de amerikanska trupperna tillämpade manöverkrigföring flyttades också Patriobataljonerna framåt med "grodhopp". Detta hade man tidigare inte gjort och systemet var från början inte tänkt för denna slags snabba rörelser. Två nedskjutningar av flygplan från den egna koalitionen inträffade som ett resultat av detta.[källa behövs]

Referenser

Noter

  1. ”South Korea Eyes Independent Missile Defense System - Space War”. http://www.spacewar.com/reports/South_Korea_Eyes_Independent_Missile_Defense_System_999.html. 

Källor


Personliga verktyg