Lättskumsfyllning

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Lättskumsfyllning är en släckmetod som kan användas vid t.ex. en rumsbrand. Genom att rummet (eller lägenheten/villan) fylls med skum kommer syrekoncentrationen i rummet att minska vilket kommer att påverka branden. Vattnet i det skum som bryts ner av branden kommer att förångas och ger en termisk barlast till flammorna. Vattenmängden i skummet är liten men då största nedbrytningen sker närmast flammorna kommer mest vatten att dräneras ut nära brinnande ytor.

Lättskum ska ses som ett alternativ till vanlig rökdykning. Vid tillfällen där det inte finns liv att rädda eller där riskerna vid traditionell släckning är för stora bör lättskum övervägas som ett alternativ. Det kan gälla källare, krypvindar, kabelgravar m.m. Genom att fylla denna typ av utrymmen med lättskum har man även förmågan att komma åt glödbränder som annars kan ta lång tid att släcka.

Skum ska också ses som ett alternativ vid restvärdesräddning. I o m det låga innehållet av vatten lämnar lättskum knappt några spår efter sig. Vid insatser där räddningstjänsten valt att skumfylla lokaler har man efter avslutad insats näst intill kunnat ta tillvara på allt i lokalen.


Tillvägagångssätt

Det finns framförallt två olika utrustningar som används vid lättskumsfylling. Den ena är en skumrask som sätts på en högtrycksfläkt och den andra är en vattendriven turbinfläkt. Båda har sina för- och nackdelar med principen är sådan att vatten och skumvätska blandas och ”blåses” genom ett finmaskigt nät. Detta gör att små bubblor bildas (tänk såpbubblor). Pga. av att lättskummet är vindkänsligt behövs en adapter användas som sluter tätt i dörröppningen och som skummet kan transporteras igenom.

Pga att lättskumsaggregatet skapar ett övertryck behövs en frånluftöppning i byggnaden. Saknas en sådan kommer skummet få problem att ta sig framåt och vi märker det genom att en skumvätskeblandning kommer att rinna ut ur aggregatet. Man bör även ha koll på vindriktningen för att få ut bästa effekt. Bäst är om man har vinden med sig så att skummet kan hjälpas in i lokalen. Det är även viktigt att se till att dörrar som kan finns mellan dörröppningen och frånluftsöppningen måste vara öppna för att skummet ska kunna ta sig fram.

Branden och varma ytor kommer att bryta ner delar av skumtäcket så det är viktigt att det hela tiden underhålls. Annars finns risken att branden återhämtar sig och arbetet har varit förgäves.


Källa

Särdqvist, Stefan. (2002). Vatten och andra släckmedel. Karlstad: Räddningverket

Personliga verktyg