Kvävets kretslopp
Från Rilpedia
Kvävets kretslopp är den cykel som innefattar kväve och ämnen som innehåller kväve, och beskriver de kemiska, biologiska, geologiska och fysiologiska processer som sker i naturen.
Jordens atmosfär innehåller ca 78 % kväve, och rymmer den största delen av jordens kväve. Kvävet ingår i många biologiska processer och är nödvändigt för livet på jorden. Det ingår i alla aminosyror, i många proteiner, och finns med i de baser som bygger upp nukleinsyror, till exempel DNA och RNA. Kvävet ingår i klorofyll, som växter använder i sin fotosyntes för att bilda näring och växa.
Kvävet omvandlas genom olika processer till kemiska bindningar som är användbara för Jordens livsformer. Det gasformiga kvävet omvandlas till viss del med blixtens hjälp under åskväder, men den största delen av omvandlingen står en- och flercelliga bakterier för. Dessa har ett enzym som hjälper dem att kombinera kväve med väte för att skapa ammonium. Detta ammonium använder sedan bakterierna, bland annat i symbios med svampar och växter, för att skapa de organiska byggstenar de behöver.
Kväve i jord eller vatten tar växter upp genom de salter av nitrat- eller ammoniumjoner kvävet där ofta är bundet till.
Allt kväve som finns i djur har kommit till dem från växter, genom näringskedjan.
| Biogeokemiska kretslopp |
|---|
| Kolets kretslopp - Vätets kretslopp - Kvävets kretslopp |
| Syrets kretslopp - Fosfors kretslopp - Svavlets kretslopp - Vattnets kretslopp |
