Från Rilpedia

Ett ords konnotation är dess betydelse eller dess abstrakta definition. Motsatsen, denotationen, är alla de föremål som ordet syftar på. Konnotationen till ordet flicka är ung kvinna, denotationen är alla flickor, d.v.s. alla de miljontals människor som kan åsyftas när man säger ordet flicka.

Konnotation är synonymt med begreppet intension eller begreppsinnehåll; denotation är synonymt med extension (begreppsomfång). Distinktionen ska inte utan vidare jämställas med Freges begreppspar mening (Sinn) och referens (Bedeutung).

Inom logik och filosofisk semantik har begreppen använts sedan John Stuart Mill. Inom lingvistisk semantik kan konnotera även betyda beteckna.

Inom normalprosan kan ordet användas i betydelsen betydelse, bibetydelse, innebörd:

Under uppslagsordet foulard ( sjal ) talas det exempelvis om siden men inte ett ord om Yassir Arafat eller om sjalars religiösa konnotationer och de aktuella klädproblemen för muslimska flickor .

Skall gå att registrera runtom i världen. Positiv konnotation för företaget och hjälp att fylla varumärkesbygget med innehåll.

Inte ens i Mästersångarna i Nürnberg, vars antisemitiska konnotationer under ytans komiska anslag under senare år för övrigt dissekerats i detalj av forskare.

I en vidare bemärkelse har denotation/konnotation använts i betydelsen bokstavlig eller ursprunglig betydelse resp. kulturell, symbolisk, överförd betydelse:

Ta till exempel James Bond. Ur en denotativ synvinkel är han hjälten i ett antal populära agentromaner och agentfilmer. Men konnotationerna kring James Bond omfattar sådant som sexism, rasism, egendomliga föreställningar om det engelska, Bonds personliga idiosynkrasier, brittiska säkerhetstjänsten, kalla kriget, föreställningar om amerikaner och ryssar etcetera.^[1]

Etymologi

Efter engelskan connote, av medeltidslatinets connotare(=ange tillsammans med), av latinets cum (=med) + notare (=förse med märke).

Se även

• Denotation
• Semantik
• Betydelse

Källor

• Filosofilexikonet, red. Poul Lübcke, Forum, 1988
• Prismas främmande ord, Prisma, 1987
• Språkbankens konkordanser

1. ↑ Folkloristik vid Åbo Akademi: Semiotik, 060831>