Johan Götlind

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Johan Götlinds grav på Göteve kyrkogård utanför Falköping.

Johan Alfred Götlind, född 29 september 1887 i Göteve i Västergötland, död 11 april 1940 i Uppsala, var en svensk dialektforskare och folklivsforskare med huvudämnet nordiska språk.

Johan Götlind växte upp på gården Backor i Göteve utanför Falköping. Som barn skrev han gärna dikter i olika tidningar. Han var även aktiv i ungdomsföreningen Fosforos i grannsocknen Floby. Som femtonåring blev Götlind antagen på Fjellstedtska skolan i Uppsala. I unga år var Götlind flera gånger talare vid de av Excelsiorförbundet anordnade midsommarmötena i Västergötland.

Götlind började 1909 läsa litteraturhistoria vid Uppsala universitet. Han växlade strax över till nordiska språk med professorerna Adolf Noreen och Otto von Friesen som lärare. Han blev 1917 sekreterare i Västgöta folkmålskommitté. Han gifte sig samma år med studiekamraten Märta Tamm-Götlind, tillsammans fick de två söner. Han doktorerade 1918 vid Uppsala universitet med avhandlingen Studier i västsvensk ordbildning. De produktiva avledningssuffixen och deras funktioner hos substantiven i Göteve-målet. Han började samma år att arbeta vid Uppsala landsmålsarkiv (ULMA), som bildats några år tidigare av Herman Geijer och som senare blev en del i Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), vilket sedan 2006 heter Institutet för språk och folkminnen. 1927 grundade han tidskriften Falbygden och han var redaktör för de fyra första numren. 1928 blev han docent i nordisk folkmåls- och folkminnesforskning.

Götlind avled 1940 av en hjärntumör, som han troligen lidit av sedan 1917. Han begravdes i sin hemsocken Göteve.

Bibliografi

  • Nutida folkdiktning i metrisk belysning (1912)
  • Studier i västsvensk ordbildning. De produktiva avledningssuffixen och deras funktioner hos substantiven i Göteve-målet (1918)
  • En västgötabok (1919)
  • Folksägner från Västergötland (1923)
  • Saga, sägen och folkliv i Västergötland (1926)
  • "Västergötlands folkmål och Falbygden" ur Falbygden 1 (1927)
  • Nordisk kultur : samlingsverk. 24. A, Idrott och lek (1933)
  • Gamla svenska idrottslekar (1934)
  • Litteratur på västgötamål (1938)
  • Västergötlands folkmål. D. 1, Vokalerna, A, Text (1941)

Källor

  • Hilding Celander, "Johan Götlind: Några minnesord" ur Folkminnen och folktankar Band XXVII (1940) Häfte 2 sidorna 49-51.
  • Märta Tamm-Götlind, "Johan Götlind: En kort livsbild tecknad av hans hustru" ur Falbygden 5 (1944) sidorna 7-26.
  • Erik Sandberg, "Johan Götlinds forskargärning" ur Falbygden 5 (1944) sidorna 27-35.
  • Märta Tamm-Götlind, "Västgötaforskaren Johan Götlind: Ett knippe omdömen samlade till 20-årsminnet av hans död" ur Falbygden 15 (1960) sidorna 179-185.
Personliga verktyg