Från Rilpedia

Jesper Swedberg, född 28 augusti 1653 på Svedens gård nära Falun, död 26 juli 1735 i Brunsbo vid Skara, biskop i Skara 1702 och teologie professor i Uppsala. Psalmboksutgivare.
Han var son till Daniel Isaksson Stierna (1610 - 1680) och Anna Petersdotter Bullernesia (död 1697)
Gift 1: 1683 med Sara Behm, 2: 1697 med Sara Bergia och 3: 1720 med Kristina Arrhusia. Hans söner adlades med namnet Swedenborg. Far till Emanuel Swedenborg.

Sedan han genomgått Falu skola, skickades han 1666 till Uppsala men flyttades därifrån 1669 till det nyinrättade universitetet i Lund, där han hade en släkting, professorn i österländska språk Petrus Holm, som åtog sig den närmare ledningen av hans undervisning. Efter fem års vistelse i Lund återvände han 1674 till Uppsala och blev där 1682 promoverad till filosofie magister. Året därpå prästvigdes han och utnämndes 1684 till pastor vid Livregementet till häst. Under detta och följande år företog han en utrikes resa, varunder han besökte England, Frankrike, Tyskland och Holland. Efter hemkomsten tillträdde han sin syssla vid Livregementet och utvecklade här bland det okunniga manskapet en kraftig och varm nitälskan för dess höjande i boklig och sedlig upplysning. Hans nästa prästerliga befattning blev som kyrkoherde i Vingåker, vartill han utnämndes 1690, men dit han flyttade först 1692. På denna plats fick han inte stanna länge, eftersom han efter sex veckors vistelse där befordrades till teologie professor i Uppsala, där han 1694 blev förste teologie professor och domprost. Swedberg blev också 1692 universitetets rektor.

Som akademisk lärare utvecklade han ett outtröttligt nit och förvärvade sig i hög grad de studerandes tillgivenhet. Jämte sin befattning vid universitetet innehade han sedan 1696 det viktiga uppdraget att såsom styresman vaka över de svenska församlingarna i Amerika, förse dem med lämpliga församlingslärare ooch så vidare. 1702 kallades och utnämndes han till biskop i Skara, promoverades till teologie doktor i Uppsala 1705 samt valdes att, jämte sitt förut innehavande biskopliga ämbete, ha uppsikt över den svenska församlingen i London.

Jesper Swedberg var en man med stora egenskaper och förtjänster. Som rektor i Uppsala lyckades han bilägga de häftiga striderna mellan de olika filosofiska skolorna, liksom, tack vare honom, ett ädlare studentliv uppkom. I hela sitt förhållande, i vandel och lära, var han en värdig föresyn för andra. Hans varmt troende sinne kunde likväl ej alldeles frigöra sig från samtidens övertro, och ej sällan hördes han i sina predikningar anföra berättelser om andesyner och ännu levande personers profetiska förutsägelser med en värme i ton, som vittnade om den innerligaste övertygelse. I själva verket var han i sin uppfattning av det översinnliga en föregångare för sin son, den ryktbare Emanuel Swedenborg, och dennes lära om andevärldens hemligheter samt det nya himmelska Jerusalem. Detta hindrade honom likväl inte att med kraft och iver delta i de många åtgärder, genom vilka svenska kyrkan på sin tid så att säga nyskapades.

Swedberg utverkade hos kungen, att en kommission tillsattes den 8 juli 1691, bestående av tre fackmän, bland dem Swedberg själv, under Erik Benzelius ledning, för ombesörjandet av en bibelrevision med grundtexten som högsta norm. Han sparade här varken möda eller omkostnader och bidrog väsentligen till, att hela arbetet var fullbordat vid mitten av år 1692. Den nya bibelupplagans utgivande mötte dock oförmodade hinder och ett motstånd, som djupt smärtade Swedberg Föga hugneligare blev utgången av hans bemödanden att skaffa den svenska församlingen en ny psalmbok, i det att den, han själv utarbetat, skarpt klandrades av en del biskopar, vilket hade till följd att hans psalmboksförslag indrogs och ådrog honom en förlust av 30,000 daler kmt.

Bland mål, dem han med iver eftersträvade, var att bland svenska allmogen åstadkomma en allmän och större färdighet i innanläsning. Likaså förtjänar det ihågkommas, hur han sökte avskaffa de många apostladagarna, vilka den tiden firades såsom helgdagar, men, enligt hans yttrande, blev lika många syndadagar. Hans bemödanden att förskaffa svenska kyrkan en ny psalmbok kom honom att uppträda såsom psalmist. I den psalmboksupplaga, som Spegel föranstaltade 1695, har Swedberg författat åtskilliga psalmer, av vilka några behållits i senare svenska psalmböcker.

För svenska språkets närmare bestämning i ortografiskt och syntaktiskt hänseende var han liksom i allt annat outtröttligt verksam. För detta ändamål studerade han under en lång tid våra gamla språkminnen, och frukten av denna forskning frambar han i sin Schibboleth. Swenska språkets rycht och richtighet 1716. Han har även utarbetat Grammatica svecana 1722 samt En fullkomlig svensk Ordabok, vilken sist nämnda dock ej blivit tryckt.

Hos Karl XI stod han alltid i högt anseende, ehuru han ej sällan skarpt uppträdde mot konungens handlingar. Däremot stod han icke alltid lika väl hos rikets första stånd, vars oarter han utan hänsyn bestraffade i sina predikningar.

Svedberg tog också ganska verksam del i riksmötena och intog en framstående plats bland motståndarna till frihetstidens statsskick.

Svenska akademien lät 1852 slå en minnespenning över honom.

Redigerade och diktade texter till 1695 års psalmbok. Dess psalmbok innehåller inget register som anger vilka psalmer författarna skrivit och inga noteringar vid respektive psalm heller. Swedberg gav först ut en egen utgåva med psalmer 1694 som refuserades i stora drag, men blev också anledningen till att många av hans psalmer är angivna vara komponerade eller bearbetade just 1694, som i själva verket är psalmernas första tryckår.

Han finns representerad i Nya psalmer 1921, tillägget till 1819 års psalmbok, med 29 verk (nr 35, 36, 52, 67, 93, 96, 99, 120, 161, 217, 250, 268, 271, 272, 299, 313, 316, 324, 329, 342, 367, 399, 411, 412, 417, 439, 440, 465 och vers 7 i psalm 500)

I 1986 års psalmbok finns han representerad med sex originaltexter (nr 6, 77, 419, 458, 633 och 644) samt tio bearbetningar/översättningar (nr 4, 5, 167, 187, 238, 240, 373, 403, 514 och 515)

Psalmer

• Ack, bliv hos oss (1695 nr 229 efter översättning 1694 = Behåll oss vid ditt rena ord 1986 nr 542)
• Dagar komma, dagar flykta endast versen Herre, signe du och råde (1695 nr 413, 1986 nr 77) utökad med verser av Johan Olof Wallin
• Det gamla år framgånget är (1695 nr 136, 1986 nr 514) översatt 1694
• Dig, Jesus, vare evigt pris (1695 nr 21, 1937 nr 201) översatt eller bearbetad 1694 från Johannes Olearius originaltext
• Du livets bröd, o Jesus Krist (1695 nr 17, 1937 nr 191) bearbetad 1694
• Du själv förordnat, store Gud (1695 nr 200, 1986 nr 419) skriven 1694
• En stjärna gick på himlen fram (1695 nr 146, 1986 nr 130 utan not om medverkan) översatt eller bearbetad 1694
• Giv oss, o Gud, ett dagligt bröd (1695 nr 316, 1937 nr 494) skriven 1694
• Gud låter sina trogna här (1695 nr 195, 1986 nr 167 och 483) översatt 1694
• Gud vare tack och ära (1695 nr 196, 1937 nr 143) översatt 1694
• Gör porten hög, gör dörren bred (1695 nr 117, 1986 nr 107 utan not om medverkan) bearbetad 1694
• Hela världen fröjdes Herran (1695 nr 84, 1986 nr 4) bearbetad 1694
• Herre, signe du och råde se Dagar komma, dagar flykta
• Hur snabbt, o Gud, vår tid förgår (1695 nr 137, 1986 nr 515) översatt 1694
• Jag lyfter mina händer (1695 nr 95, 1986 nr 238) bearbetat Jakob Arrhenius text 1694
• Jesus, du dig själv uppväckte (1695 nr 173, 1986 nr 111), bearbetning 1694 av Haquin Spegels text från samma år
• Kom, min kristen, Gud till ära (1695 nr 198, 1937 nr 399) bearbetad 1694
• Lova Gud i himmelshöjd (1695 nr 112, 1986 nr 6) skriven 1694
• Låt oss nu Jesus prisa (1695 nr 172, 1986 nr 468) bearbetad 1694
• Med himlen det blir som för tio jungfrur (1695 nr 214, 1986 nr 633) skriven 1694
• Nu tacka Gud, allt folk (1695 nr 305, 1986 nr 5) översatt 1694
• Nu är en dag framliden (1695 nr 369, 1986 nr 187) bearbetad 1694
• När jag om morgonen uppstår (1695 nr 347, 1937 nr 456) bearbetad 1694
• O du vår Herre Jesus Krist (1695 nr 159, 1937 nr 93) tysk psalm kompletterad med nya verser av Swedberg
• O gode Herde, du som gav ditt liv för fåren (1695 nr 323, 1937 nr 222) skriven 1694
• O Gud, det är en hjärtans tröst (1695 nr 231, 1986 nr 403) översatt 1694
• O Gud, som ej de spädas röst föraktar (1695 nr 330, 1819 nr 342) skriven 1694
• O Gud, som hörer allas röst (1695 nr 233, 1937 nr 213) översatt 1694
• O Gud, som skiftar allt (1695 nr 333, 1937 nr 389) översatt Johannes Olearius text
• O syndaträl, som i din dvala dröjer (1695 nr 409, 1819 nr 465) bearbetning av Lasse Lucidors text
• Om nåd och rätt jag tänker sjunga (1695 nr 85, 1937 nr 488) skriven 1694
• Så har nu denna dag (1695 nr 370, 1986 nr 503) oamarbetad 1694
• Så är fullkomnat, Jesus kär (1695 nr 160, 1986 nr 458) skriven 1694
• Uti din nåd, o Fader blid (1695 okänt nr, 1986 nr 240) bearbetad 1694 från Hauquinus Magni Ausiuss text
• Vi tacke dig, o Jesu god (1695 nr 153, 1937 nr 156) bearbetad 1694
• Vi önska nu vår brudgum och brud (1695 nr 328, 1937 nr 232) bearbetad 1694

Källor

Delar av denna artikel är baserade på artikeln Svedberg, Jesper  ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Externa länkar

Företrädare: Petrus Johannis Rudbeckius

Biskop i Skara stift 1702–1735

Efterträdare: Petrus Schyllberg

Företrädare: Petrus Johannis Rudbeckius	Biskop i Skara stift 1702–1735	Efterträdare: Petrus Schyllberg
Företrädare: Olof Rudbeck d.ä.	Inspektor vid Västmanlands-Dala Nation i Uppsala 1696–1703	Efterträdare: Johan Palmroot