Hopprätvingar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Hopprätvingar
Gräshoppan Chysochraon dispar
Gräshoppan Chysochraon dispar
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Underklass: Bevingade insekter
Pterygota
Ordning: Hopprätvingar
Orthoptera
Vetenskapligt namn
§Orthoptera
Familjer

Se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Hopprätvingar (Orthoptera) är en ordning inom insekterna. Den omfattar cirka 13 000 arter, varav 38 i Sverige.

Innehåll

Taxonomi

Hopprätvingar har följande indelning, med överfamiljerna i fetstil och familjerna listade under varje överfamilj.

Ensifera - långhornsrätvingar

  • Tettigoniidae - vårtbitare
  • Rhaphidophoridae - grottvårtbitare
  • Gryllidae - syrsor
  • Gryllotalpidae - mullvadssyrsor

Caelifera - gräshoppor

  • Tetrigidae - torngräshoppor
  • Acrididae - markgräshoppor

En äldre indelning, som man fortfarande kan få se, är i överfamiljerna Tettigonioidea (vårtbitare och grottvårtbitare), Grylloidea (syrsor och mullvadssyrsor) och Caelifera.

Utseende

De är kraftigt byggda djur, som kännetecknas av att bakbenen har omvandlats till hoppredskap med starkt förtjockade lår. De har vanligtvis fullt utvecklade vingar; ett främre par tämligen sklerotiserade täckvingar, och ett bakre par mjuka flygvingar. Antennerna är smala, och kan, speciellt hos vårtbitarna, nå en betydande längd. Huvudet är nedåtriktat, försett med facettögon och kraftiga, bitande mundelar.

Vanor

Hopprätvingarna kommunicerar med varandra med hjälp av ljud, och har därför både ljudorgan och öron. Det är dock vanligtvis endast hanarna som spelar. Ljudorganet är ett av tre slag. Antingen en serie tänder på insidan av baklåret, vilka stryks mot täckvingarnas kant. Denna typ av organ återfinns hos gräshopporna, som dessutom har öronen på främre delen av bakkroppen. Det andra slaget består av skrapor och motsvarande ribbor på täckvinganas baser; hos vårtbitarna finns det bara en av varje slag, hos syrsorna finns skrapor och ribbor på båda vingbaserna. Syrsor och vårtbitare har öronen på framskenbenen.

Vårtbitarna och mullvadssyrsorna lever till större eller mindre del av rov (utom vissa mindre arter av vårtbitare, som är renodlade vegetarianer); de övriga familjerna är växtätare, även om syrsorna kan äta dött animaliskt avfall[1].

Fortplantning

Alla hopprätvingar har ofullständig förvandling, dvs larven (som kallas nymf) ser likadan ut som den vuxna insekten, med undantag för att den är mindre och saknar vingar.

Honan hos vårtbitare och syrsor har ett långt äggläggningsrör med vilket hon lägger äggen i jorden.

En egenhet hos vissa insekter, bl a hos gräshopporna och syrsorna, är att det finns bara en typ av könskromosom X. Honorna har den i dubbel upplaga ("XX"), men hanarna bara i enkel ("X0").

Fotnot

  1. Å Sandhall, K Ander 1978 Gräshoppor, syrsor och deras släktingar ISBN 91-534-0464-5
Personliga verktyg