HeLa-celler
Från Rilpedia
HeLa-celler är celler som isolerats från en livmoderhalscancer och som används över hela världen vid cellbiologisk, virologisk och molekylärbilogisk forskning. De var de första mänskliga celler från vilka en permanent odödlig cellinje skapats och som förökar sig obegränsat i en cellodling. De har fått sitt namn efter den 31-åriga patient, Henrietta Lacks, från vilken cellerna isolerades år 1951 strax före hennes död.
Cellinjen skapades av forskaren George Otto Hey vid Johns Hopkins University utan patientens vetskap, vilket 1990 ledde till en rättegång där Kaliforniens högsta domstol slutligen fastställde att vävnader och celler från en person inte är dennes egendom utan kan kommersialiseras.
Det finns många varianter av HeLa-celler som utvecklats medan de odlats i cellodlingar världen över, men alla cellerna är alltså ättlingar efter cancerceller som togs från Henrietta Lacks. Det har uppskattats att den totala massan av existerande HeLa-celler vida överstiger massan hos resten av Lacks kropp.
Kromosomerna i HeLa-celler är en kombination av mänskliga kromsomer och gener från det virus (humant papillomavirus, HPV) som orsakade cancern. Cellerna har också multipla uppsättningar av vissa kromosomer och det totala antalet uppgår till 82 jämfört med 46 i en normal mänsklig cell. Det har bland annat därför föreslagits att HeLa-cellerna borde betraktas som en ny egen art.
Referenser
- John R. Masters (2002): HeLa cells 50 years on: the good,the bad and the ugly. Nature Reviews Cancer 2:315-319
- Hannah Landecker (2000): Immortality, In Vitro: A History of the HeLa Cell Line. Biotechnology and Culture: Bodies, Anxieties, Ethics, ed. Paul Brodwin, Indiana University Press: 53-74.
- Leigh M. Van Valen and Virginia C. Maiorana (1991): HeLa, a new microbial species. Evolutionary Theory 10:71-74.
- Moore v. Regents (1990) 51 Cal. 3d 120; 271 Cal. Rptr. 146; 793 P.2d 479.
