Graviditet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Havandeskap)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se även Gravid (tidning). Se dräktighet för djurs bärande av foster.
En gravid kvinna i 26:e havandeskapsveckan.

Graviditet eller havandeskap kallas det tillstånd hos kvinnan som uppstår när en av hennes äggceller befruktas av en manlig sädescell och utvecklas till ett embryo och sedan ett foster.

I genomsnitt fortgår graviditeten under 40 veckor innan kvinnan i en vaginal förlossning eller genom kejsarsnitt framföder barnet. Föds barnet tidigare än vecka 37 brukar man räkna det som för tidigt fött; sådana barn kallas prematura. Att barn föds från vecka 37 och fram till vecka 42 brukar räknas som normalt.

Finns mer än en äggcell tillgänglig kan alla befruktas av var sin spermie med en senare flerbarnsbörd som resultat (tvillingar, trillingar eller flera; varje ägg kan dock normalt endast befruktas av en spermie och motsatsen leder till spontanabort). Enäggstvillingar uppstår ur ett enda befruktat ägg.

Ett barn registreras i svensk folkbokföring oavsett om det föds levande eller är dödfött från och med vecka 28 i graviditeten, eftersom det då räknas som livsdugligt. Även något mer prematura barn kan överleva, men om sådana barn är dödfödda registreras de alltså inte i svensk folkbokföring.

Innehåll

Graviditetens början

Tidiga tecken på graviditet är att menstruationen upphör, kvinnan ändrar hormoncykel och brösten kan öka i storlek och kännas spända. En del kvinnor upplever stark trötthet, andra mer eller mindre kraftig illamående och många kvinnor kräks på morgnarna under de första tre månaderna av graviditeten. Under dessa månader så syns inte graviditeten utanpå kvinnan eftersom embryot är så litet att livmodern fortfarande är belägen i lilla bäckenet.

Synliga tecken

Under fjärde månaden, då alla organ är anlagda, tillväxer både fostret och livmodern och kvinnan kan nu ana livmoderns övre kant om hon ser sig själv i profil i spegeln. De första fosterrörelserna kan kvinnan känna någon gång under graviditetsveckorna 17–20. Omföderskor brukar lägga märke till dem något tidigare än förstföderskor, eftersom de känner igen de små rörelserna från sina tidigare graviditeter. Kvinnan kan också börja bli extra hungrig och/eller mer stressad. I denna del av graviditeten börjar kvinnor i allmänhet använda särskilda kläder för gravida, som ofta kallas mammakläder.

Graviditetens slutfas

Huvudartikel: förlossning

Fram till den 32:a veckan är barnet utan underhudsfett och väger 1–1,8 kg om det föds då. Under hela perioden från 4:e till 7:e graviditetsmånaden har fostret gott om plats att röra sig på och är en relativt lätt börda, om man räknar bort moderkakans och livmoderns ökade vikt. Därefter ökar barnet allt kraftigare i vikt och livmodern har i slutet av graviditeten pressat undan övriga organ nedanför mellangärdet (diafragma) uppåt-utåt. Kvinnan kan uppleva det som att det är svårt att andas djupt. Någon gång under graviditetens sista hälft sjunker fostret med huvudet först ner i bäckenet igen och ställer in sig för att födas. Denna inställning, kallad fixering, kan leda till att de kvinnor som lidit av exempelvis ryggvärk under graviditeten upplever lindring av besvären. Sparkar mot urinblåsan upphör, men å andra sidan kan bebisens hårda huvud nu trycka ordentligt mot urinblåsa och tarm. Ryggbesvär, värk i ljumskarna eller ner mot skinkorna beror ofta på graviditetens hormonella påverkan på bäckenets fogar. Det kallas foglossning eller bäckenuppluckring och syftar till att mjuka upp fogarna för att ge utrymme för barnets huvud under förlossningen. När barnet är fött stelnar dessa fogar igen.

Graviditeten avslutas av en förlossning där kvinnan föder fram barnet, moderkakan och fosterhinnorna.

Juridik

Sverige

Under graviditeten utvecklas embryot och organen tillväxer och mognar under fosterstadiet, som har en något flytande gräns beroende på fostrets mognadsgrad. När fostret framfötts är det juridiskt sett ett barn från graviditetsvecka 28, även om det inte är moget för ett liv utanför livmodern. Om det föds tidigare och visar livstecken definieras det också juridiskt som ett barn.

Dödfödda foster födda före graviditetsvecka 28 räknas som "spontanabort" (på vardaglig svenska missfall). Som dödfödda barn räknas alla födda som inte visat livstecken efter graviditetsvecka 28. Juridiskt innebär det att föräldrar vars barn är dödfött eller dör strax efter förlossningen måste arrangera en begravning för barnet. Ett foster som visat livstecken, fött före vecka 28, rapporteras av barnmorskan till folkbokföringen som levande fött barn och senare som avlidet, om barnet dör, av den läkare som vårdat barnet. Ändring av lagen för folkbokföring av tidigt dödfödda barn. 2008 juli räknas barn som dödfödda före v 22+0

Kvinnan, som från början av graviditeten levt i symbios med embryot-fostret-barnet, har i svensk vård möjlighet att besluta om ett så förlorat barn ska begravas i egen kista eller tillsammans med en annan avliden. Det är viktigt för kvinnans psykiska hälsa att de graviditeter som inte avslutas med ett levande fött barn också avslutas som andra graviditeter. Det innebär att om man konstaterar att barnet avlidit i livmodern, så försöker man så snart som möjligt att få till stånd en normal förlossning, vilket som regel brukar ske efter en natts avvaktande. Den medicinska behandlingen är densamma som vid sena provocerade aborter under graviditetsvecka 14 till 20.

Enligt svensk abortlagstiftning får kvinnan själv bestämma om hon vill fortsätta eller avbryta sin graviditet fram till graviditetsvecka 18. För abort efter graviditetsvecka 12 använder man begreppet "sen abort" och kvinnan måste genomgå en behandling som kräver inläggning på sjukhus. Innan hon skrivs in erbjuds hon samtal med psykosocialt skolad kurator och gynekolog om innebörden av en abort både i det korta och långa perspektivet, framtida behov av preventivmedel, och om de risker som är förknippade med sena aborter.

Flertalet aborter i Sverige sker numera i tidig graviditet, då kvinnan med hjälp av graviditetstest tidigt kan få besked om huruvida hon är gravid eller inte. Dessa aborter sker nu i allt större utsträckning genom att kvinnan får läkemedel som startar ett förlossningliknande förlopp.

Möjliga komplikationer

Komplikationer som kan uppstå vid graviditet är till exempel:

  • Moderkakslossning (ablatio placentae) – moderkakan lossnar innan förlossning. Detta kan vara en livsfara för såväl fostret som modern.
  • Utomkvedshavandeskap – fostret implanterar sig utanför livmodern. Symptomen på detta är till exempel starka smärtor i början av en graviditet.

Resa vid graviditet

Själva flygresan skadar inte fostret. Vid slutet av graviditeten (8:e-9:e månaden) inför dock många flygbolag särskilda restriktioner då man är rädd för att förlossningsarbetet skall starta under flygresan.

Vid långvarigt stillasittande som vid t.ex. en flygresa finns en ökad risk för gravida att drabbas av djup ventrombos. Detta kan motverkas något genom att ställa sig upp och gå runt med jämna intervaller.

Resevaccinationer med levande vaccin bör undvikas under graviditet t.ex. gula febern och BCG (tuberkulosvaccin), liksom vissa profylaktiska malariamedel.

Källor

  1. 3D Pregnancy. En tredimentionell, animerad version av bilden finns här
  2. 3D Pregnancy. En tredimentionell, animerad version av bilden finns här
  3. 3D Pregnancy. En tredimentionell, animerad version av bilden finns här
  4. 3D Pregnancy. En tredimentionell, animerad version av bilden finns här

Se även

Externa länkar



Personliga verktyg