Från Rilpedia

Gunnar Inghe, född 19 mars 1910 i Stockholm, död 1977, var en svensk professor i socialmedicin, sexolog samt en av RFSU:s grundare. Han var son till läroverksadjunkten Johan August Inghe och Ida Cecilia Olsson och gift med sociologen Maj-Britt, född Senander. Hustrun var dotter till underofficeren, tullöveruppsyningsmannen och riksdagsmannen i andra kammaren för kommunistpartiet Knut Senander och Greta Andersson.

Inghe var 1932-1936 redaktör för Populär tidskrift för sexuell upplysning, och fortsatte sedan inom socialmedicinen. År 1933 grundade han RFSU tillsammans med Elise Ottesen-Jensen och Hanna Lundin. År 1936 tog han med. lic och doktorerade 1958 med avhandlingen Mental och Physical Illness among Paupers in Stockholm. Samma år utnämndes han till docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Dessutom var han verksam vid socialnämnden och marinläkare i första graden. Han blev Sveriges första professor i socialmedicin. Flera av hans böcker har omdanat den svenska forskningen och socialpolitiken. Han medverkade i SOU 1949:4 med ett kapitel, "Socialpsykologiska synpunkter på lösdrivare och prostituerade", och skrev böcker om de fattiga i folkhemmet, incest, och det första huvudverket i ämnet som publicerats i Sverige, Socialmedicin (1973-1979).

Den ofärdiga välfärden skrev han 1967 tillsammans med sin hustru, sociologen Maj-Britt Inghe (född 1921), som även författat böcker om alkoholistfruar. Det är en studie som finansierats av Folksam. I denna studie fastslår Inghe att klassamhället fortfarande var påtaglig, att problemet var globalt, och att de sexuella minoriteternas behov var eftersatta.