Grävlingpungdjur
Från Rilpedia
| ?Grävlingpungdjur | |
|---|---|
 större kaninpunggrävling (Macrotis lagotis)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Grävlingpungdjur Peramelemorphia |
|
|
|
| §Peramelemorphia Auktor: Kirsch, 1968 |
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Grävlingpungdjur (Peramelemorphia) är en ordning i underklassen pungdjur som förekommer i Australien och Nya Guinea.
De skiljer sig från andra ordningar i samma djurgrupp därigenom, att andra och tredje tån är förkrympta och förenade genom en gemensam kapsel. Fjärde tån starkast utbildad och endast denna och vanligen även den femte fungerar vid ställflyttningen. På handen är första och femte fingret tillbakabildade, medan andra, tredje och fjärde fingret eller bara andra och tredje är försedda med grävklor.
De bakre lemmarna är betydligt kraftigare och längre än de främre, varför djuret har förmåga att röra sig hoppande. Nyckelben saknas eller är förkrympta. De har 10 övre och 6 undre framtänder. Huvudet är försedd med en lång och rörlig nos samt stora öron. Den väl utvecklade pungen har en bakåtriktad öppning. De största arterna blir upp till 50 cm långa och har en 20 cm lång svans.
Arterna i denna ordning lever i bergstrakter, är sällskapliga och gräver hålor i jorden. När de blir hotade söker de tillflykt i dessa hålor. Deras föda består av rötter, bär, fallfrukt, men också insekter och daggmaskar.
Systematik
Idag förekommer två familjer punggrävlingar (Peramelidae) och kaninpunggrävlingar (Thylacomyidae). Därutöver finns ytterligare en utdöd familj - Chaeropodidae.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
