Från Rilpedia

Gentius (albanska: Genti, Genci; grekiska: Genthios) var illyrernas siste kung. Han regerade i Illyrien från 180 f.Kr. till 168 f.Kr. Han dog berusad av alkohol 28 november 146 f.Kr.. Han var son till Pleuratus I och gift med drottningen Teuta.

Det rapporterades 168 f.Kr. att Gentius beordade ett par av sina soldater att avrätta brodern Plator för att förhindra honom att äkta sig med den Teuta som var dotter till kung Monun av Dardanien. Ett sådant äktenskap skulle göra Plator allt starkare för att ta över Gentius rike. Plator blev avrättad och Gentius gifte sig med Teuta men snart insåg han ett stormisstag från hans sida.

Gentius vägrade kriga mot sitt broderfolk i Makedonien^{[källa behövs]}. Han anslöt sig till Perseus av Makedonien för att förinta Romarriket och när kungen Gentius revolterade mot romare och greker blev han besegrad av romarna^{[källa behövs]}. 30 000 romare hade attackerat huvudstaden Scodra (nuvarande Shkodër) under vintermånaden och sålunda erövades Gentius rike på trettio dagar och Makedonien under samma år^{[källa behövs]}. Till slut skickades drottningen Teuta och Gentius med sina anhöriga till Iguvium i Umbrien där de blev inspärrade.

Enligt myten hade Gentius en dubbelgångare som klädde sig som kungen och som färgade sina ögonbryn som honom. Då Scodra kapitulerade inför Lucus Anitius skickades drottningen Etuta och Gentius anhöriga till Rom i en triumftåg, däribland Gentius dubbelgångare. Romarna blev förbluffade och höga män frågade vad som hänt med den riktige Gentius. När Lucus firade sin illyriska triumf i Rom, kom dubbelgångaren fram till honom och skrek så att alla skulle höra; "Jag är Gentius, kung av illyrerna". Alla romare vrålade av skratt och gjorde narr av Lucus.