Geisha
Från Rilpedia
Geisha (芸者), ibland uttalat Geiko, japanska underhållare och konstnärer. Ordet betyder bokstavligen konstperson, friare översatt artist, och idag är yrket förknippat med kvinnor.
Hennes uppgift är att underhålla gäster i olika sociala sammanhang, oftast i tehus, så kallade O-chaya. Hon ska behärska sång, dans, spela instrument, utföra teceremonier, skriva kalligrafi, konversera etcetera. Geishan är klädd i traditionell kimono.
Innehåll |
Historia
Geishatraditionen härstammar från taikomochi (trumbärare) och hōkan, liknande hovnarrar. Från början var alla geishor män, men idag finns det enbart några få manliga geishor (fortfarande kallade taikomochi) kvar, främst i Asakusa, Tokyo.
Tidigare "såldes" många barn till geishavärlden för att ge en liten inkomst till familjen. Numera är detta olagligt.
Hanamachi
De mest kända geishaområdena, så kallade "blomsterstäder" (hanamachi), finns i Kyoto. I dagsläget finns det fem hanamachi i Kyoto: Gion Kobu, Gion Higashi (östra Gion), Miyagawa-cho, Pontocho och Kamishichiken (sju hus i norr). Det största och mest kända är Gion, där många internationellt kända geishor bott och arbetat, bland annat Mineko Iwasaki.
Arbetsuppgifter
Som geishalärling, så kallad maiko (vilket betyder dansbarn), får man lära sig traditionell sång och dans, att spela instrument, främst shamisen, konversation, poesi, litteratur och att arrangera blommor (ikebana). De lär sig även, genom att följa en äldre geisha i arbetet, konsten att välja, matcha och bära kimono liksom allt som gäller den traditionella te-ceremonin.
Smink
I början av sin karriär så bär en maiko tung vit make-up hela tiden. När hon först blir maiko så hjälper hennes storasyster henne, men efter det så måste hon lära sig själv.
Det tar lång tid att sminka sig och man gör det innan man klär sig för att inte få smink på kimonon. När vit foundation läggs på så lämnas två vita v:n i nacken för att ge illusionen av att de bär en mask. Vid speciella händelser, som när en maiko debuterar, när maiko blir geisha och när man bär formell kimono, så lämnar man tre omålade spetsar i nacken. När resten av foundation sedan appliceras måste det göras noga, eftersom det inte är möjligt att korrigera fel och man måste då börja om. Ögonbrynen målas svarta med en aning rött och sedan målas konturen av ögonen rött och svart. Det röda i ögon-makeupen minskar från och med då en maiko blir geisha.
Sist görs läpparna; mitten av underläppen målas och under första året av en maikos utbildning så lämnas överläppen omålad. Efter sitt första år så målas även överläppen men den fylls aldrig i helt.
Geishor och prostitution
Geishor säljer inte sexuella tjänster[1]. Detta, i västvärlden, vanliga missförstånd kommer av att geishorna och kurtisanerna på ett ytligt plan under edo-perioden hade stora likheter och att båda yrkesgrupperna främst arbetade i det så kallade Redlight-distrikten.[källa behövs] Detta missförstånd späddes på efter andra världskriget när de amerikanska männen som tjänstgjort i Japan kom tillbaka till USA och berättade historier om vad de kallade för Gee-sha Girls.
Boken och filmen "En geishas memoarer" kritiserades starkt av geishor, bland annat Mineko Iwasaki på grund av att den tar upp hur huvudpersonen i boken säljer sin oskuld till högstbjudande i en så kallad mizuage-ritual. Detta är något som inte längre ingår i en maikos utbildning.
I klassiska japanska träsnitt, Ukiyo-e, kan man skilja på geishor och kurtisaner genom att geishan alltid knyter sin obi med knuten på ryggen och kurtisanen har knuten på magen.
Geishor i städer med varma källor (onsen) kallas onsen geisha. I dessa områden förekommer att sexsäljande kvinnor uppträder som geishor.
Maiko Henshin
Henshin är japanska för förvandling och på flera platser i Kyoto så finns det studior som erbjuder turister och andra så kallade maiko henshin, vilket innebär att man blir uppklädd som en geisha. Det finns även de som gör en geiko henshin men det är få som erbjuder det. Man blir sminkad som en riktig maiko med vitt ansikte, röda läppar och en peruk. Sedan blir man klädd i kimono och okobo.
Att se skillnaden
En maikos frisyr är alltid gjort med hennes eget hår, aldrig en peruk och hårprydnaderna som hon bär, kanzashi, beror på årstiden och hennes rang. Ser man en maiko som har en peruk, en senior maikos sminkning och en junior maikos hårprydnader så är det inte en maiko.
Det är också väldigt svårt att se en riktig maiko mitt på ljusa dagen utan den bästa tiden och platsen att se en är runt kl. 18 på kvällen utanför en ochaya.
Kända geishor
Mineko Iwasaki är en av 1900-talets mest kända geishor. Hon har skrivit en bok om sitt liv med både bild och text, och den ger en skildring om hur det verkliga geishalivet levdes på den tiden i Japan.
Källor
- ↑ Henshall, K. G., 1999, A History of Japan, Macmillan Press LTD, London, ISBN 0-333-74479-9, page 61
Externa länkar
