Prostitution

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En offentlig telefonkiosk med annonser för sexuella tjänster.

Prostitution (ytterst av latin prostituere, ’(offentligt) ställa ut’) kallas den verksamhet där en person mot ersättning utför sexuella handlingar åt en annan. Ersättningen kan tillfalla utföraren eller den person som organiserar verksamheten.

Innehåll

Prostitution idag

Idag präglas utvecklingen i västvärlden av två inriktningar i förhållandet till prostitution: i vissa länder accepteras prostitution som någonting naturligt och lagstiftningen inriktas på att skapa förutsättningar för drägliga villkor för dem som är sysselsatta i branschen; exempel på sådana länder är Nederländerna, Tyskland och Schweiz. I andra länder försöker man helt utrota prostitution, vilket leder till en strängt restriktiv hållning. Sverige kan anses tillhöra denna kategorin, och som ett led i strävandena att bekämpa prostitution kriminaliserades köp av sexuella tjänster år 1999. Sedan många år är det kriminaliserat att organisera prostitution eller tillhandahålla en lokal för ändamålet.

Enligt en internationell studie[1] är prostitution på många vis traumatiserande för de prostituerade. I studien har 854 personer från nio länder intervjuats och av dessa hade 71% blivit utsatta för misshandel i samband med prostitution, 64% hade blivit hotade med vapen, 63% hade blivit våldtagna. 68% uppvisade kriterier för PTSD. 89% av de prostituerade ville lämna prostitution men saknade alternativ försörjningsmöjlighet. 75% uppgav att de skulle behöva ett hem eller en säker plats, 76% sade sig behöva yrkesutbildning. Utifrån dessa siffror drar forskarna slutsatsen att prostitution generellt sett inte kan beskrivas som ett fritt val eller handla om samtyckande vuxna - hade dessa människor haft ett reellt alternativ skulle de inte vara prostituerade.

Historia

En teckning av en prostituerad kvinna och sexköpare på mitten av 1500-talet.

Samhället har genom historien haft en växlande inställning till prostitution. I vissa kulturer har den existerat öppet, medan andra har försökt att bekämpa den.

I Rom på republikens tid fördes register över prostituerade. Mot iakttagande av vissa bestämmelser rörande klädedräkt, bostad med mera erhöll de rättighet att utöva "yrket" (licentia stupri). Uppsikten över dessa kvinnor handhades av edilerna. Genom dessa bestämmelser legaliserades prostitution. Att bli upptagen i registret förklarades medföra ärelöshet för alltid, men så blev i praktiken inte fallet.

Även i den religiösa kulten förekom prostitution. Spår av så kallad religiös prostitution finner man hos många folk. Bekant är Herodotos beskrivning av Mylittakulten hos babylonierna (se Astarte). Till sitt ursprung är denna företeelse av helt annan natur än den sedvanlig prostitution, men efterhand utplånades denna gräns.

Den tidiga kristendomen hade en mycket negativ inställning till prostitution. Efter folkvandringarna tillkom inflytandet av den gamla germanska rätten, som i allmänhet straffade så kallat otuktigt könsumgänge utanför äktenskapets ram.

Så småningom blev samhället emellertid mer tolerant. Kyrkoläran fördömde visserligen fortfarande otukten utanför äktenskapet och uppställde den fullständiga avhållsamheten som ett ideal till och med i äktenskapet. Men i praktiken var man inte så nogräknad. I städerna uppstod så kallade kvinnohus. De skörlevande kvinnorna organiserade sig på många håll i överensstämmelse med skråväsendet, och varken andliga eller världsliga myndigheter drog sig för att genom pålagor tillgodogöra sig deras inkomster.

Med den nyare tidens inbrott inträffade åter ett omslag. Över Europa gick reformationen, som emot den gamla kyrkoläran hävdade en mer sund uppfattning av könslivets företeelser och tillika ställde större krav på individens sedliga vandel. Vid denna tid inträffade också ett plötsligt utbrott av syfilis, som hastigt utbredde sig över en stor del av världsdelen, anställande svåra härjningar bland de skörlevande kvinnorna och deras manliga, gifta eller ogifta, kunder. Kvinnohusen kom nu i vanrykte såsom varande inte bara lastens tillhåll, utan också farliga smitthärdar.

Även förföljelser mot de kvinnorna i prostitutionen förekom, om också inte med de grymheter som kännetecknade föregående tidevarv. Rörelsen sträckte sig ända in på 1700-talet. Särskilt kända är de stränga åtgärder mot prostitutionen som sattes i gång i Frankrike under Ludvig XIV:s sista regeringsår. I Österrike vidtogs av kejsarinnan Maria Theresia 1751-1769 liknande åtgärder. Spår av denna rörelse finner man länge i flera länders lagstiftning, bland annat i Sveriges strafflag, som från 1734 års lag upptagit bestämmelser om straff för den som "håller sådant hus, där otukt drives".

Vid slutet av 1700-talet hade man åter kommit till insikt om straffåtgärdernas vanmakt. Man började åter betrakta prostitutionen som ett "nödvändigt ont", vars svåraste olägenheter det gällde att begränsa. Det gamla romerska inskrivningssystemet kom åter till heders, närmast i syfte att möjliggöra en sanitär kontroll över kvinnorna i prostitutionen. Under loppet av 1800-talet infördes i det ena landet efter det andra den så kallade reglementeringen, och prostitutionsfrågans behandling kom att sammanhänga med striden mellan anhängare och motståndare till detta system. Tanken bakom reglementeringen av de prostituerade kvinnorna i Sverige var att man skulle stoppa spridningen av könssjukdomar. I vissa städer där det vistades många unga män, till exempel studentorter eller där det fanns regementen ville man särskilt göra en insats. Då de prostituerade kvinnorna ansågs vara skyldiga till spridningen, bokfördes och registrerades kvinnor i några orter i Sverige av polisen och togs in för undersökning, så kallad besiktning en gång i veckan. I och med detta befästes deras identitet som prostituerade då de fråntogs sina prästbetyg som behövdes när man skulle lämna staden och istället gavs en besiktningsbok där undersökningarna bokfördes. Förespråkarna av reglementeringen använde argumentet att kvinnorna behövdes för att skydda de kyska kvinnorna som fanns i staden från de unga männen, som inte skulle kunna behärska sin sexualdrift. Reglementeringen av kvinnorna i prostitutionen kan sägas vara definitivt upphävd i och med Lex Veneris 1918.

Debatt

Fil:Carol Leigh.jpg
Sexarbetare demonstrerar för legalisering av prostitution.

Rörelser som aktivt bekämpar prostitution är bland annat religiösa rörelser, konservatism [källa behövs] och radikalfeminism [källa behövs]. Många andra rörelser betraktar prostitution som symptom på ett ojämlikt samhälle, men förespråkar legalisering för sexsäljarnas bästa [källa behövs]. I den svenska debatten har Petra Östergren varit särskilt framträdande i början på 2000-talet, bland annat genom sin bok Porr, horor och feminister.

Världen

Förbud i Sverige


Huvudartikel: Sexköpslagen

I Sverige förbjöds köp av tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning den 1 januari 1999 genom den så kallade sexköpslagen. Lagen har tagits in i Brottsbalken från och med den 1 april 2005. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.

Motiveringen finns i utredningen Könshandeln (SOU 1995:15), som dock föreslog kriminalisering både av köp och försäljning. Utredningen inriktade sig huvudsakligen på heterosexuella förbindelser, då homosexuella förbindelser tydligen bedömdes mindre problematiska. Enligt utredningen är de kvinnliga prostituerade ofta missbrukare av narkotika eller alkohol och har i ökande omfattning psykiska störningar, även om Kunskapen om säljarna i könshandeln är i stort begränsad till kvinnorna i den synliga prostitutionen på gatan. De har fått en dålig start i livet, tidigt berövats sin självrespekt och fått en negativ självbild. Männen som är köpare är avvikande när det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor, ibland med allvarliga problem när det gäller synen på och förhållningssättet till sexualitet. Prostitutionskontakterna innebär sexuell utlevelse utan relation, närhet eller krav, i motsats till genuina mänskliga kontakter. Troligen skulle många av männen behöva behandling. Prostitutionen är också skadlig för samhällsmoralen: Att män kan köpa tillträde till kvinnors kön för att tillfredsställa sina egna sexuella behov strider mot uppfattningen om alla människors lika värde och strävandena mot full jämställdhet mellan kvinnor och män. Könshandeln förmedlar en oacceptabel människosyn och är ett hinder för individens utveckling. Utredningen genomsyras av tanken att det är myndigheternas uppgift att med lagstiftning och andra åtgärder påverka människornas beteende i riktning mot sunda ideal, eller social ingenjörskonst [källa behövs].

Även förbud mot försäljning av sexuella förbindelser har föreslagits i riksdagen. Motiveringen är att lagen blir verkningslös mot prostitution om endast köp är olagligt, att försäljning av sexuella tjänster innebär aktiv medverkan till brott, och att i den nuvarande situationen kan skatteintäkter härstamma från prostitution, så att myndigheterna tjänar på en olaglig verksamhet.

Utredningar om prostitution

1977 års prostitutionsutredning (1977-80). Ordförande var moderaten Inger Lindqvist. Utredningen gav bland annat ut rapporten (SOU 1981:71).

Lagstiftning i EU

Sverige, Norge: sexhandel är förbjudet för någon av parterna. I ett antal länder är koppleri förbjudet.[2]. [1]

Land Sexförsäljning Sexköp Koppleri Skatt/pension
Belgien Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet Ingen uppgift
Danmark Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet Beskattas som all annan inkomst
Estland Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet [2] Ingen uppgift
Finland Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet Ingen uppgift
Frankrike Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet Ingen uppgift
Grekland Går att få tillstånd. Hälsokontroller krävs. Tillåtet Ingen uppgift Ingen uppgift
Irland Tillåtet på ickeoffentliga platser Tillåtet på ickeoffentliga platser Ej tillåtet Ingen uppgift
Italien Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet [3] Ingen uppgift
Lettland Tillåtet, månatliga hälsokontroller krävs Tillåtet Ej tillåtet [4] Ingen uppgift
Luxemburg Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet Har rätt att ansluta sig till socialförsäkringssystemet.
Nederländerna Tillåtet Tillåtet Ja, under licens Prostituerade är skyldiga att betala skatt och har rätt till socialförsäkring. Inkomsterna är pensionsgrundande.
Norge Tillåtet Ej tillåtet Ej tillåtet Ingen uppgift
Polen Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet Ingen uppgift
Portugal Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet [5] Ingen uppgift
Spanien Tillåtet Tillåtet Ej tillåtet [6] Ingen uppgift
Storbritannien Tillåtet Tillåtet, men man får inte fråga efter tjänsterna öppet. Ej tillåtet Ingen uppgift
Sverige Tillåtet Ej tillåtet Ej tillåtet Möjlighet att få F-skattesedel
Tyskland Tillåtet Tillåtet under licens Ja Prostituerade är skyldiga att betala skatt och har rätt till socialförsäkring.
Ungern [3] Tillåtet Tillåtet Ja Prostituerade är skyldiga att betala skatt och har rätt till socialförsäkring.
Österrike Tillåtet Tillåtet Ja Tillträde till socialförsäkringssystemet

Referenser

  1. [Prostitution & Trafficking in Nine Countries: an Update on Violence and Posttraumatic Stress Disorder Farley, M., Cotton, A., Lynne, J., Zumbeck, S., Spiwak, F., Reyes, M.E., Alvarez , D., Sezgin, U. Journal of Trauma Practice 2 (3/4): 33-74, 2003 http://www.prostitutionresearch.com/pdf/Prostitutionin9Countries.pdf]
  2. ”Sverige ensamt om att förbjuda prostitution”. Svenska Dagbladet. 25 september 2007. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_208495.svd. Läst 11 juni 2008. 
  3. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2007/09/24/AR2007092400842.html

Se även

Externa länkar

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).


Personliga verktyg