Gator och torg på Östermalm
Från Rilpedia
Det första gatunätet i stadsdelen Östermalm i Stockholm planerades av Clas Fleming på 1650-talet, då hette området Ladugårdslandet och avsåg bara den sydvästra delen ner mot Ladugårdslandsviken. Gatunätets huvudriktning var orienterad mot Stockholms slott, efter samma princip som för de övriga malmarna. Centralt i det rektangulära gatunätet ritades in ett torg; Ladugårdslandstorget (sedermera Östermalmstorg). Huvudaxeln i öst-västriktning motsvarade Storgatan-Östermalmstorg-Humlegårdsgatan och i nord-sydriktning Nybrogatan som tangerar torgets västsida. Söder om nuvarande Riddargatan gick kvarteren rakt ner till Ladugårdslandsvikens strandlinje. Dagens paradgata, Strandvägen, anlades först med början 1862 och byggdes på omfattande utfyllnader längs den ”taggiga” vattenlinjen.
Under Albert Lindhagens tid som Stockholms stadsplanerare på 1870-talet beslutades en övergripande reglering av gatusystemet även för Östermalm. Lindhagen var förespråkare av långa alléer som mötts vid stora stjärnplatser. Idéerna för utbyggnaden av stenstaden hämtades främst från de stora kejsarstäderna på kontinenten, S:t Petersburg, Wien, Paris och Berlin, där bland annat Georges-Eugène Haussmanns boulevarder i Paris blev förebilder. För Östermalms nya gatunät innebar detta en huvudaxel i nord-sydriktning strax väster om Humlegården (ungefär i Birger Jarlsgatans sträckning) och tre huvudgator utgående från stjärnplatsen Karlaplan; med Valhallavägen mot nordväst, Narvavägen mot syd och en öst-västförbindelse som skulle gå nästan diagonalt genom Flemings rutnät ända fram till Sveavägen. Längs Ladugårdslandsviken planerade Lindhagen föregångaren till Strandvägen; Ladugårdslands strandväg. Trots långa och envisa förhandlingar kunde Lindhagen inte ”rädda” hela sin plan, bland annat blev öst-västaxeln aldrig förverkligad. Medan Nedre Norrmalm förändrades starkt under Norrmalmsregleringen på 1950- till 1970-talen, har Östermalm behållit mycket av sin ursprungliga stadsbild.
Gator
Datum i parentes anger när dagens namn gavs.
Huvudgator
- Birger Jarlsgatan (1885). Går från Nybroplan till Roslagstull/Ingemarsgatan.
- Karlavägen (1885). Går från Birger Jarlsgatan till Oxenstiernsgatan.
- Narvavägen (1885). Går från Djurgårdsbrons brofäste till Karlaplan.
- Oxenstiernsgatan (1831). Går från Nobelparken och Strandvägens östra ände i söder till Valhallavägen i norr.
- Strandvägen (1885). Går från Djurgårdsbron och Nobelparken i öst till Nybroplan i väst.
- Sturegatan (1885). Går från Stureplan till Valhallavägen.
- Valhallavägen (1885). Går från Gärdesgatan i syd till Roslagstull i norr.
Övriga gator
I alfabetisk ordning:
- Almlöfsgatan (1913). Går från Nybrogatan till Sibyllegatan.
- Artillerigatan (1885). Går från Strandvägen till Armfeltsgatan på Gärdet.
- Armfeltsgatan. Sträcker sig från Erik Dahlbergsgatan i nordvästlig riktning.
- Banérgatan. Går från Strandvägen till Värtavägen.
- Breitenfeldsgatan. Är en återvändsgat mellan Wittstocksgatan och Valhallavägen.
- Cardellgatan. Mellan Brahegatan och Sturegatan.
- Dag Hammarskjölds väg (1999). Är en förlängning av Strandvägen och går till Djurgårdsbrunnsvägen.
- Danderydsgatan (1895). Går från Karlavägen via Danderydsplan till Valahallavägen.
- Erik Dahlbergsallén (1972). Går mellan Vallhallavägen och Karlaplan.
- Erik Dahlbergsgatan (1930). Går från Valhallavägen till Lidingövägen.
- Engelbrektsgatan (1885). Går från Birger Jarlsgatan till Valhallavägen
- Grevgatan (1647, Greefwegatan). Går från Strandvägen till Östermalmsgatan.
- Grev Turegatan (1858). Går från Östermalmstorg till Valhallavägen och korsar Karlavägen.
- Gärdesgatan (1931). Går från Dag Hammarskjölds väg till Vallahallavägens östra del genom Diplomatstadens ambassadkvarter.
- Humlegårdsgatan (1885). Går från Engelbrektsplan till Östermalmstorg.
- Jungfrugatan. Går från Storgatan och Starrängsringen på nedre Gärdet.
- Kommendörsgatan (1877). Går från Sturegatan till Styrmansgatan.
- Laboratoriegatan (1912). Ligger mitt i Diplomatstaden och går runt Engelska kyrkan.
- Linnégatan (1882). Går från Sturegatan till korsningen mellan Oxenstiernsgatan och Strandvägen vid Berwaldhallen.
- Lützengatan (1912). Går från Karlaplan till Wittstocksgatan.
- Majorsgatan (1868). Går från Humlegårdsgatan till Linnégatan.
- Nobelgatan (1912). Går från Strandvägens slut och leder genom Diplomatstaden.
- Nybrogatan (1864). Går från Nybroplan till Valhallavägen.
- Riddargatan (1857). Går från Östermalmstorg till Narvavägen.
- Rådmansgatan (1885) . Går genom flera stadsdelar från Dalagatan i väst till Karlavägen i öst och har en fortsättning till Valhallavägen.
- Sibyllegatan (1672, Sijbillægatan). Går från Strandvägen till Valhallavägen.
- Skarpögatan (1948). Går från Gärdesgatan söderut genom Diplomatstadens ambassadkvarter.
- Stenbocksgatan (1909). Går mellan Engelbrektsgatan och Eriksbergsgatan.
- Storgatan. Sträcker sig från Östermalmstorg i väst till Strandvägen vid Nobelparken i öst.
- Styrmansgatan (1641, Styremans gathun). Går mellan Strandvägen och Karlaplan.
- Tysta gatan (1915). Går mellan Karlavägen och Lützengatan.
- Ulrikagatan (1912). Går mellan Strandvägen och Fredrikshovsgatan.
- Villagatan (1876). Går mellan Karlavägen och Valhallavägen
- Väpnargatan (1900). Går från Sibyllegatan till Artillerigatan.
- Wittstocksgatan (1930). Går mellan Banérgatan och Värtavägen.
- Östermalmsgatan (1932). Går parallellt söder om Valhallavägen från Karlaplan i öst till Birger Jarlsgatan i väst.
Torg och trafikplatser
- Engelbrektsplan. Ligger vid södra slutet av Humlegården och korsas av Birger Jarlsgatan.
- Karlaplan. Stjärnplatsen där Karlavägen och Narvavägen mötts.
- Kruthusplan. Är en plats mitt i Diplomatstaden.
- Stureplan. Central plats söder om Humlegården vid gränsen till Norrmalm. Vid torget möts Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Biblioteksgatan och Sturegatan.
- Östermalmstorg. Torg i korsningen mellan Humlegårdsgatan, Storgatan, Nybrogatan och Sibyllegatan.
Se även
Källor
I artiklarna om Östermalms gator och torg användes huvudsakligen följande litteratur:
- Fredric Bedoire: Stockholms byggnader, Bokförlaget Prisma, Stockholm 1977. ISBN 91 518 1125 1.
Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström: Stockholms gatunamn : innerstaden, Liber/Allmänna förlaget, Stockholm 1986, 1:a upplagan. ISBN 91-38-90777-1. Libris 7269073.
- Nils-Erik Landell: Stockholms kartor, Rabén & Sjögren, Stockholm 1992. ISBN 91 29 61681 6.
