G-krafter

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

G-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration. Vanligen används pluralis eftersom belastningen varierar. Bokstaven G (eller g) kommer från gravitation.

Begreppet används såväl för de stora accelerationskrafter som upplevs i ett flygplan under brant sväng eller efter brant dykning, som för de krafter som en dragsterförare upplever under rätlinjig acceleration rakt framåt. G-krafterna mäts med G-mätare.

Begreppet kan även användas för belastningarna i en Berg- och dalbana, där just bland andra G-krafterna är ett försäljningsargument. Vid lägre accelerationskrafter i flygsammanhang eller i andra vardagliga sammanhang används däremot uttrycket sällan, även om det tekniskt sett rör sig om samma fysiska fenomen.

Den storhet som normalt används när G-krafter skall uttryckas kvantitativt är G, där 1G motsvarar tyngdkraften som verkar på en person eller ett föremål på markytan i vila eller vid konstant rätlinjig hastighet på konstant höjd nära marken. Om en pilot utsätts för G-krafter av upp till 9G innebär det att piloten påverkas av accelerationskrafter som är upp till 9 gånger större än den tyngdkraft som verkar på piloten i viloläge.

G-krafterna hör ihop med jordaccelerationen g, som genomsnittligt är ca 9,81 m / s2 vid markytan. En person som väger 75 kg påverkas vid markytan av en tyngdkraft som är 75 \cdot 9,81 N (newton) = 735 N. Man säger att personen har tyngden 735 N. Vid en 9G-sväng påverkas samma person av en kraft som är 9 gånger så stor, dvs 6622 N.

G-krafterna är som begreppet anger krafter och inte massor eller vikter. Massa och vikt är ekvivalenta (motsvarande verb är väga) och är en av egenskaperna hos till exempel en person eller ett föremål. Massan är ett mått på mängden materia hos personen eller föremålet och den är i princip oförändrad. En person vars massa är 75 kg på startbanan eller på startrampen har fortfarande massan 75 kg under en 9G-sväng något senare eller efter landningen på månen. Det är därför fel att säga att en pilot väger 675 kg under en 9G-sväng. Piloten upplever däremot samma tyngdkraft som en person med massan 975 kg skulle ha gjort på jordytan.

Se även

Personliga verktyg