Frits Läffler

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Leopold Fredrik Alexander Leffler, kallad Frits, skrev sig efter 1886 Läffler, född 15 november 1847 i Stockholm, död 1921, var en svensk språkvetare. Han var bror till Gösta Mittag-Leffler och Anne Charlotte Leffler.

Han blev student i Uppsala 1866 samt filosofie doktor och docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 1872 genom avhandlingen Om konsonantljuden i de svenska allmogemålen (I, 1872), den första sammanfattande framställningen i detta ämne.

Han förestod under ordinarie innehavarens sjukdom höstterminen 1875 samt vårterminen 1880 till vårterminen 1883 professuren i nordiska språk i Uppsala och utnämndes 1881 till extraordinarie professor i svenska språket därstädes. Från och med höstterminen 1883 och tills han 1904 erhöll avsked från professuren åtnjöt han oavbruten tjänstledighet för sjukdom. Läffler kan anses i Sverige vara en av de första, som ägnat sig åt rent språkvetenskapliga studier i fullt modern mening.

Läffler har skrivit en mängd uppsatser och artiklar i tidskrifter och tidningar om fonetik, germansk och nordisk grammatik, runkunskap, fornsvensk laghistoria, genealogi och heraldik, rättstavningsreformer och medeltidslatinsk vers, vittnande om mångsidig lärdom, självständighet och skarpsinne. Leffler invaldes 1908 i Vitterhetsakademien samt i Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Verk i urval

  • Bidrag till läran om i-omljudet med särskild hänsyn till tiden för den germanska språkenheten (i "Nordisk tidsskrift for filologi og paedagogik", 1875-1876),
  • Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagen och Bidrag till svensk språkhistoria (i "Antiqv. tidskr." 5),
  • Några ljudfysiologiska undersökningar rörande konsonantljuden I. (Uppsala univ:s årsskr., 1874),
  • Om v-omljudet af i, i och ei i de nordiska språken I. (enl ovan, 1877),
  • Om den fornsvenska hednalagen (i Vitt.hist.o.ant.akad:s "Månadsblad", 1879),
  • Om 1607 års upplaga af Uplandslagen (i Uppsala univ:s årsskr., 1880),
  • Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (i "Arkiv f. nord. filologi", 1883),
  • Bidrag till tolkningen av Tunestenens runinskrift (i "Uppsalastudier tillegn. S. Bugge", 1892),
  • Om de östskandinaviska folknamnen hos Jordanes (i "Svenska landsmålen", bd 13, 1894),
  • Den gottländska Taksteinar-sägnen (1903 och 1905),
  • Bidrag till tolkningen af Rökstensinskriften (i "Nord. studier, tillegnade A. Noreen", 1904),
  • Några svenska "talande vapen" (i "Personhist. tidskrift", 1903-04),
  • Om Sveriges integritet (1905),
  • Latinska medeltidsinskrifter på vers från Gotland (1908),
  • Till 700-årsminnet af slaget vid Lena (i "Forn-vännen", 1908-09),
  • Det evigt grönskande trädet vid Uppsala hednatämpel (i "Svenska landsmålen", 1911)
  • En kärleksvisa i Åns saga bogsveigis (i "Studier i nordisk filologi", s.å.).


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg