Frimureri

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Passare och vinkelhake är en vanligt förekommande frimurarsymbol, ibland inneslutande bokstaven G.

Frimureri är den verksamhet som under detta namn bedrivs av ordenssällskap som vill verka för medlemmarnas personliga utveckling till bättre människor. Detta åstadkoms med hjälp av ritualer och upplevelser vid vilka man med hjälp av ett färgrikt bildspråk och med, i vissa system, religiösa referenser bibringas råd och kunskap om hur man bör leva sitt liv. Vanligt förekommande är också att logerna bedriver hjälpverksamhet och stödjer kultur och forskning inom angelägna ämnen. Till följd av de olika logernas och systemens karaktär finns ingen världsomspännande frimurerisk organisation, eftersom det inte vore möjligt. De flesta frimureriska system är endast till för män, men det finns även loger som endast accepterar kvinnor som medlemmar samt de som accepterar både män och kvinnor, så kallat samfrimureri.

Innehåll

Historia

Uppkomst

Frimureriets historia kan till viss del sägas gå tillbaka till medeltiden, då katedraler och liknande byggnadsverk började byggas[1][2][3]. Under medeltiden var hantverkare tvungna att vara medlemmar i skrån eller gillen. Dessa skrån var lokala och hade monopol på sitt hantverk i sitt område och såg till att traditioner, lagar och regler efterföljdes. De murare som uppförde enklare byggnader var därför bundna till en viss plats, stad eller dylikt, och kunde inte utan vidare ta sig mellan olika platser för att utöva sitt yrke. Förutom dem fanns det murmästare vars arbetsuppgifter mer liknade dagens arkitekters och byggmästares som inte var bundna av skråna till en plats utan som var fria att söka arbete där det gavs och som därför kom att kallas fria murare. Det var de som ritade och byggde katedraler, kloster och universitet. Dessa frimurare blev snabbt mycket yrkesskickliga till följd av sitt kringströvande som fortlöpande gav dem nya kunskaper om det senaste inom arkitektur och byggnadskonst. Detta ledde till att frimurare betroddes med till exempel arbetsledande befattningar vid katedralbyggen, eller ansvar för kyrkans konstruktion, byggnation och utsmyckning. Till sin hjälp hade de murare och murarlärlingar samt många olika hantverkare.

Loger

Yrkesstoltheten bland frimurarna var hög och man försökte liksom alla yrkesgrupper bevara sina yrkeshemligheter inom kåren. Vid varje arbetsplats byggdes en hydda där arbetsledarna höll till och där arbetet planerades och leddes. Den engelska benämningen på denna hydda blev lodge, på svenska loge. I logen samlades även lärlingarna och det var bland annat i logen som de fick nya kunskaper inom murarkonsten, men även om livet i allmänhet. Eftersom man ville skydda sina kunskaper och eftersom det myllrade av arbetare vid ett katedralbygge utvecklades snart ritualer som syftade till att kontrollera att man var den man utgav sig för att vara och att man var behörig att ta del av de kunskaper som gavs. Endast män tilläts vara medlemmar i logerna, även om det fanns kvinnliga byggnadsarbetare.

Frimureriet byter skepnad

Då katedralbyggandet avtog under 1600-talet övergick frimureriet snart till att bli vad som idag kallas för spekulativt frimureri, delvis eftersom man tog in allt fler icke-hantverkare i logerna, och dessa snart kom att vara i majoritet. Denna utveckling inleddes i Storbritannien och i Skottland och 1717 slöt sig fyra London-baserade loger samman och bildade The Grand Lodge. 1751 grundades en rivaliserande storloge i London som kallade sig Antients. Det var inte förrän 1813 som det engelska frimureriet enades helt under namnet The United Grand Lodge of England. Frimureriet bytte karaktär och blev teoretiskt istället för att vara praktiskt inriktat. Logearbetet inriktades på att med hjälp av filosofiska och religiösa frågeställningar ge medlemmarna insikt om sig själva och att hitta sin plats i samtiden, med en gradvis ökad kunskap om livets mening. I detta arbete använde man sig av byggnadskonstens symbolik. Man inledde också ett omfattande hjälparbete där man med insamlade medel hjälpte samhällets utsatta.

Grunden för allt frimureri är de tre första graderna, från lärling över medbroder till mästare. På 1740-talet började man i Europa arbeta i så kallade skotska grader och i riddargrader, något som blev mycket populärt och ledde till en mängd loger utan något egentligt system och struktur. De flesta av dessa loger avsomnade snart, men de som blev kvar konsoliderade sig allt mer och kom att forma basen för det moderna frimureriet. Dessa högre grader spred sig över världen, men systemen fick inte någon mer stabil form förrän i mitten av 1700-talet och framåt.

Utveckling och spridning av spekulativt frimureri

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Förbud mot, och förföljelse av, frimureriet

Totalitära regimer har anklagat frimureriet för att vara revolutionärt. Socialistiska, kommunistiska, fascistiska, nazistiska och islamistiska regimer har förbjudit det. Det blev förbjudet i Hitlers Tyskland samt de länder tredje riket kontrollerade, Mussolinis Italien, de Riveras och Francos Spanien, Pinochets Chile, Salazars Portugal, Husseins Irak, Khomeinis Iran och av ledarna i Sovjetunionen. I Tyskland ansåg Hitler att frimurarna arbetade i maskopi med judarna, och nazisterna ansåg att frimureriet måste förintas på grund av dess regler om ”humanism, tolerans och liberalism”. Frimurare blev därför arresterade, fängslade och dödade i förintelsen och det uppskattas att 80 000-200 000 avrättades. När Mussolini tagit makten i Italien förklarades frimurare var förrädare till fascismen. 1925 skrev stormästaren för Grande Oriente d'Italia, en frimurarorden, ett öppet brev till diktatorn där fascismen förkastades och demokratin försvarades. Efter det arresterades han och hundratals andra frimurare och skickades i exil. Under de största utrensningarna av frimurare 1925-1927 länsades kända frimurares bostäder och minst 100 dödades. I Iran förbjöds frimureriet efter den iranska revolutionen och mer än 200 frimurare avrättades och många fick fly från landet.[4]

Frimuraresystem

Swedish Rite – Svenska systemet

Beroende på vilket land man befinner sig i finns det högre grader som ingår i höggradssystemen. Detta finns bland annat i Sverige. Det svenska frimureriet praktiseras även i Danmark, Norge och Island och bygger på ett 11-gradigt system där de tre första graderna är lärling, medbröder och mästare. Personer som vill nå de högre graderna måste ha nått upp till den tredje graden innan han/hon får gå vidare. Detta är gemensamt för alla höggradsystem.

De tre första graderna är återkommande i andra frimuraresystem runt om i världen. I Sverige hanteras dessa grader av Johanneslogen, den blåa logen, medan graderna fyra till sex arrangeras i Andreaslogen, den röda logen.

Strikta Observansen

En del av frimurareorden gick under systemet Strikta Observansen, som växte fram från och med 1754. Grundaren, Karl Gotthelf von Hund påstod senare sig ha fått mandat att grunda Strikta Observansen av okända överordnade genom den Skotska Storlogens stormästare i Paris 1743, men detta är av allt att döma en skröna, eftesom den skotske stormästaren inte befann sig i Paris vid tidpunkten. Denna orden hade ett politiskt ändamål en s.k. politisk ordensplan. Målet var att bygga upp en struktur av stora fabriker vilket blev grundstommen för den då kommande industrialismen. Orden bredde sedan ut sig i Tyskland och Frankrike. Det förekom många konflikter mellan Stricta Observansen och de andra frimuraresystemen. Stricta Observansen försökte 1777 enas med det svenska frimuraresystemet men detta samarbete avbröts 1781. Vid konventet i Wilhelmsbad 1782 strukturerades Stricta Observansen om och bildade ”Riddare av välgörenhet”, som fortfarande finns i Frankrike, Schweiz, Belgien, England och USA. I Tyskland och Danmark, som tillämpat Strikta Observansen eller det senare ”Riddare av välgörenhet”, gick logerna däremot senare över till det svenska frimuraresystemet.[5]

Dokument

De äldsta dokumenten med regler för det operativa frimureriet benämns gemensamt som Old Charges. Det finns 131 stycken bevarade. De innehåller frimureriets historia, legender samt regler för det operativa frimureriet. De mest kända är:

  • Regius Poem även känd som Halliwell Manuscript från cirka 1390
  • Cooke Manuscript från 1410-1425
  • Grand Lodge MS No. 1 från 1583
  • Melrose No. 1 MS från 1581
  • Anderson's Constitution är för det spekulativa frimureriet det viktigaste dokumentet, först publicerat 1723. De flesta frimurarloger baserar sina regler på detta dokument. En del baserar dock sina regler på tidigare dokument.[6][7][8][9]

Dagens frimureri

Olika inriktningar

Frimureriet hade till följd av sin karaktär gott om internationella kontakter redan under medeltiden och vidare då det övergick till spekulativ inriktning. Då denna övergång skedde kom emellertid frimureriet att utvecklas på olika sätt beroende på i vilket land man befann sig. Detta då frimureriet behandlades olika i olika länder samt allmänt skilda förhållanden i olika samhällen. Det är delvis på grund av detta som frimureriet skiljer sig åt än idag. En annan orsak är skillnader i synen på frimureriets definition samt regler. I Anderson's Constitution refereras till urgamla landmärken (engelska: ancient landmarks) som ses som de principer som definierar frimureriet. Enligt Anderson's Constitution får landmärkena inte ändras medan andra regler får läggas till, ändras eller tas bort. Dock så specificeras inte landmärkena.

En del storloger har regler som säger att de skall följa landmärkena men specificerar dem inte. Andra storloger eller forskare har försökt identifiera vilka av reglerna som skall anses vara landmärken. De har då producerat listor med allt från 3 till 56 olika regler som skulle vara dessa landmärken. Denna mångfald i synen på vad som är landmärken samt olika tolkningar av reglerna har lett till att frimureriet utvecklats i olika riktningar.[10]

Givet olika tolkningar av reglerna och definitionerna så kan några olika grupperingar urskiljas angående några olika frågor:

Religion och politik

En uppdelning av frimureriet kan göras med avseende på synen på religion. En grupp, löst beskrivet som de som erkänns av UGLE, anser att en sökande måste säga sig tro på ett Högsta Väsen . Den sökande måste alltså vara religiös men vilken religion som den ansökande har är den personens ensak. Vidare måste logerna under arbete ha en religiös bok framme, vilken refereras till VSL (Volume of Sacred Law). VSL kan vara den religiösa bok som majoriteten av medlemmarna har som sin eller alternativt kan flera olika ligga framme. De anser vidare att politik inte får diskuteras på logerna och att loger inte skall ta politisk ståndpunkt i olika frågor. Denna grupp kallar sig själva och dem som följer dessa regeltolkningar för reguljära och kallar dem som inte gör det för irreguljära. En annan är gruppen runt Grand Orient de France. De arbetar efter totala friheten för samvetet och ställer inga krav på religiös tro hos den sökande och medger därför medlemskap till både troende och ateister. De kräver inte att någon VSL skall finnas i logerna under arbete och de tillåter politiska diskussioner samt att loger arbetar politiskt i vissa frågor. De kallar sig själva för adogmatiska och kallar de andra för dogmatiska.

Kön

En uppdelning är de som endast tillåter män att bli medlemmar, som kallas reguljära. En annan är de som endast tillåter kvinnor eller de som tillåter både män och kvinnor att bli medlemmar (benämnt samfrimureri), vilka kallas liberala.

Det finns alla olika kombinationer av tolkningar: de som har reguljär syn på religion och politik som enbart tillåter män, enbart tillåter kvinnor samt tillåter både män och kvinnor, samt de adogmatiska som enbart tillåter män, enbart tillåter kvinnor samt tillåter både män och kvinnor.

Frimureri i Sverige

I Sverige har flera frimurarorganisationer varit verksamma och flera är verksamma idag. Nedan listas de, sorterade efter årtalet de startade verksamheten i Sverige med en kort beskrivning samt länkar till specialsidor om dem.

  • Svenska Frimurare Orden startade 1735 och är verksam idag med totalt 68 loger över hela landet. Tillåter manliga medlemmar som bekänner sig till den kristna tron. Arbetar efter det svenska systemet med 10 grader.[11]
  • Le Droit Humain startade 1918 i Sverige och är verksam idag med en loge i Stockholm. Tillåter både manliga och kvinnliga medlemmar som tror på ett Högsta Väsen. Arbetar efter den skotska ritualen.[12]
  • Svenska Frimurare Lägret startade 1951 i Sverige och lades vilande 2006 och är åter aktiva sedan 2009, har fyra loger. Tillåter manliga medlemmar som tror på ett Högsta Väsen. Arbetar i de grundläggande tre graderna samt ett antal tilläggsgrader. Arbetade tidigare även i Skotska riten (Ancient Accepted Scottish Rite) och Memphisriten, vilket planeras återupptagas i framtiden.
  • Gran Oriente Latinoamericano startade 1984 i Sverige och är verksam med loger Stockholm, Norrköping och Södertälje. Tillåter både manliga och kvinnliga medlemmar och är adogmatisk. Arbetar efter franska riten (Rite Français).[13]
  • Royal Order of Scotland startade 2000 i Sverige (etablerades tidigare år 1852 men verksamheten upphörde efter några år) och är verksam med en provinsialloge i Stockholm och en i Kristianstad. Orden är en kristen påbyggnad på den tredje mästargraden. Tillåter manliga , kristna medlemmar som även måste ha erhållit vissa högre grader.[14]

Frimuraresymbolik

Mergefrom.svg
 En eller flera användare anser att Frimurarkors bör infogas i denna artikel. (Diskussion)

Frimurarna använder sig av symboler och allegorier. Allegorierna finner man i berättelser från bibeln men även från mytologiska berättelser. Många olika symboler från frimureriet anknyter till många av världens religioner och ockulta grupper. Genom sin initiering i de olika graderna får de en introduktion av dess esoteriska mening.

Vinkelhaken och passaren

Vinkelhaken och passaren är två viktiga symboler för frimurarna. De är arkitektoniska verktyg som återanknyter till Frimurareordens historia med skråväsendet och den gamla geometrin som var viktig för Tempelriddarna men även för Frimurareorden. Idén om geometri var kärnan till all utveckling, all sanning och det ultimata mysteriets höjdpunkt när det gällde mänskligheten . Vinkelhaken är ett attribut till aposteln Thomas som var byggmästarnas skyddspatron. Den representerar rätvinklighet, rättvisa och rättfärdighet. Vinkelhaken skapar den perfekta kvadraten. Frimurarna möts ”on the Square” som representerar logen. Detta förstärks med det schackbrädeliknande golvet i logen. Den moraliska meningen med detta är att bröderna skall vara hedervärdiga mot varandra.

Passaren är instrumentet för att skapa en perfekt cirkel och representerar solen. På medeltiden symboliserade den geometri, kosmisk ordning och planlagd verkan. Den personifierar de ”fria konsterna” astronomi, arkitektur och geografi. Passaren och vinkelhaken tillsammans med den heliga boken representerar de tre ”Stora ljusen” och en allomfattande människokärlek.

Hexagrammet

Hexagrammet är en uråldrig symbol som symboliserar makrokosmos eller världsbyggnaden. Hexagrammet förekommer ofta med eldslågor som utgår från varje spets och kallas då den "flammande stjärnan". Det kan också förekomma ett G i mitten av hexagrammet. Detta representerar geometri, gnosticism eller gud. Lägger vi ihop de sex yttersta punkterna plus den punkt som skapas i mitten får vi talet sju. Dessa punkter symboliserar de sju kosmiska principerna enligt den gamla astronomin eller astrologin. Talet sju är också ett magiskt tal och förknippas med många olika saker. Som till exempel; jordens tillkomst på sju dagar; de fyra månfaserna varar i sju dagar; det finns sju noter i den musikaliska skalan; det är sju färger i regnbågen; det går sju dagar på en vecka (Wilmshurst, W. L., The meaning of Masonry, USA 1980).

Pentagrammet

Pentagrammet är liksom hexagrammet en mycket gammal symbol. Den symboliserar mikrokosmos eller människan. Den femuddiga stjärnan representerar de två siffrorna 2 och 3 som är den första jämna och ojämna siffran i vårt räknesystem. Detta symboliserar en kombination av dualism och treenighet (Curl, James, Stevens, The Art and Architecture of Freemasonry, Great Britain, 1993). Dualismen för frimurare är en teori om att allt har sin motsats och allt är beroende av varandra. Det finns gott och ont, glädje och smärta, aktivt och passivt, inne och ute. Inget är komplett utan varandra. För att ge ett exempel på detta kan vi säga att morgon och kväll är det motsatta paret och detta skapar helhet som vi kallar en ”dag” (Wilmshurst, W. L., The meaning of Masonry, USA 1980). Utan det ena eller det andra får vi ingen helhet. Då blir det kaos.

Jakin och Boas

Jakin och Boas heter de två pelarna (kopparstoderna) som finns vid ingången till en loge. Jakin är pelaren till vänster och associeras med grundandet eller etablerandet. Jakin betyder ”he shall establish” (Curl, James, Stevens, The Art and Architecture of Freemasonry, Great Britain, 1993). Boas är den högra pelaren och namnet är hebreiska för ”i honom styrka” (Eklund, P. B, Vägledning för frimurare, Stockholm 1906). Pelarna har fått sina namn efter kopparstoderna i kung Salomos tempelbyggnad.

Tittar vi på gamla egyptiska tempel kan vi se stora likheter med Jakin och Boas. Men istället för två pelare finns här två obelisker. Detta är också gemensamt för andra religiösa byggnader. Vilket vi kan se på Helgo Zettervalls ombyggnad av Lunds domkyrka som utfördes 1860-1902. De två tornen som finns på domkyrkan fick efter renoveringen formen av två obelisker. Under domkyrkan finns en rymlig krypta som kallades för kraftkyrkan som utmärks av två särskilt välprydda pelare i källaren. Här samlades Lunds frimurare förr i tiden. Zettervall som var en frimurare ritade också Norra Latin i Stockholm som har en hel del symboler som är lika de som frimurarna använder.

På toppen av Jakin och Boas finns ibland två glober som symboliserar jorden och himlen eller solen och månen. Solen och månen representerar vishet, makt och gudomlighet och symboliserar solens och månens härskande över dag och natt. På dagen lyser solen upp jorden medan månen gör detsamma på natten.

Kritik

Frimurarna har till följd av sin slutenhet, med vilken man velat bevara logeupplevelsen och ritualerna som hemliga, många gånger anklagats för tvivelaktigheter. Då ett stort antal medlemmar i den italienska Propaganda Due visade sig hålla på med konspiratorisk verksamhet[16] väckte det stor uppståndelse och frimurerisk verksamhet ifrågasattes världen över. Enskilda medlemmar i frimurarordnar har fällts för brottslig verksamhet, Propaganda Due var en hemlig organisation med brottsligt syfte, Propaganda Due förbjöds.

Många högt uppsatta samhällsfunktionärer är eller har varit medlemmar i frimurarloger. Detta har lett till konspirationsteorier där kritikerna hävdar att bristen på insyn i verksamheten i sig är en källa till misstankar om oegentlig verksamhet. En av de populärare teorierna är att frimurare var inblandade i morden på prostituerade i London under 1880-talet, se Jack Uppskäraren. Eftersom det finns frimurarsymboler (det allseende ögat) på den amerikanska dollarsedeln är en annan populär teori att det finns dolda budskap på dollarsedlar i USA eftersom presidenter och bankchefer, med fler, varit frimurare.

Teorier dyker upp på nytt emellanåt och är nästan alltid av samma karaktär, att frimurarna bedriver oegentlig och sannolikt olaglig verksamhet, att frimureriet är av sekteristisk karaktär eller att man konspirerar för att kunna ta sig in på alla nivåer i samhället i syfte att styra och kontrollera det. Flera kristna samfund, framför allt den romersk-katolska kyrkan, men också den svenska Pingströrelsen, är kritiska till frimureriet. Å andra sidan finns det ledande präster i Svenska kyrkan som är aktiva frimurare.

Kända frimurare

(En motsvarande lista över kända svenska frimurare återfinns under Svenska Frimurare Orden )

Övrigt

År 2000 grundades det första akademiska forskningscentret om frimureriets historia vid universitetet i Sheffield. Centre for Research into Freemasonry leddes 2000-2006 av professor Andrew Prescott, och sedan hösten 2007 av svensken Andreas Önnerfors.

Källor

  1. ↑ Harry Lenhammar: Med murslev och svärd, 1986. ISBN 91-7830-021-5
  2. ↑ David Stevenson: The Origins of Freemasonry: Scotland's Century, 1590-1710, Cambridge 1990
  3. ↑ Trevor Stewart: English Speculative Freemasonry: Some possible Origins, Themes and Developments. The Prestonian Lecture for 2004 i Ars Quatuor Coronatum 2004, London 2005
  4. ↑ Hodapp, Christopher: Freemasons for Dummies, Wiley Publishing, Inc., 2005, sid. 84-86. ISBN 978-0-7645-9796-1. 
  5. ↑ Eklund, P. B, Vägledning för frimurare, Stockholm 1906
  6. ↑ ”The transition theory of masonic history” (på en). Grand Lodge of British Columbia and Yukon. http://freemasonry.bcy.ca/texts/transitiontheory. Läst 31 maj 2008. 
  7. ↑ ”The old charges of Freemasonry” (på en). Grand Lodge of British Columbia and Yukon. http://freemasonry.bcy.ca/history/old_charges. Läst 31 maj 2008. 
  8. ↑ ”A masonic overview” (på en). Grand Lodge of British Columbia and Yukon. http://freemasonry.bcy.ca/texts/overview. Läst 31 maj 2008. 
  9. ↑ Doron, Daniel (29 september 2002). ”Freemasonry: landmarks and old charges” (på en). Pietre-Stones Review of Freemasonry. http://www.freemasons-freemasonry.com/doron.html. Läst 31 maj 2008. 
  10. ↑ ”Landmarks” (på en). Paul M. Bessel's Homepage. http://bessel.org/landmark.htm. Läst 31 maj 2008. 
  11. ↑ ”Svenska Frimurare Orden”. http://www.frimurarorden.se. Läst 31 maj 2008. 
  12. ↑ ”Det Internationella Samfrimureriet”. Le Droit Humain. http://home8.swipnet.se/~w-84612/sfo.html/. Läst 31 maj 2008. 
  13. ↑ ”Gran Oriente Latinoamericano” (på es). Gran Oriente Latinoamericano. http://golasuecia.org/sidor/uno_azul.html. Läst 31 maj 2008. 
  14. ↑ Svenska Frimurare Orden: Utländskt frimureri, ISBN 91-631-6635-6
  15. ↑ ”Members & Contact” (på en). International Masonic Union Catena. http://www.catena.org/. Läst 31 maj 2008. 
  16. ↑ Sekter & hemliga sällskap i Sverige och världen - Clas Swahn

Se även

Litteratur

  • Griberg, Sara, Frimurarna: sällskapet som sägs styra världen i hemlighet (2009) Allt om historia. (nr. 6).sid. 34-37.
  • Mogstad, Sverre Dag: Frimureri: mysterier, fellesskap, personlighetsdannelse, Univ.-forl., Oslo 1994 (nor). ISBN 82-00-03984-6. Libris 7166394. 

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Frimureri

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Frimureri"
Personliga verktyg