Djupberusning

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Djupberusning, även kallat kvävenarkos, är ett berusat tillstånd som kan drabba dykare på större djup, ofta 25 m eller djupare. Orsakerna till kvävenarkos är oklara men man vet att det beror på att inandning av kväve under tryck har en narkostisk verkan. Symptomen liknar dem som alkohol ger men upphör så snart dykaren stiger. I extrema fall kan tillståndet leda till döden. Djupberusning åtgärdas genom att gå upp till ett grundare djup. Släpper inte berusningen vid stigning är symptomen inte orsakade av djupberusning.

Vid djupberusning som inte bryts genom att omedelbart stiga upp ett par meter finns det risk att dykaren tappar uppfattning av tid och djup. Känslan slår till direkt och kommer inte smygande.

Innehåll

Symptom

  • Dåligt omdöme
  • Koncentrationssvårigheter
  • Nedsatt intellektuell förmåga

På större djup (90 m eller djupare) förvärras dessa symptom. Dessutom tillkommer:

Faran med djupberusning

I nordiskt vatten sker dykning oftast med torrdräkt. Från det att dykaren bryter ytan måste han eller hon regelbundet fylla torrdräkten med luft, alternativt fylla västen om dyket sker med våtdräkt. Det kallas avvägning och det måste göras eftersom luften komprimeras med djupet som i exemplen nedan. På samma sätt måste torrdräkten tömmas på luft på väg upp. Luften kommer från samma flaska dykaren andas med.

Tryck vid olika djup
0 m (vid ytan) 1 bar
10 m 2 bar
20 m 3 bar
30 m 4 bar
40 m 5 bar

Räkneexempel

5 liter luft vid ytan komprimeras till 2.5 liter på 10 meter.

5 liter luft på 10 meter expanderar till 10 liter vid ytan.

Eftersom luftförbrukningen ökar med djupet är den verkliga bottentiden på 25 m och djupare ganska kort vid användning av en normalflaska på 8-12 liter. Luften förbrukas även på vägen ner till det önskade djupet. Att avväga är också svårt, speciellt vid dykning med torrdräkt. Det är lätt att få in för mycket luft, man stiger lätt och måste därför tömma lite. Det blir alltid spill för mindre erfarna dykare. Dessutom så ska man alltid ha i åtanke att man ska upp, göra säkerhetsstopp och sen kunna fylla västen med. En flaska ska aldrig tömmas helt!

Den är egentligen inget farligt med själva djupberusningen, men konsekvensen blir att man kan tappa uppfattningen av tid och djup.

Möjliga konsekvenser av djupberusning

  • Att regulatorn (andningapparaten) kan friflöda. Det är speciellt om det är kallt i vattnet. Då töms flaskan och det går fort. Orsakerna kan vara olika, men en är att regulatorn (andningsapparaten) fryser eller att det blir något tekniskt fel på den. Den är dock konstruerad så att det alltid ska komma luft ur den även om den går sönder. Om detta händer under en djupbersuning kanske dykaren inte agerar normalt, d.v.s. stänger kranen på flaskan, avbryter dyket och andas med parkamratens luft.
  • Att luften kan ta slut vilket gör att dykaren inte kan avväga. Risken finns att han eller hon sjunker och då är enda alternativet att dumpa viktbältet som ligger på runt 8-12 kg beroende på utrustning. Om luften tar slut på 10 meter kan man göra en nöduppstigning utan större fara, det kan man göra till 18 meter. Djupare än så kan det gå illa eftersom trycket ökar så mycket på lungorna. Att hålla andan under dykning är absolut förbjudet eftersom lungan kan kolllapsa (spontan pneumothorax). Okontrollerad uppstigning kan även ge dykarsjuka.
  • Att man glömmer avväga så att man sjunker vilket gör att man kan komma under det maximala gjupet för rekreationsdykare som är 40 meter. Under den nivån riskerar man att bli syrgasförgiftad.
  • Att man avväger och pumpar in för mycket luft i torrdräkten och märker det för sent. Då kan man åka upp väldigt fort utan möjlighet att stoppa det.
  • En annan risk är att dykaren går upp till grundare vatten, djupberusningen släpper, men att dyket avbröts för sent så att luften tar slut när dykaren är klar i huvudet. Då finns det ändå risk för panik. Det är ju inte så ofta man tränar på simma och andas med parkamratens utrustnin för det är ju något som ”aldrig drabbar mig”.

Dykning är ingen riskfri sport, men det är bara så farligt som man gör det. Man ska bara vara medveten om riskera. På så sätt kan bara förbereda sig bättre. Med större kunskap om säkerhet kan dykningen på så sätt bli mycket njutbar när man börjar få rutin på allt.

Se även

Personliga verktyg