Definition av konstbegreppet
Från Rilpedia
| Denna artikel är en del i serien konst som består av följande delar: | |
|---|---|
Konstbegreppet
|
|
| Konstarterna | |
| Konstens historia | |
| Konstverken | |
| Konstnärerna |
En enda definition av konstbegreppet anses allmänt inte längre möjlig att åstadkomma. Åtminstone inte utifrån estetiska kriterier eller konstverken själva. Den definition som möjligen fortfarande kan sägas vara allmänt gångbar är den så kallade institutionsteorin som i korthet säger att "konst är det som konstvärlden anser är konst" och "Konstvärlden" definieras som en institution som de facto definierar konst. Bristerna med definitionen är uppenbara, men denna självrefererande sats sägs återspegla det (påstådda) faktum att konsten inte har någon given identitet - den är vad vi gör den till - och med den snabba utvecklingen som varit en självklar del av den moderna eran har alla referensramar utrangerats i princip innan de hunnit bli etablerade.
- Se vidare: Den institutionella konstteorin.
Innehåll |
Estetik och konst
Om man ändå vill ge begreppet konst någon substans och på köpet få en inblick i den estetiska debatt som har förts om konstens väsen under modern tid, kan det vara lämpligt att börja med att skissa upp en bild av ämnet estetik. Man märker då snabbt att problemet inte ens går att isolera till konstbergreppet utan snabbt inkluderar begrepp som perception, måleri, skulptur, etc.
Konstens ontologi
- Vad är konst? ...
Estetisk kvalitet
- Vad är bra konst? ...
Representation och abstraktion
- Konsten och verkligheten...
Uttryck
- Konstnärens perspektiv...
- För en redogörelse av konstverkens uppbyggnad se Bildanalys.
Ett populärt perspektiv
(i bästa fall är det en grov förenkling att säga att) Diskussionen kring definitionen av begreppet konst initierades av Marcel Duchamps ökända skulptur Fontän, men nådde stormstyrka först efter andra världskriget. Däremot är det nog inte en överdrift att säga att stormen avsevärt har bedarrat sedan postmodernismens glansdagar. I stormens öga står minimalismens kuber och Andy Warhols tvättpaket - de handlar uteslutande om sin egen existens.
Många konstverk är i sig tänkta som inlägg i debatten. Och andra sidan tänker man gärna på många inlägg i debatten som konstverk i sig. Man kan säga att ju mer de två polerna närmar sig varandra desto abstraktare blir de. Under alla omständigheter kompletterar de varandra mycket väl och bildar tillsammans ett hermetiskt, självtillräckligt system ofta benämnt konstvärlden.
- ...
Konstdebatten under 1900-talet
Grupperingar
Kombattanter och deras tillhyggen
Listan nedan är tänkt som ett försök att bena ut denna knut. Namnen är huvudsakligen saxade ur inledningen av Beardsleys Aesthetics. Problems in the Philosophy of Criticism (1981). "In order of appearance":
- Monroe C. Beardsley:
- Morris Weitz:
- Paul Ziff:
- Clive Bell:
- Roger Fry:
- Susanne Langer:
- Charles Morris:
- Michael Hancher:
- Poems versus Trees: The Aesthetics of Monroe Beardsley. 1972.
- George Dickie:
- Art and the Aesthetic.: An Institutional Analysis. 1974.
- Timothy Binkley:
- Piece: Contra Aesthetics. 1977.
- Maurice Mandelbaum:
- Haig Khatchadourian:
- Art: New Methods, New Criteria. 1974.
- George Schlesinger:
- E. J. Bond:
- Jerrold Levinson:
- Arthur Danto:
- The Artworld. 1964.
- Bruce Morton:
- Joseph Margolis:
- Richard Wollheim:
- Richard Sclafani:
- Nicholas Wolterstorff:
- Jack Glickman:
- Frank Sibley:
- Ted Cohen:
- Kendall Walton:
- Karl Aschenbrenner:
- Isabel Hungerland:
- Jeffrey Olen:
- Virgil Aldrich:
- Michael Baxandall:
- Erwin Panofsky:
- Roger Scruton:
- ...
Se även
- Konst, Konstvetenskap, Estetik
- Konkret konst, Metakonst
- Konsthantverk, Industridesign, Konstruktionslära
