DWS 39

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Innehåll

1 Oscars
2 carl von Linné
3 Departement? Utskott?
4 Vilket cirklar kring vilket?
5 Svenska Flaggans Namn?
6 Roten ur komplexa tal
7 Hjälp!! (om maträtter)
8 påve
9 Jeanne Eagles
10 ansiktsutveckling
11 Vetenskap vs Paranormalt & Övernaturligt

Oscars

Angående att Sven Nykvist har dött. Han fick två oscars. Vilken svensk har fått flest?

Ingmar Bergman och Ingrid Bergman har vardera vunnit 3 oscarstatyetter. MoЯsE 20 september 2006 kl. 22.36 (CEST)

carl von Linné

Vi är en skola som arbetar med Carl von Linné. Vi undrar om det finns några ättlingar kvar ?

"Det var bara sonen Carl som levde till vuxen ålder av pojkarna. Han avled dock redan 1783 endast 42 år gammal, ogift och barnlös. Därmed dog den adlade grenen av fam Linnaeus ut. När brodern till Linné, Samuel Linnaeus son dog, försvann också namnet Linnaeus.

Däremot så fördes släkten Linné vidare av döttrarna:

Lisa Stina f. 1743 fick två barn. Det 1:a barnet f. 1765 var en pojke som dog under 1:a levnadsåret. Det 2:a barnet, dottern Sara Elisabeth Bergencrantz f. 1766 fick 14 barn.

Sophia f. 1757 fick endast dottern Johanna Elisabeth Duse f. 1782 som fick 3 barn."

Källa: Linnaeus online MoЯsE 20 september 2006 kl. 21.58 (CEST)

Departement? Utskott?

Vad är det för skillnad mellan depsrtement och utskott? Vad arbetar de som jobbar i departmentet med? Ca hur många är det i departementet?

Vad arbetar de med som jobbar i utskottet? Ca hur många jobbar i utskottet?

Vad är "Centrala ämbetsverk? Vad jobbar de med?

/Mathilda 81.230.20.249 25 september 2006 kl. 15.27 (CEST)

Hej Mathilda. Du vet väl att Wikipedia har en sökfunktion? Om du till exempel söker på "Centrala ämbetsverk" så kommer du till artikeln Centralt ämbetsverk, där det står vad det är. Jag är säker på att du kan hitta svar på dina andra frågor med, om du bara letar lite. —CÆSAR 25 september 2006 kl. 15.59 (CEST)

Det finns utförliga artiklar men för att ge ett kort svar utskott är politisk grupp människor som förbereder beslut innan riksdagen ska ta dom. Departementet är där tjänster män sitt även om dom som styr där också är politiker eller tillsata av politikerna . Dom ska helt enkelt verkställa besluten som riksdagen har tagit och administera sitt område.Wolfmann 26 september 2006 kl. 16.45 (CEST)

Vilket cirklar kring vilket?

För oss som står på jorden ser det ut som om månen cirklar i en bana runt jorden. Men kan det vara så att det är jorden i stället cirklar runt månen? Eller att månen och jorden cirklar lika mycket runt varandra. Jordens och månens gemensamma gravitationspunkt ligger någonstans mellan jordens centrum och dess yta. Kan man säga att jorden och månen cirklar lika mycket runt varandra? —129.16.195.97 (diskussion • bidrag) 26 september 2006 kl. 05.56, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Jordens och månens rotation kring det gemensamma masscentrumet

Plutos och Charons rotation kring det gemensamma masscentrumet

Solens och jordens rotation kring det gemensamma masscentrumet

Både jorden och månen cirklar kring den gemensamma gravitationspunkten, eller masscentrum som det också kallas. Detta gäller för alla omloppsbanor, som du kan se på bilderna. Masscentrums placering beror på skillnaden i massa mellan de båda himlakropparna. Eftersom jorden är bra mycket tyngre än månen får man nog säga att månen kretsar runt jorden mer än jorden kretsar runt månen. I engelska Wikipedias artikel om masscentrum finns fler animationer och exempel. /Essin 26 september 2006 kl. 06.49 (CEST)

Det ovanstående kallas astrometri och är ett av flera möjliga sätt att hitta planeter utanför vårt eget solsystem. Genom att mäta hur fjärran stjärnors position förändras över tid kan man upptäcka astronomiska objekt i deras närhet. Mer om detta kan läsas i en:Extrasolar planet. Thuresson 27 september 2006 kl. 01.02 (CEST)

Svenska Flaggans Namn?

Vad heter sveriges flagga?

Sveriges flagga heter Sveriges flagga. Eller Svenska flaggan. Helt enkelt.

Så det är inte Svennebrogen då? Rrohdin 27 september 2006 kl. 18.44 (CEST)

Se vidare Sveriges flagga och boken Svenska flaggan : när? hur? och varför av Jan von Konow, ISBN:9174864394 / mvh Mkh 27 september 2006 kl. 19.24 (CEST)

Roten ur komplexa tal

Är det någon som kan förklara varför $\sqrt{x+iy} = \sqrt{\frac{\left|x+iy\right| + x}{2}} \pm i \sqrt{\frac{\left|x+iy\right| - x}{2}}$ (från en:Square_root#Square_roots_of_negative_and_complex_numbers), dvs härleda det? //Skal 29 september 2006 kl. 16.31 (CEST)

Antag att x och y är positiva och att vi bara undersöker roten med positivt tecken på imaginärdelen. Kvadrera båda leden:

$x+iy = \left(\sqrt{\frac{\left|x+iy\right| + x}{2}} + i \sqrt{\frac{\left|x+iy\right| - x}{2}}\right)^2$

Utveckla högerledet med kvadreringsregeln:

$x+iy = \frac{\left|x+iy\right| + x}{2} + 2i \sqrt{\frac{\left|x+iy\right|+x}{2}} \sqrt{\frac{\left|x+iy\right|-x}{2}} - \frac{\left|x+iy\right| - x}{2}$

Rensa bort termer som kancellerar:

$x+iy = x + 2i \sqrt{\frac{\left|x+iy\right|+x}{2}}\sqrt{\frac{\left|x+iy\right|-x}{2}}$

Tvåorna tar ut varandra:

$x+iy = x + i\sqrt{|x+iy|-x} \sqrt{|x+iy|+x}$

Slå ihop kvadratrötterna och förenkla med konjugatregeln:

$x+iy = x + i\sqrt{|x+iy|^2-x^2}$

Utnyttja definitionen av absolutvärde,

| x + i y | 2 = x 2 + y 2

:

$x+iy = x + i\sqrt{x^2+y^2-x^2}$

$x+iy = x + i\sqrt{y^2}$

x + i y = x + i y

Att hantera fallen som val av negativa tecken ger upphov till överlåtes åt den intresserade läsaren :-) - Fredrik 29 september 2006 kl. 17.15 (CEST)

Noteras bör att normalt brukar man inte definiera kvadratroten som de två lösningarna till motsvarande ekvation. Efter kvadreringen är allt dock OK.

andejons 29 september 2006 kl. 19.52 (CEST)

Det är inte möjligt att på ett meningsfullt sätt definera kvadratroten av komplexa tal entydigt. Det finns nämligen inget naturligt sätt att välja bland de två möjliga rötterna. Man kan beräkna

z 1 / 2

med logaritmer, men svaret beror då helt på vilken sorts (gren) logaritm man använder. Petter ☏ 3 oktober 2006 kl. 00.15 (CEST)

$\sqrt{x+iy}$ $= \sqrt{re^{i\phi}}$ $= r^{1 \over 2}e^{i\phi \over 2}$ $= r^{1 \over 2}cos{\phi \over 2}+i \cdot r^{1 \over 2}sin{\phi \over 2} = \{$ Cosinus för dubbla vinkeln, $-\pi < \phi \le \pi \}$ $= r^{1 \over 2} \sqrt{\frac {1+cos{\phi}}{2}} \pm i \cdot r^{1 \over 2} \sqrt{\frac {1-cos{\phi}}{2}}$ $= \sqrt{\frac {r+r \cdot cos{\phi}}{2}} \pm i \sqrt{\frac {r-r \cdot cos{\phi}}{2}}$ $= \sqrt{\frac {\left|x+iy \right|+x}{2}} \pm i \sqrt{\frac {\left|x+iy \right|-x}{2}}$

/ingenjören

Hjälp!! (om maträtter)

Nedanstående fråga hitflyttad från Rilpedia:Wikipediafrågor /dcastor 2 oktober 2006 kl. 21.23 (CEST)

Hej jag behöver veta lite historia om köttbullar,mos,äppelkaka och sallad ?? T.ex. när man kom på att göra köttebullar? vem det var som kom på moset?m.m Snälla hjälp mig eller skriv var jag kan hitta historia om maträtter!!T.ex. villken hemsida!! Hjälp!! Hjälp!! —84.216.79.237 (diskussion • bidrag) 2 oktober 2006 kl. 17.37, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Lite fakta om köttbullar kan jag ge dig, men inte så mycket historia tyvärr. Köttbullar ses ofta som en svensk nationalrätt, inte minst tack vare Tore Wretman som lagade de efter sin mor Helgas recept. Köttbullar återfinns dock i många länder under olika namn tex, keftedes i Grekland och kofta i Indien. Se vidare en:meatballs för flera namn. I Sverige var det vanligast att koka köttbullarna (så kallade frikadeller) under 1700- och 1800-talen. Mason 3 oktober 2006 kl. 13.48 (CEST)

Akademins ordbok anger att ordet "frikadeller" finns dokumenterat i svenska språket i början av 1700-talet. Men "köttbulle" är inte belagt förrän 1874. / Mkh 3 oktober 2006 kl. 15.16 (CEST)

Att mala kött och göra köttbullar eller frikadeller är enligt Nationalencyklopedin en relativt ny företeelse. NE anger inget speciell tid eller person men man kanske kan anta omkring början av 1700-talet eftersom det är då ordet frikadell först finns dokumenterat. Mason 6 oktober 2006 kl. 14.01 (CEST)

Sök upp böcker på bibliotek under rubriken "Qca Mat och dryck" så hittar du en massa recept, men också en och annan bok med historiska vinklingar. Det förträffliga Mölndals Stadsbibliotek har en välordnad sajt för att leta efter länkar ordnade efter bibliotekens katalogsystem i en webbkatalog
/ 213.64.31.72 7 oktober 2006 kl. 01.00 (CEST)

påve

vad betyder ordet påve —81.230.96.198 (diskussion • bidrag) 6 oktober 2006 kl. 15.16, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Det kommer från latinets papa, som precis som det låter som betyder fader. /dcastor 6 oktober 2006 kl. 18.11 (CEST)

Jeanne Eagles

Please could anybody move the Article about the US-american Actress from Jeanne Eagles to Jeanne Eagels? It's right, that her family name was spelled Eagles, but she changed it later into Eagels and is more familiar under that name (compare IMDb-Profile). Greetings from Germany, --84.191.233.112 7 oktober 2006 kl. 13.41 (CEST)

Done! Farejobaldo_?! 7 oktober 2006 kl. 13.49 (CEST)

ansiktsutveckling

Hur sker ansiktsutveckling? —80.217.159.97 (diskussion • bidrag) 7 oktober 2006 kl. 14.34, Wikipediasignatur tillagd i efterhand. (Hitflyttad från Wikipediafrågor)

Fråga på Google så får du ungefär 10 olika svar. / Mkh 10 oktober 2006 kl. 00.30 (CEST)

Vetenskap vs Paranormalt & Övernaturligt

Jag undrar hur man i ett uppslagsverk ska behandla vetenskapens inflytande över det paranormala och övernaturliga. Enligt definitionen av paranormalt på Wikipedia så är det ett fenomen som inte kan förklaras med normala vetenskapliga metoder. Och då är ju frågan om varför man inte skulle få använda ovetenskapliga definitioner på artiklar katalogiserade under paranormalt. Varför måste man (enligt vissa i alla fall) ha vetenskapliga bevis på det man skriver i en artikel som per definition är ovetenskapligt? Definitionen på ovetenskapliga och paranormala företeelser borde rimligtvis vara gängse förklaring av utövarna av det aktuella ämnet eller personer insatta i fenomenet? Någon som kan Wikipedia bättre kanske kan tipsa om en instans där man kan få ett officiellt bedömande av saken? ////Manthrax 17 november 2006 kl. 15.29 (CET)

Det är en bra fråga, som borde undersökas mer. Kanske behövs någon typ av styrdokument?

Men angående att vissa saker inte kan förklaras vetenskapligt: Jag tror att du har missförstått saken lite. I många fall finns det fullt naturliga förklaringar till de fenomen du talar om - man behöver alltså inte gå utanför vetenskapen. Haken kan vara att de förklaringarna inte alltid är lika spännande eller att de går emot vad vi skulle vilja vore sant. Då är det lätt att blunda för fakta och säga att det inte finns någon tillfredsställande förklaring. I sådana fall bör Wikipedia presentera den vetenskapliga lösningen (d.v.s vad alla bevis pekar på) och sedan låta folk bestämma själva vad de vill tycka. För en längre diskussion om det, se diskussion:Intelligent design.

I andra fall kommer det aldrig gå att få något svar (som i religiösa frågor), och de frågorna ger sig vetenskapen inte in på - det blir liksom meningslöst - och där bör Wikipedia inte presentera något rätt eller fel utan bara vad andra har sagt.

För mer information om de här frågorna, se Rilpedia:Handbok för NPOV.//Hannibal 17 november 2006 kl. 16.42 (CET)

Ett styrdokument är nog det jag är ute efter, jag kommer nog inte ge mig i förrän någon lyckas överbevisa mig eller jag blir utslängd från Wikipedia, och det gäller nog vetenskapsfanatikerna också. Jag menar inte att vetenskapen inte ska få säga sitt, men det kanske räcker med att ha en vetenskaplig-förklaring-rubrik där man berättar hur vetenskapen ser på saken när artikeln ligger under paranormalt eller övernaturligt.

Som det fungerar nu på Wikipedia så verkar det inte finnas något utrymme för icke-vetenskapliga förklaringar. Så fort jag försöker ge en ovetenskaplig förklaring på något så blir det påhopp om att det inte är vetenskapligt bevisat. Och just på det paranormala området så borde det finnas utrymme för ovetenskapliga förklaringar, annars hade de väl legat under normal istället för para-normalt? ////Manthrax 17 november 2006 kl. 18.05 (CET)

Ska jag lägga mig i borde det väl inte vara något problem att framställa båda sidors perspektiv eller förklaringar, sålänge man är tydlig med att det är en förklaring som utgår från respektive synsätt. --Flinga 18 november 2006 kl. 03.37 (CET)

Du är jättevälkommen att lägga dig i. Men det är omöjligt idag att skriva artiklar och förklara saker på ett ickevetenskapligt sätt, utan att vetenskapsfanatiker är där och skriver om allt eller kräver vetenskapliga bevis för paranormala företeelse (suck). Är det så det ska vara är det väl bara att lägga ner hela paranormal-kategorin? ////Manthrax 18 november 2006 kl. 11.37 (CET)

I Nationalencyklopedin säger man att det är "Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund...". Samma sak måste naturligtvis gälla för Wikipedia. Det finns inget annat än vetenskapliga förklaringar, alla andra förklaringar är inga riktiga förklaringar. Däremot finns det naturligtvis ickevetenskapliga, ovetenskapliga och pseudovetenskapliga begrepp och dessa ska redovisas som sådana. Att hävda att sådana begrepp ska ha någon sorts särställning där inte samma krav gäller som övriga artiklar skulle vara oacceptabelt. Som Hannibal mycket riktigt påpekar, så finns det ju vetenskapliga förklaringar för dessa saker fast de inte är tillfredsställande för vissa. Manthrax önskan om en särbehandling för paranormala fenomen, liknar och är lika fel och oacceptabel som, t.ex. kreationisternas hävdande att deras läror har samma rätt att förekomma i undervisningen som den vetenskapliga utvecklingsläran. Sten A 18 november 2006 kl. 14.12 (CET)

Jag hittar ingen information om att Wikipedia ska vara ett uppslagsverk på vetenskaplig grund och därför tolkar jag ditt "måste" som din egen personliga åsikt och inget officiellt Wikipedia uttalande. Det enda jag hittar om inriktning är: "Artiklar skall skrivas från en neutral synvinkel, med balans och saklighet. Det är detta som menas med NPOV." samt "Att skriva från en neutral synvinkel innebär att man har ambitionen att presentera idéer och fakta på ett sådant sätt att både anhängare och kritiker kan vara överens om formuleringen.". Problemet är ju att Wikipedia ska vara skriven ur en neutral synvinkel, och vad gäller t.ex. paranormala frågor så är inte vetenskapen neutral. Därför anser jag att den vetenskapliga förklaringen inte ska ha företräde över gängse betydelse från de som är aktiva och kunniga inom aktuellt område. Självklart ska båda sidor få säga sitt, men när det gäller områden som per definitioner är ovetenskapliga så bör inte de vetenskapliga försöken till förklaringar vara definition. ////Manthrax 18 november 2006 kl. 15.10 (CET)

Givetvis ska Wikipedia vara ett "vetenskapligt" uppslagsverk, i den meningen att vi kan skilja mellan bevis och "påhitt". --Andreas Rejbrand 18 november 2006 kl. 15.35 (CET)

Det är riktigt att "måste" är min personliga åsikt. Däremot finns det egentligen inte heller något som skulle kunna kallas "officiellt Wikipedia uttalande". De nuvarande principerna och riktlinjerna för Wikipedia är ett resultat av tusentals personliga åsikter som utvecklats och finslipats under de år som Wikipedia funnits. De är inte huggna i sten och utvecklas ständigt. De frågor som Manthrax tar upp är viktiga, och har i mitt tycke inte diskuterats tillräckligt på Wikipedia förrut. Det behövs klargöranden och förtydliganden när det gäller detta. Se nedan. / Sten A 18 november 2006 kl. 21.37 (CET)

Wikipedia ska inte avfärda någonting som påhitt, speciellt inte när åsikterna går isär. Att en sak inte är bevisad behöver inte betyda att den är påhittad eller osann. Jorden var inte platt innan det fanns vetenskapliga bevis för att den är rund. När det gäller paranormala fenomen så finns det dåligt med accepterade vetenskapliga bevis, det finns väl inte heller några vetenskapliga bevis för att det är bluff. Wikipedia ska givetvis redovisa vad som är vetenskapligt bevisat eller ej, men inte dra slutsatser om vad som är sant eller ej. //Tåggas 18 november 2006 kl. 20.01 (CET)

Så här tycker jag: Wikipedia ska naturligtvis inte ha någon egen åsikt om vad som är sant eller falskt. Det jag hävdar är att det är den etablerade vetenskapens åsikt om detta som ska återspeglas här. Det finns i princip tre olika typer av ämnesområden:

Områden där vetenskapen principiellt inte KAN ha några åsikter därför att det inte går att tillämpa vetenskapliga principer för att få ett svar. Detta är trosfrågor och olika uppfattningar ska redovisas på ett neutralt sätt.
Områden där det ännu inte finns någon etablerad åsikt, eller där flera åsikter eller teorier "tävlar" med varandra. Här ska Wikipedia på ett neutralt sätt redovisa de olika åsikterna. Den vetenskapliga uppfattningen är inte heller något permanent utan ändras allt eftersom nya fakta tillkommer.
Områden där det finns en etablerad vetenskaplig åsikt. Exempelvis att jorden är rund och att "paranormala fenomen" ännu aldrig påvisats. I Wikipedia ska denna åsikt ha företräde och övriga åsikter kan möjligtvis redovisas som kuriosa. För dessa områden är principen om NPOV underställd principen om kravet på vetenskapligt korrekthet.

Jag tycker att det bra att Manthrax tar upp frågan, eftersom detta har diskuterats alldeles för lite tidigare på Wikipedia. / Sten A 18 november 2006 kl. 21.37 (CET)

Bra indelning av artiklarna av Sten A, jag håller inte med om vissa definitioner av dem, men jag vill gärna använda samma indelning i kategorier för att förklara var jag vill lägga paranormalt.

Enligt min syn på saken så hör det paranormala till kategori 1 av Sten A's uppdelning. Definitionen på paranormalt är ovetenskapligt, saker och ting som vetenskapen enligt dagens normer inte kan bevisa och som hittills är baserat på människors subjektiva erfarenheter och tro. Precis som religion. Så fort vetenskapen har en förklaring på något så är det per definition inte paranormalt längre, utan bara normalt. Här kan eventuella vetenskapliga teorier behandlas som kuriosa.
Eventuellt kan jag gå med på att det paranormala hör till kategori nummer 2. I den här kategorin vill jag i så fall placera de artiklar där vetenskapen har en teoretisk förklaring till ämnet men ännu inga vetenskapliga bevis enligt dagens gängse normer. Men inte heller i den här kategorin anser jag att de vetenskapliga teorierna har företräde utan att det är gängse definition av utövare eller pålästa inom området som värdesätts. Inte för att på något sätt förringa värdet på det vetenskapliga arbetet utan de vetenskapliga teorierna har självklart en plats här också, men inte som definition av fenomenet.
Kategorin nummer 3 är för det som är vetenskapligt bevisat, t.ex. jorden är runt och cirklar runt solen samt att 1+1=2. Och här ska vetenskapen ha absolut företräde och andra eventuella förklaringar kan sorteras in under "kuriosa" precis som Stena A skriver.

Jag tycker att Sten A's indelning snubblar när han här säger att paranormalt ska tillhöra kategori 3, den tyngsta för saker som är vetenskapligt bevisade, samtidigt som han beskriver det som "att "paranormala fenomen" ännu aldrig påvisats". Alla andra artiklar "där flera åsikter eller teorier "tävlar" med varandra" vill Sten A tilldela kategori 2. Jag får inte det att gå ihop tyvärr och ser fram emot en vidareutveckling av den tanken. (Borde den här diskussionen flyttas till Rilpedia:Begäran om kommentarer?) ////Manthrax 18 november 2006 kl. 22.29 (CET)

Wikipedia ska vara byggt på en vetenskaplig grund just därför att det som skriva här måste vara verifierbart på ett vetenskapligt sätt. Se Rilpedia:Trovärdighet, med betoning på stycket verifierbarhet, och gärna motsvarande engelska dokument. Detta är en del av begreppet NPOV så tillvida att allt som ifrågasätts som icke neutralt måste kunna underbyggas med verifierbara källor. —CÆSAR 18 november 2006 kl. 22.45 (CET)

Det står inte ett ord om vetenskap på Rilpedia:Trovärdighet (ordet vetenskap är faktiskt inte ens med en enda gång på sidan, har du referat till rätt sida?). Det står bara att det ska vara verifierbart genom:

Böcker som publicerats
Tidningsartiklar
Länkar från trovärdiga webbsidor (förkortat)
Broschyrer som går att beställa

Och just vad det gäller t.ex. det paranormala så finns det miljontals webbsidor, tidningsartiklar, broschyrer och till och med böcker att referera till. Och många av dem är inte vetenskapliga på något vis. Som jag läser Rilpedia:Trovärdighet så får man till och med verifiera artiklarna genom romaner, även om jag självklart förstår att det inte finns så stor trovärdhet där. ////Manthrax 18 november 2006 kl. 23.07 (CET)

Nej, ordet vetenskap är inte nämnt där, men du förstår ju uppenbarligen vad som är troväriga källor. Även källorna måste kunna genomstå kritisk granskning. Aftonbladet är inte en trovärdig källa för matematisk statistik och Moby Dick är ingen källa för kryptozoologi.

Det går att beskriva paranormala ämnen utan att förnedra dem, samtidigt som man påpekar att de inte är vetenskapliga. Jag pillade lite på klärvoajans nu. Den påstår inte att klärvoajans finns, men säger inte att det är trams, utan beskriver det så som innebörden av ordet är, och påpekar att förmågan i fråga inte har kunnat mätas av vetenskapen. —CÆSAR 19 november 2006 kl. 00.16 (CET)

För att försöka utveckla och förklara resonemanget om vetenskaplighet och NPOV.

Tänk dig följande, om wikipedia skriver att "Det finns ingen gud utom Gud (Allah) och Muhammed är hans profet" så skulle vi anklagas för att inte vara neutrala, en mängd andra trosriktningar har annan/andra Gud/Gudar och vi skulle inte kunna försvara hos mot den anklagelsen eftersom att tro just handlar om tro.

Om wikipedia däremot skriver att "Jorden är rund" och nån anklagade hos för att inte vara neutrala har vi däremot ordentligt med forskning och argument att anföra varför det är så.

Det kan alltså inte vara NPOV att beskriva en tro som sann (eller falsk), eftersom att det inte finns något vettigt sätt att avgöra det på. Bara olika subjektiva åsikter. Vetenskap (oavsett vetenskapssyn i stort sett) handlar inte om subjektivt tyckande (sen kan man uttrycka det på olika sätt, man kan istället tala om att wikipedia skall spegla den rådande diskursen inom vetenskap).--Primus motor 19 november 2006 kl. 00.20 (CET)

Jag såg artikeln om klärvoajans och den ser bra ut (även om jag aldrig hört talas om att det behövs "ett abnormt själstillstånd"). Men om du t.ex. tittar på artikeln om Spiritistiskt medium så är definitionen väldigt tillkrånglad med onödiga ord istället för att använda ett encyklopedisk språkbruk. Först definieras Spiritistiskt medium med vetenskapliga ordval genom att använda ord som "inom spiritismen" och "anses kontakta" för att sen endast innehålla ett skeptiskt perspektiv på det hela. Hela denna paranormala artikel är alltså skriven ur ett vetenskapligt perspektiv och hittills finns det inte något utrymme för någon paranormal definition (i en paranormal artikel!). Jag vill lägga till paranormala definitioner på dessa artiklar, men jag vill göra det vetandes att det inte är ogjort arbete och det är därför jag startade den här diskussionen om vetenskapen vs paranormalt. I paranormala artiklar tycker jag att det är självklart att det är den paranormala definitionen som ska gälla. Och jag kan ärligt talat inte förstå hur någon annan kan tycka något annat, men fortsätt gärna försöka förklara det för mig så kanske vi kommer fram till något till slut.

Den största skillnaden mellan att diskutera "paranormalt vs vetenskap" och "religion vs vetenskap" tycker jag är att religion inte definieras som "saker som inte går att definiera med vetenskapliga metoder" men det gör paranormalt. Därför anser jag att exemplet med Allah går att föra över på det paranormala. ////Manthrax 19 november 2006 kl. 01.01 (CET)

Svar till Manthrax:

I grupp 1 ingår bara sådana ämnen där vetenskapen inte KAN HA någon åsikt. Beträffande paranormala fenomen både kan och har vetenskapen en uppfattning. Det går att använda vetenskapliga principer: fenomenen kan utsättas för experiment som utförs på ett sådant sätt att de är upprepbara och verifierbara. Alla sådana experiment som utförts är entydiga, paranormala fenomen existerar inte annat än som de "troendes" personliga inre uppfattningar.

Paranormala fenomen ingår inte heller i grupp 2. Det finns inte skilda vetenskapliga uppfattningar om dem. Det råder ingen oenighet om vad som krävs för att de skulle accepteras inom vetenskapen som fenomen värda en förklaring eller teori. Det krävs att de kan påvisas genom upprepbara experiment. Så länge de inte ens kan påvisas existera genom vetenskapliga undersökningar och experiment, så finns bara en vetenskaplig uppfattning: de existerar inte. Det finns alltså inte flera olika konkurerande vetenskapliga teorier som försöker förklara dem och som måste redovisas på ett rättvist och neutralt sätt. Manthrax s.k. "gängse definition" platsar inte som en av många jämbördiga förklaringar.

Det är detta som är det centrala i mitt försök att reda ut begreppen: I ämnen som går att diskutera, undersöka och analysera på ett vetenskapligt sätt har vetenskapen ensamrätt till förklaringarna. Det är inte hållbart att hävda trosuppfattningar när de strider mot vetenskapliga fakta. Endast när det gäller ämnesområden och uppfattningar som inte kan analyseras med sådana metoder är det berättigat att ha en tro. Därför kan mina tre grupper sammanfattas med orden: tro, vet inte, vet.

Slutligen glädjer det mig att diskussionen har svängt från att handla om huruvida paranormala fenomen ska behandlas på Wikipedia på ett speciellt sätt, till en diskussion om i vilken kategori som dessa fenomen hamnar. /Sten A 19 november 2006 kl. 01.04 (CET)

Det är ju naturligtvis mitt mål att den här diskussionen i slutändan leder till hur vi ska behandla paranormala fenomen på Wikipedia, men först måste vi nog reda ut begreppen lite verkar det som. Definitionen av paranormalt är saker och fenomen som vetenskapen inte kan förklara, är vi överens så här långt (annars får du gärna skriva om artikeln om det här på Wikipedia)? Baserat på den definitionen så hör det paranormala till grupp 1, eftersom vetenskapen omöjligt KAN HA någon åsikt om något som per definition inte kan förklaras av vetenskapen. Så FORT vetenskapen har en förklaring av en paranomal sak eller fenomen så är det fenomenet per definition inte längre paranormalt, utan helt normalt. Det anser jag är kärnfrågan varför vetenskapsteorier bara ska nämnas som kuriosa på artiklar under kategorin Paranormalt. ////Manthrax 19 november 2006 kl. 01.45 (CET)

Följdfrågan blir då: är t.ex. slagrutor paranormala? Inte enligt din defintion; de har testats och bevisats vara icke-fungerande. Var skall man i så fall stoppa dem? "Saker som utger sig vara paranormala"?

Vad gäller enkilda artiklar: Jag inga som helst problem med att man lägger in anhängarnas syn på detta så länge det klart och tydligt att det är detta som framförs (på samma sätt som man skall jobba i andra kontroversiella artiklar alltså). Inga meningar i stil med "Slagrutan fungerar genom att reagera på currylinjer", utan "Slagrutan sägs fungera genom att reagera på currylinjer".

andejons 19 november 2006 kl. 10.26 (CET)

Manthrax: Jag undrar över din definition av paranormalt. Det verkar som om den är "inte kan förklaras av vetenskapen" (hämtat ur ditt senaste inlägg). Den definitionen leder lätt till missförstånd, eftersom den kan tolkas på två sätt: ännu inte kan förklaras av vetenskapen och överhuvud taget inte kan förklaras av vetenskapen. Jag tolkar det som att du använder definitionen med "ännu" men alla andra definitionen med "överhuvud taget", som är den enda vettiga om man ska avgränsa vad som är inom vetenskapens domän och inte. Alltså: bara för att något idag inte är förklarat är det inte omöjligt för vetenskapen att förklara det.Sjö 19 november 2006 kl. 12.14 (CET)

Sjö: Eftersom kategoriseringen är pseudovetenskap / paranormalt så borde definitionen inte innehålla något "ännu" som du läser in i min beskrivning. Sen har jag absolut tilltro till vetenskapen och är övertygad om att vetenskapen kommer göra ytterligare framsteg i framtiden, och lyckas få fram förklaringar även om pseudovetenskapliga ämnen, ämnen som inte går att förklara med dagens metoder. De ämnen som tillräknas din sista mening, saker som går att förklara med dagens vetenskapliga metoder men ännu inte gjort det ska väl i så fall sorteras in under protovetenskap?

Andejons: Saker och artiklar som förklarats av vetenskapen ska definitivt inte ligga under paranormalt enligt min mening, dessa ska antingen ligga under protovetenskap eller direkt under pseudovetenskap (se svaret till Sjö ovan). Just vad gäller slagrutan så har jag inte sett några vetenskapliga undersökningar på de ideomotoriska rörelserna som ligger bakom fenomenet, det enda jag sett är en högst ovetenskaplig undersökning av James Randi i Australien (i alla fall som de klippt ihop filmen). Jag är dock ingen expert på slagrutor då det inte är något specialområde för mig. ////Manthrax 19 november 2006 kl. 13.03 (CET)

Har vi kommit fram till något om hur vi ska behandla det paranormala här på Wikipedia. Alla verkar ha sagt sitt och en sammanfattning kanske är på sin plats? Kortfattad den här gången; Vilken definition ska paranormala artiklar ha, den vedertagna vetenskapliga eller den vedertagna paranormala? ////Manthrax 24 november 2006 kl. 11.46 (CET)

1) Borde inte hela denna diskussion föras på Bybrunnen? Någon som varit med längre än jag kanske kan bedöma det och i så fall flytta den?

2) Jag känner faktiskt inte till om det finns någon vedertagen vetenskaplig eller vedertagen paranormal definition på "paranormalt". Mantrhax, du kanske kan hjälpa till genom att ge din uppfattning av vad dessa definitioner är?Sjö 24 november 2006 kl. 15.53 (CET)

Jag är dåligt insatt i vilket som ska ligga bybrunnen och vilket som ska föras diskussion om här. Definitionen på just "paranormalt" tycker jag är korrekt, men jag menar de ämnen och artiklar som ligger i kategorin paranormalt. ////Manthrax 24 november 2006 kl. 16.38 (CET)