Cassiopeia A
Från Rilpedia
Cassiopeia A är näst efter solen den starkaste astronomiska radiokällan från jorden sett; den är en supernovarest efter en supernova som inträffade (från vår synvinkel) omkring år 1667. Avståndet från jorden anses vara ca 10000-12000 ljusår, och händelsen inträffade därmed samtidigt med att inlandsisen började dra sig tillbaka från Norden.
I motsats till flera andra supernovor (se Tycho Brahe och Krabbnebulosan) observerades den såvitt känt inte från jorden, men det är möjligt att Flamsteed kan ha noterat den 1680; han antecknade då en svag stjärna nära positionen för det objekt vi känner idag; senare astronomer kunde inte hitta något optiskt synligt här och antog att obeservationen var ett misstag (det kan tänkas att den egentliga supernovan inträffade 1667 och att en mindre efterexplosion i reststjärnan kom 13 år senare).[1] Se även Cassiopeia B.
Någon stjärna som utsänder optiskt ljus finns inte kvar i centrum,, till skillnad från i Krabbnebulosan. 1979 föreslog astronomen Iosif Shklovsky att det kunde finnas ett svart hål i centrum [2]. 1999 fann Chandra-röntgenteleskopet en källa "liknande en hetfläck"[3] nära nebulosans centrum, och detta är troligen en neutronstjärna eller ett svart hål, som då skulle bekräfta Shklovskys prediktion. (Pavlov, et al, 2000)
Referenser
- ↑ http://www.seds.org/~spider/spider/Vars/casA.html
- ↑ Is Cassiopeia A a black hole? i Nature vol. 279, nr 5715, år 1979, s703
- ↑ The Many Faces of Cassiopeia A
