Bohuslind

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Bohuslind
Tilia-platyphyllos-leaves.JPG
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Malvales
Familj: Malvaväxter
Malvaceae
Släkte: Lindsläktet
Tilia
Art: Bohuslind
T. platyphyllos
Vetenskapligt namn
§Tilia platyphyllos
Auktor: Scop. 1771
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Bohuslind (Tilia platyphyllos) är ett ädellövträd i familjen malvaväxter. Den skiljs från skogslinden främst genom att dess blad är större (6–15 cm, att jämföras med skogslindens 3–7 cm). Bohuslinden har även håriga blad, tydligare tvärnerver och vita hårtofsar i nervvinklarna, till skillnad mot skogslindens bruna.[1]

Innehåll

Utseende och blomning

Bohuslinden blir 10-30 meter hög och har röd-gröna, svagt håriga kvistar. Bladen är mjukhåriga, skarpt sågtandade och har hjärtformad bas. Blomningen sker i juli och blommorna hänger i knippen med 2–5 (oftast 3–4)[2] vita blommor. Nöten blir hård med tjockt skal och har fem åsar.

Tysklands äldsta träd, en 1200 år gammal bohuslind

Utbredning och ekologi

Bohuslinden har sin huvudsakliga utbredning i Syd- och Centraleuropa, men växer även mycket sällsynt på kustnära, näringsrik jord i sydvästra Sverige och sydöstra Norge. Den finns även sparsamt på rika marker i sydvästra Storbritannien och har introducerats i New England i USA. Det första svenska fyndet av arten skedde i närheten av Strömstad i Bohuslän och publicerades 1852 [2]. Arten hybridiserar gärna med skogslind och skapar då parklind (Tilia x europaea). Det går att odla bohuslind som parkträd ända upp i Svealand.

Bohuslind som medicinalväxt

Bohuslinden innehåller eteriska oljor, flavonoider, tanniner samt antiinflammatoriska ämnen och har traditionellt använts mot bland annat förkylning, magåkommor, högt blodtryck, migrän och som sedativum och vätskedrivande medel.

Källor

  1. Bo Mossberg, Lennart Stenberg: Den nya nordiska floran, 2003. ISBN 91-46-21319-8. 
  2. 2,0 2,1 Den virtuella floran: Bohuslind

Externa länkar

Personliga verktyg