Bergsebra
Från Rilpedia
| ?Bergzebra Status i världen: Sårbar[1] |
|
|---|---|
 Hartmanns bergszebra
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Uddatåiga hovdjur Perrisodactyla |
| Familj: | Hästdjur Equidae |
| Släkte: | Hästar Equus |
| Art: | Bergsebra E. zebra |
|
|
|
| §Equus zebra Auktor: Linnaeus, 1758 |
|
 Bergsebrans utbredningsområde
|
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Bergszebra (Equus zebra) är en art i familjen hästdjur (Equidae) som tillhör ordningen uddatåiga hovdjur (Perissodactyla). Traditionellt skiljs mellan två underarter, Equus zebra zebra och Hartmanns bergszebra (Equus zebra hartmannae).
Innehåll |
Kännetecken
Den är den minsta av de tre sebrorna och den är mycket svår att tämja.
I motsats till stäppsebran har bergsebran bredare svarta strimmor med smalare vit mellanrum, därför upplevs djuret mörkare. Mörkare fläckar på de vita ställen som ibland förekommer hos stäppsebra saknas alltid. De svarta strimmorna går alltid ner till hovarna. På bålen finns horisontala strimmor bara nära stjärten.
Individerna når en kroppslängd omkring 2,2 meter och vikten ligger vanligen mellan 260 och 370 kilogram. Den är omkring 130 centimeter i mankhöjd. Hartmanns bergsebra är vanligen lite större än den andra underarten.
Utbredning
Bergsebror fanns tidigare utspridd från Angola till Sydafrika men saknas idag i förstnämnda land. Hartmanns bergsebra är uppkallad efter den tyske naturforskaren Georg Hartmann (1865–1946) och förekommer i Namibia samt nordvästra Sydafrika. Den andra underarten finns i Sydafrika i Kapregionen. Habitatet utgörs av bergstrakter och högplatå upp till 2 000 meter över havet.
Levnadssätt
Bergsebror lever i mindre grupper men de saknar avgränsade revir. Gruppen består av en hanne samt upp till fem honor med ungdjur. Träffar två grupper på varandra är alfahannarna ofta aggressiva mot varandra. En hanne ledar en flock ungefär 15 år innan den blir bortjagad av en yngre hanne. Honor stannar ibland hela livet i flocken men flockarna delas när de blev för stora. En ung hanne tar sedan ledning i den nya gruppen.
Unga hannar som inte är tillräcklig mogna för att etablera egna flockar lever tidvis i grupper som bara består av hannar. Även äldre hannar som miste sina flockar bildar ibland mindre grupper.
Hot
Bägge underarter räknades länge som utrotningshotad.
Underarten E. z. zebra jagades så intensiv att populationen 1937 bara hade 45 individer. Efter inrättningen av Mountain Zebra nationalparken ökade beståndet där till 350 individer. Dessutom finns mindre populationer av underarten i Bontebok nationalparken, i halvöken Karoo, vid Godahoppsudden och fördelad på andra sydafrikanska skyddsregioner. IUCN listar underarten numera som sårbar.
Även populationen för Hartmanns bergsebra minskade betydlig. Med uppskattad 15 000 individer är populationen idag åtta gånger mindre än i början av 1900-talet. Hotet utgörs huvudsakligen av olaglig jakt. Vissa bönder ser sebrorna som konkurrenter för sina boskapsdjur och dödar de vilda djuren. Underarten listas likaså som sårbar.
Systematik
För tillfället pågår en diskussion om de två kända underarterna, Equus zebra zebra och Hartmanns bergszebra (Equus zebra hartmannae), ska klassificeras som självständiga arter. Den senare varianten förespråkas i boken "New investigations on the taxonomy of the zebras genus Equus, subgenus Hippotigris. Mammalian Biology" som utkom 2004 av zoologerna C.P. Groves och H.B. Bell.[2] En genetisk undersökning av 295 individer utförd 2005 av Moodley och Harley visade inga tydliga genetiska skillnader och de rekommenderar att populationerna fortfarande ska räknas som underarter.[3] Andra biologer, som till exempel den tredje upplagan av Mammal Species of the World (2005)[4], listar dessa djur fortfarande som underarter.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 25 mars 2009.
- ↑ Equus zebra på IUCN:s rödlista, auktor: Novellie, P. 2008, besökt 18 mars 2009.
- ↑ Groves, C.P. & Bell, H.B. 2004. New investigations on the taxonomy of the zebras genus Equus, subgenus Hippotigris. Mammalian Biology. 69: 182-196. abstract online
- ↑ Moodley, Y. & Harley, E.H. 2005 Population structuring in mountain zebras (Equus zebra): the molecular consequences of divergent demographic histories. Conservation Genetics 6: 953–968.
- ↑ Wilson, D. E., and Reeder, D. M. (utgivare), upplaga (2005). Mammal Species of the World (3 upplaga). Johns Hopkins University Press. ISBN 0-801-88221-4. http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?id=14100033.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Bergsebra
