Beckholmen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°19′16″N 18°06′03″O / 59.32111, 18.10083

Beckholmen är också ett område i Åbo, Finland.

Beckholmen är en holme som ligger i Stockholms innerstad, strax söder om Djurgården och Djurgårdsstaden. Administrativt ingår den i stadsdelen Djurgården inom Östermalms stadsdelsområde.

Innehåll

Tidig historia till 1840-talet

Beckholmen från Saltsjön mot norr år 1897, till höger i bild den stora uttällningshallen från Stockholmsutställningen 1897

År 1631 fick Albert Schmidt tillstånd att starta ett beckgjuteri på holmen, som på den tiden var en ö mitt i Saltsjön utan landförbindelse. På kartan ur "Swenschke Plante Booken 1637" heter ön fortfarande Biskopsholmen. Läget på ön var lämpligt ur säkerhetssynpunkt, att hantera tjära och bäck var ett mycket brandfarligt hantverk. P.g.a. den höga brandfaran flyttades även Södermalms tjärhov 1886 till Beckholmen. Några år senare kallades holmen Bäck- eller Tjärholmen, beckhanteringen var kvar på holmen långt in på 1800-talet.

Drottning Kristina donerade Beckholmen, Kungsholmen och Långholmen till Stockholm den 27 mars 1647. I donationsbrevet anges ändamålet med donationen vara att "...der på oprätta spiker (efter tyskans "Speicher", magasin) och andre bodar eller nödige bygninger till stadzens och invånernes gagn och nytto..." Bäck och tjära var viktiga beståndsdelar vid fartygsbyggen för tätning och impregnering av träskroven. Djurgårdsvarvet fanns ju mittemot holmen. Vid stora branden i Katarina församling år 1723 förstördes all bebyggelse på Beckholmen, vinden hade fört gnistor över vattnet. Året därpå byggdes alltsammans upp igen.

Senare historia fram till idag

När antalet ångfartyg i Stockholm mot slutet av 1840-talet började öka betydligt och bristen på torrdockor gjorde sig gällande, inköpte Stockholms Grosshandelarsocietet 1848 denna holme och anlade där två i berget insprängda skeppsdockor. 1904 var den ena dockan 102 meter lång och den andra 99 meter. Konstruktören var Nils Ericson, järnvägs- och kanalbyggaren, bror till uppfinnaren John Ericsson.

1918 köpte staten Beckholmen för marinens räkning. Ytterligare en stor torrdocka byggdes på 1920-talet och uppkallades efter kung Gustaf V. Efter en förlängning blev den dockan ca. 200 meter lång. Marinen använde anläggningen till dess man flyttade verksamheten till Muskö 1969. Därefter reparerade och underhöll Finnboda varv bl. a. isbrytare där. Sedan 1984 har Beckholmens dockförening övertagit verksamheten.

Området är en del av ett unikt maritimt landskap på västra delen av Djurgården, som ingår i Ekoparken. På Beckholmen finns idag byggnader och skeppsdockor av riksintresse, som minner om Beckholmens storhetstid som varv. Det finns idag (2007) långt framskridna planer att sanera och rusta upp både Gamla Djurgårdsvarvet och Beckholmen och skapa ett marinkulturellt centrum.

Bilder

Stockholmsbriggen i Seglarföreningens torrdocka
Beckholmen mot Saltsjön
Stora torrdockan Gustav V
Giraffkranen på Beckholmen år 2007

Se även

Litteratur och källa

  • Kungliga Djurgården, en kulturhistorisk vandring, W&W 2005
Personliga verktyg