Banja Luka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Бања Лука
Banja Luka

Vapen

Ortsfakta

Stat

Bosnien och Hercegovina

Entitet

Republika Srpska

Area

1.239,00 km²

Folkmängd (1991)

195.692

Postnummer

78 000

Riktnummer

(+387) 51

Borgmästare

Dragoljub Davidović SDP

Webbplats

www.banjaluka.rs.ba

Övrigt

Tidzon

UTC+1

Banja Luka (serbisk kyrilliska: Бања Лука) är de facto huvudstad och största stad i Republika Srpska samt den näst största staden i Bosnien och Hercegovina. Staden har omkring 250 000 invånare ^[1]. Genom Banja Luka rinner floden Vrbas, vilken är en av de största floderna i Bosnien-Hercegovina. Staden är välkänd, likväl i Bosnien-Hercegovina som i övriga forna Jugoslavien, för sina grönskande grönområden i staden^[2].

Historia

Platsen där Banja Luka är belägen har varit befolkad sedan antiken men är omnämnt under sitt nuvarande namn för första gången i ett dokument från kungen Vladislav II av Böhmen. En av det Romerska imperiets vägar mellan Illyricum och Pannonien gick genom Banja Luka. En sevärdhet i Banja Luka är fortet "Kastel", Osmanernas gamla fort som vilar på grunderna av det gamla Romerska fortet som en gång låg där. I stadsdelen "Seher" finns flera varma bad som anses ha grundlagts av romarna.

Under Osmanernas välde blev Banja Luka en viktig militär utpost mot Österrike-Ungern. Under den osmanska ockupationen uppfördes flera kända byggnader i staden. Efter Österrikes ockupation (1878) och senare annektering (1908) av Bosnien-Hercegovina fick Banja Luka en modern stadsplan, den nuvarande, och flera viktiga byggnader tillkom. Av dessa står många kvar och går att beskåda. Det främsta arvet efter österrikarna är dock stadens alla lummiga alléer och parker. Efter första världskriget kom staden att tillhöra Jugoslavien och staden började industrialiserades staden kraftigt. Det mest visuella exemplet från den tiden är pappersmassafabriken "Incel" vars höga skorsten fortfarande ståtar över Banja Luka.

Banja Luka blev inte utsatt för förstörelse under striderna i Bosnienkriget på 1990-talet, dock raserades en del av stadens moskéer och katolska kyrkor. De flesta av Banja Lukas invånare som var kroater och bosniaker fördrevs eller valde att fly, då en del utsattes för svåra övergrepp eller mördades. Banja Luka tog också emot tiotusentals serbiska flyktingar som i sin tur fördrevs från områden som styrdes av bosniaker eller kroater ^[3]. Banja Luka ansågs vara en av Bosniens vackraste städer,^[4] men efter en jordbävning år 1969, urskillningslös moderniseringen under kommunistregimen samt kriget på 1990-talet saknas nu många tidigare sevärdheter.