Båtyxekulturen i Finland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Båtyxkulturen var en kultur i Sydvästra Finland under stenåldern, från omkring 2800 f.Kr. Även kallat stridsyxekultur och snörkeramisk kultur.

Namnet kommer från formen på de yxor som började tillverkas, vilka hade en båtlik form. Stridsyxor av sten av andra typer och utseenden har varit i omlopp inom Nordeuropa långt tidigare, inom trattbägarkulturen (mångkantiga stridsyxor) och även gropkeramisk kultur (dubbeleggade stridsyxor).

Innehåll

Ursprung

Många olika teorier föreligger om båtyxekulturens uppträdande i Finland, då den har starka kopplingar till samtida kulturgrupper i Nord- och Östeuropa vid denna tid. Invandring lyfts ofta fram som en förklaring, utan att det egentligen "bevisas" av mer än att den materiella kulturen ändrar utseende i SV Finland under denna tid, och Kamkeramisk kultur i området försvinner (men finns kvar i övriga delar av landet). Många av de tidiga formerna är dock mycket lokalt präglade i utseende. I nuläget vet arkeologer att idéer och ideologier kan spridas över stora områden snabbare och mer genomgripande än människogrupper. En utökad kontakt och kanske även ingifte mellan de finska och Baltiska/Polska grupperna är dock troligt som grund till den snabba spridningen av nya teknologier och föremålsformer. Det finska och svenska materialet är mycket lika varandra under denna tid. En del arkeologer ser det som bevis för att stridsyxekulturen spreds från Sverige till Finland, andra tror på det motsatta.

Alla försök att koppla båtyxekulturen till spridningen av indo-europeiska är fortfarande ren spekulation, utifrån förutsättningen att det indo-europeiska språket borde ha dykt upp i Europa runt denna tid och det finns snarlika kulturkomplex i Sydryssland (Yamnaya t ex).

Ekonomi

Folket i denna kultur ägnade sig troligen åt jordbruk och boskapsskötsel, vid sidan av jakt och insamling. Det finns än så länge inga säkra bevis för jordbrukande, eller tamdjurshållning, men mycket få organiska lämningar finns över huvud taget bevarade. Boplatserna ligger framförallt i inlandet, nära sjöar och vattendrag, på sandiga jordar nära lermarkerna. Samma bosättningsmönster går igen i Sverige, där det finns lite mer övertygande bevis för bondekultur inom stridsyxekulturen - den svensk-norska varianten av samma kulturkomplex som båtyxekulturen ingick i, dvs den Snörkeramiska kulturen.

Källa

  • Edgren, T & L. Törnblom 1998: Finlands historia, del 1. Den förhistoriska tiden. Schildts Förlag, Esbo

Se även

Personliga verktyg