Aurora Karamzin
Från Rilpedia
Eva Aurora Charlotta Karamzin (efternamn som ogift Stjernvall, senare gift Demidoff), född 3 augusti 1808 i Björneborg[1], död 13 maj 1902 i Helsingfors, var en föregångare i social- och diakoniarbetet i Finland. Hon var sin tids mest ryktbara skönhet, en välkänd filantrop samt en ansedd gestalt i societeten såväl i Helsingfors som S:t Petersburg.
Innehåll |
Biografi
Auroras föräldrar var överstelöjtnant Carl Johan Stjernvall och Eva Gustava von Willebrand, som inalles fick 12 barn av vilka fyra levde till vuxen ålder. Bägge föräldrarna var adliga och Evas far Ernst Gustaf von Willebrand var landshövding i Åbo och Björneborgs län. År 1812 utnämndes Auroras far till Viborgs läns första landshövding och hela familjen flyttade till Viborg. Fadern avled år 1815 i en febersjukdom och modern gifte sig följande år med makens efterträdare, den nya landshövdingen Carl Johan Walleen.
År 1830 utnämndes Aurora Stjernvall till hovfröken för Nikolaj I gemål kejsarinnan Alexandra Fjodorovna. Uppdraget medförde att hon stod till kejsarparets förfogande då de besökte storfurstemdömet. Fem år senare utnämndes Aurora till hovfröken i det kejserliga följet och bosatte sig i Vinterpalatset i S:t Petersburg. Uppdraget som hovröken avsultades år 1836 då Aurora gifte sig med hovjägmästaren och statsrådet Paul Nikolajevitj Demidoff (1798-1840) omnämnd som Rysslands rikaste man. Aurora och Paul fick år 1839 en son, som döptes till Paul efter sin far. Paul d.ä. var sjuklig och avled endast ett halvår efter sonens födelse. Efter att vid blott 31-års ålder blivit änka köpte Aurora av sin styvfar C.J. Walleen Träskända gård på vilken hon tillbringade sina somrar fram till år 1895. Vintrarna tillbringade hon antingen i S.t Petersburg eller på resande fot.
År 1846 gifte Aurora om sig. Den nya maken var den ryska översten Andrei Karamzin, son till den ryske rikshistorikern Nikolaj Karamzin. Tillsammans med maken reste Aurora till Paris [2] samt besökte släkten Demidoffs gruvimperium öster om Uralbergen. Under dessa resor stärktes Auroras sociala samvete och på hennes initiativ grundades i Nizjnij Tagil såväl ett barnhem med tillhörande skola som ett sjukhus.
Äktenskapet med Andrei avslutades då denne avled på fältet i Krimkriget år 1854. Efter att hon blivit änka för andra gången koncentrerade sig Aurora Karamzin på välgörenhet. Hon verkade i Fruntimmersföreningen i Helsingfors och finansierade bl.a. daghem, skolor, soppkök samt barn- och ålderdomshem. Efter förebild från Ryssland och Tyskland grundade Karamzin år 1867 Helsingfors Diakonissanstalt.
Aurora Karamzins inflytande kan fortfarnade skönjas i huvudstadsregionen. I Helsingfors med omnejd finns ett antal gator och institutioner, som namngivits till hennes ära:
- Auroragatan (Helsingfors)
- Karamzingatan (Helsingfors)
- Aurorahemmet (ålderdomshem, Esbo)
- Aurorasalen (Helsingfors Diakonissanstalt)
- Aurorasjukhuset (Helsingfors)
- Auroran koulu (skola, Esbo)
- Auroran päiväkoti (daghem, Esbo)
- Karamzinin koulu (skola, Esbo)
Hon ligger begraven på Sandudds begravningsplats.
Fotnoter
- ↑ Enligt vissa källor föddes Aurora den 1 augusti. Hon firade dock alltid sin födelsedag den 3 augusti. Det är även osäkert om hon föddes i staden Björneborg eller i Ulfsby strax utanför.
- ↑ Paret Karamzin vistades i Paris under februarirevolutionen 1848.
Kuriosa
- Aurora Karamzins enda son Paul Pavlovitj Demidoffs dotter Aurores ättlingar gifte in sig i den jugoslaviska kungafamiljen. Prinsessan Elisabets dotter är Hollywoodstjärnan Catherine Oxenberg, som påstås ha ärvt sin vackra anmoders drag.
Litteratur
- Aurora Karamzin. Ett aristokratiskt liv. Esbo stadsmuseum. Schildts 2006.
- Aurora Karamzin och maktens estrader -utställningskatalog. Esbo stadsmuseum 2006.
- Qvarnström, Ingrid: Ett legendomspunnet liv : Aurore Karamsin och hennes samtid. Helsingfors 1937.
