Aung San Suu Kyi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Aung San Suu Kyi Nobelpristagare
AungSanSuuKyi1.png
Fil:Burma 3 150.jpg
Född 19 juni 1945 (78 år)
Rangoon, Burma Burmas flagga 1948–1974
Yrke/uppdrag Vald till premiärminister, medborgarrättskämpe
Make Michael Aris
Barn Två söner

Aung San Suu Kyi (på burmesiska: AungSanSuuKyi1.png  [àuɴ sʰáɴ sṵ tʃì]), född 19 juni 1945 i Rangoon, är en burmesisk politiker. Hon har länge kämpat för demokrati i landet som är en militärdiktatur, och har sedan 1989 i omgångar suttit i husarrest.

Innehåll

Biografi

Aung San, hennes far, ledde under andra världskrigets slutskede en väpnad grupp som kämpade mot japanerna. Han grundade organisationen Anti-Fascist People's Freedom League som vid Burmas första allmänna val i april 1947 vann 248 av parlamentets 255 platser. Aung San fick bilda regering men i juli samma år mördades han när en grupp beväpnade män avbröt ett pågående regeringssammanträde. Hans änka Khin Kyi fortsatte med politik. När Suu Kyi var 15 år blev hennes mor utnämnd till ambassadör i Indien och Suu Kyi flyttade med henne till New Delhi.[1]

Efter high school flyttade Suu Kyi till Storbritannien och tog examen i filosofi, ekonomi och statskunskap vid Saint Hugh's College i Oxford. I Oxford träffade hon Tibet-forskaren Michael Aris som hon gifte sig med. Paret flyttade till Bhutan där han arbetade vid regeringskansliet. Suu Kyi födde två söner och familjen flyttade 1975 till London. När hon 1988 genomförde doktorandstudier vid University of London drabbades hennes mor av hjärnblödning och Suu Kyi reste i april 1988 tillbaka till Burma.[2]

I mars 1988 hade studenterna i Rangoon inlett protester mot regeringen och general Ne Win. Protesterna möttes med våld och flera studenter dödades i sammandrabbningar med polisen. När studenterna demonstrerade var en av deras ideologiska förebilder Aung San. Suu Kyi beslutade sig att ansluta sig till protesterna. Den 12 augusti avgick Sein Lwin som Burmas president. Kort efteråt utlovades fria val inom tre månader. Den 26 augusti 1988 höll Suu Kyi ett tal inför en halv miljon människor utanför Shwedagonpagoden i Rangoon. Den 24 september bildades National League for Democracy av Aung Gyi (ordförande), Tin Oo (vice ordförande) och Suu Kyi (partisekreterare).[3]

Den 20 juli 1989 omringades Suu Kyis hus av soldater och hon och andra ledare för NLD sattes i husarrest. Andra medlemmar av NLD sattes i fängelse. De utlovade parlamentsvalen hölls den 27 maj 1990 och NLD fick 392 av de 485 platserna. Efter valet förklarade regeringen att valet inte hade gällt platserna i parlamentet utan en församling för att föreslå en ny konstitution och att regeringen inte skulle godta en konstitution utformad av NLD. Suu Kyi satt i husarrest fram till den 10 juli 1995.[4]

År 1991 tilldelades Aung San Suu Kyi Nobels fredspris. På grund av husarresten fick sönerna och maken Michael Aris vara ställföreträdande mottagare under ceremonierna i Oslo.

Den 27 mars 1999 avled maken Michael Aris i London.

År 2000 sattes hon åter i husarrest efter att hon trotsat reserestriktioner och försökt åka till staden Mandalay. Hon släpptes 2002 men sattes i fängelse i Insein-fängelset i Rangoon ett år senare efter en sammanstötning mellan hennes anhängare och en regeringsstödd mobb. I september 2003 frigavs hon men var fortfarande i husarrest.[5]

2005 tilldelades hon Olof Palmepriset.

I oktober 2007 lämnade hon sin bostad, för att, av för omvärlden okänd anledning, föras till regimens gästhus i Naypyidaw.[6]

Priser - utmärkelser

Bibliografi [7]

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(franska)

(engelska)

(engelska)

Litteratur [8]

(engelska)

(franska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(engelska)

(svenska)

(engelska)

Externa länkar

Källor

Tryckta källor

Chee Son Juan: Järnfjäril. Om Aung San Suu Kyi och Burmas skitiga historia, Silc förlag, Stockholm 2006. ISBN 91-976256-1-2. 

Fotnoter

  1. ↑ Chee (2006), s. 18-20
  2. ↑ Chee (2006), s. 20-21
  3. ↑ Chee (2006), s. 21-43
  4. ↑ Chee (2006), s. 54-72
  5. ↑ http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/asia-pacific/1950505.stm
  6. ↑ Associated Press (25 oktober 2007). ”Sources: Suu Kyi has left home”. CNN. http://www.cnn.com/2007/WORLD/asiapcf/10/25/myanmar.russia.china/index.html?iref=newssearch. Läst 25 oktober 2007. 
  7. ↑ LIBRIS - Aung San Suu Kyi
  8. ↑ LIBRIS - Böcker om Aung San Suu Kyi
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Aung_San_Suu_Kyi"
Personliga verktyg