Från Rilpedia

Athen (i äldre tider skrivet Athenæum, Ateneum, Aten med flera varianter) är och har varit namnet på en serie centrala lokaler i Akademiska Föreningens (AF:s) byggnad AF-borgen i Lund. Mer symboliskt referars lokalerna i bland till som studentens vardagsrum.

Historik

Athen som institution är lika gammalt som AF självt, det vill säga från 1830, och var en av de fyra "grundpelare" AF:s initiativtagare Carl Adolph Agardh drog upp inför föreningens grundande. Syftet var att tjäna som studenternas läsrum i en tid då få studenter hade råd att själva hålla sig med tidningsprenumerationer eller köpa böcker i större omfattning, och formulerades i AF:s äldsta stadgar sålunda:

Athenæum erbjuder Tidningar, Journaler och såsnart local och tillgångar det medgifva, vetenskapliga arbeten, som för de studerande äro nödvändige, men för enskilte kostbara att inköpa.

Nämnas kan att det första mer detaljerade reglementet för verksamheten inom Athen utarbetades av två blivande biskopar: Johan Henrik Thomander (tillika AF:s förste ordförande) och Henrik Reuterdahl.

I AF:s äldsta byggnad, den Sylvanska gården, inhystes Athen i två rum i bottenvåningen. Vid invigningen av den nybyggda AF-borgen 1851 tilläts Athen dock expandera rejält och disponerade nu totalt fyra rum i första och andra våningen av södra flygelns östra ände (mot nuvarande Karlins plats). På den övre våningen där tystnad skulle råda hölls "journaler" (tidskrifter) medan dagstidningarna fanns i bottenplanet där samtal (och rökning) var tillåtna. Härav fick de senare lokalerna smeknamnet "Prateneum". När AF-borgens norra del tillkom 1911 gjordes också åtskilliga omdispositioner i den äldre hushalvan och Athens lokaler flyttades till fem intilliggande rum i bottenplanet, vettande mot universitetsplatsen.

Athens funktion som rena läsrum bestod i cirka 90 år. I början av 1920-talet restes dock från studenthåll kritiska synpunkter på trevnaden och nöjesutbudet inom AF, och i en berömd debattartikel i Lundagård skrev blivande kårordföranden Ove Sommelius att:

På Ateneum, vars lokaler äro de enda som av Akademiska Föreningen upplåtas till studenternas vardagliga bruk, bjudes intet av den varma trevnad, som är hemmets främsta attribut. Ateneum har enbart karaktären av läsesalong. Umgänge är studenten tillåtet endast med tidningar, tidskrifter eller böcker. Tystnaden må han bryta blott därest han – avgiftsfritt – bänkar sig i ett anskrämligt, väntsalsliknande rökrum eller – mot erläggande av tjugo öre – begagnar sig av en helt vanlig telefonapparat. Sådant är studentens dagliga hem.

Sommelius synpunkter togs ad notam och under ledning av vice kårorföranden Thomas Munck af Rosenschöld och den danske arkitekten Aage Mathiesen skapades ett nytt Athen i två våningar. Det tidigare Athenrummen i bottenplanet förvandlades nu till café- och sällskapslokaler, medan den stillsammare läsesalsfunktionen flyttades upp i nyinredda lokaler i södra flygelns andra våning (ännu existerande under namnet Övre Aten). Tio år senare, 1933-35, genomgick cafélokalerna i bottenvåningen ytterligare förändringar: delar av den gamla innergården mot S:t Annegatan togs i anspråk för att göra Athen större.

Ännu större förändringar skedde dock i samband med arkitekten Hans Westmans genomgripande ombyggnad av hela södra AF-borgen 1951-53. Samtliga gamla innerväggar blåstes ut och även de sista resterna av innergården togs i anspråk. För bottenplanets del innebar detta att en sammanhängande yta om inte mindre än 832 m2 skapades för ett nytt gigantiskt Athen. Enligt uppgift skall detta ha gjort lokalen till norra Europas till ytan största café! (Källa?)

Ett trettioårigt uppehåll

Det Westmanska Athen var en central samlingsplats för drygt två decenniers studentgenerationer. I början av 1970-talet drabbades lokalerna dock, bland annat som en följd av att man släppt kraven på att vara student för att ha tillträde, av en tilltagande nedbusning med alkoholister och knarkare som använde Athen som värmestuga. Till följd av detta beslöts 1973 att stänga Athen.

Lokalerna uppläts nu i stället åt en bokhandel som huserade där ensam till 1991. Detta år halverades bokhandelns storlek och på det lediga utrymmet inrättades efter ett par år två föreläsningssalar, av vilka den ena fick bära det gamla namnet "Aten" (utan h).

I början av 2000-talet öppnades så åter möjligheter att åter ta stora delar av bokhandels- och föreläsningssalsytorna i anspråk för AF:s räkning. Ett ivrigt utredningsarbete vidtog där bland annat en stor enkät bland studenter genomfördes, vilken visade att en klar majoritet var för återinrättandet av en större samlings- och studielokal med caféservering. En mer detaljerad projektering kunde nu vidtaga, och tack vare en omfattande insamlingsverksamhet och donationer från bland annat Lunds universitet blev det möjligt att genomföra byggandet av ett "nygammalt" Athen. Hösten 2004 kunde de nya lokalerna invigas av AF:s ombudsman Johan Stenfeldt.

Athen i dag

Inredningen i det återinvigda Athen är helt ny, även om den stilmässigt är i viss mån inspirerad av 1950- och 1960-talens estetik. Av inredningen från det gamla Aten, vilket många äldre lundabor har nostalgiska hågkomster av, återfinns vissa element på andra platser i AF-borgen. Marcus Larssons målning Marin med brinnande ångbåt hänger i Övre Aten, en grupp ur det röda galonmöblemanget står utanför AF:s expedition, och ett av de gamla brädspelsborden förvaras i AFs Arkiv & Studentmuseum. Den fontän som tidigare stod mitt i lokalen ersattes i det nya Athen urspsrungligen av en mindre scen vilken dock demonterades redan 2008.

Verksamheten inom dagens Athen består dels av den vanliga caféserveringen, vilken bedrivs i regi av AF-borgens ordinarie krögare, dels av de aktiviteter som bedrivs i regi av Athenutskottet, och vilken främst utgörs av olika kulturaktiviteter som debatter, föredrag, vernissager, musikframträdanden med mera (se utskottsartikel för mer detaljerad presetation).

Sedan Siste November 2005 rymmer Athen även det så kallade Nasoteket.