Asatro

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Asatron)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

RELIGION
Religious syms.svg

Asatron är en polyteistisk religion, som utövades av germanerna i Nordeuropa före kristendomens införande. Ordet är en nordisk term bestående av två delar: As (i genitiv), gud i fornnordisk mytologi, och tro. Uttrycket började användas under 1800-talets nationalromantik, då kännedomen och intresset för tiden innan kristnandet av Norden blev mer utbrett.

fornnordiska benämnde man asatron som "den forna/hedniska seden" (hinn forni/heiðinn siðr) och den kristna tron som "den nya/kristna seden" (hinn nýi/kristinn siðr) och åsyftade då inte bara trosuppfattningen utan en större, kulturell helhet.

Innehåll

Bakgrund

Asatron hade karaktär av ursprunglig nordeuropeisk religion som dominerade större delen av Nordeuropa, alltså Skandinavien, England, Tyskland, Nederländerna och Belgien, bland andra. Det mesta vi vet om denna tro härstammar dock från Norden och i synnerhet Island. Det är inte säkert att övriga germanska folk omfattade exakt samma trosföreställningar som de forntida nordbornas. Troligen varierade asatrons sedvänjor och myter avsevärt mellan de olika germanska folken och över tid. Att de religiösa föreställningarna i hela Skandinavien dock varit väsentligen desamma finns det dock mycket som tyder på. Skandinavien kristnades dessutom bortåt 500 år senare än exempelvis Tyskland och England. Mest hårdnackade i den gamla tron var folken i Sverige, som höll fast vid fädrens bruk ända in på 1100-talet.

Asatro tillhör de polyteistiska religionerna, och förutom gudar tror man även på olika naturväsen. Enligt vissa historiker inspirerades asatron kraftigt vid vår tideräknings början av den tidens supermakt Romerska riket. Det var bland annat impulser ifrån den Romerska mytologin, som gjorde Oden till en framträdande mytologisk gestalt.[källa behövs]

Asatron är en del av en större familj av indoeuropeiska religioner där man även finner grekisk, romersk och slavisk fornreligion. Det finns även motsvarigheter till asatrons panteon i den indiska hinduismen[1]. En teori hävdar att olika indoeuropeiska stammar (greker, italiker, kelter, slaver, germaner) har gemensamt ursprung, kanske från områden i närheten av Svarta Havet och dessa sedan utvandrat till övriga Europa samt Asien. Det är en förklaring till likheten i religion mellan de olika länderna. Se Urindoeuropéer.

Religiös praxis

Sannolikt var det centrala i asatron de religiösa handlingarna, riten. Dessa inkluderade:

Trosuppfattningar

Huvudartikel: Nordisk mytologi

Det som är känt om asatrons religiösa trosuppfattningar kommer främst från kristna källor, antingen isländska sagor nedtecknade efter kristnandet genomförts på Island, eller från kristna grannar som verkat samtidigt som asatron varit levande i Skandinavien, till exempel Adam av Bremen. Även Cornelius Tacitus skrev om germanerna och deras trosuppfattningar.

Livet efter detta

Grunduppfattningen om livet efter detta lär ha varit att de som dog i strid kom till Valhall eller Folkvang, de som dog av ålderdom och/eller sjukdom kom till Hel och de som drunknade kom till Ran. Några bodde även kvar i gravhögen och kunde kallas draugar. I vissa fall kunde man tänka sig själavandring.

Asatron efter kristnandet

Sedan Nordeuropa kristnats och asatron förbjudits, allra sist i Sverige, levde en del av dess trosuppfattningar vidare i folktro och i folksagor, "Prins Hatt under jorden" är till exempel ursprungligen berättelser om guden Höder. En dikt från Trollkyrka i Tiveden redogör även för hur ett hemligt offer utfördes.

Andra sedvänjor som kan tolkas som rester av asatro, är till exempel riten rörande Kornguden i Vånga [2], som var en helgonbild i Norra Vånga i Västergötland. Helgonbilden togs ut till åkrarna för att säkerställa att skörden blev god. 1826 försökte stiftet förhindra denna sed genom att undanskaffa helgonbilden, men enligt Västgöta-Bengtsson så ska Vångaborna ha gjort sig en ny Korngud. Det är dock inget ovanligt att kristen helgondyrkan tett sig på detta vis, och flera exempel finns från kontinenten varför det inte med självklarhet går att göra kopplingen till asatron.

Ebbe Schön skriver i sin bok Asa-Tors hammare om hur rester av asatron levde kvar i folksagor ännu i början av 1900-talet.

Modern asatro

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Modern asatro

I slutet av 1800-talet blommade återigen ett intresse upp. En andra våg kom på 1920-talet, och en tredje kom i samband med det ökande intresset för naturreligioner under 1960-talet. I dag finns det flera organisationer som sprider kunskap om mytologin, religionen och religiösa sammankomster, huvudsakligen i Skandinavien, England och USA. Det isländska ordet ásatrú har blivit det vanligaste ordet internationellt, och även Odinism (efter det isländska/fornnordiska namnet på Oden) förekommer ganska ofta. I Sverige används ofta beteckningen forn sed för att beteckna denna religion.

Se även

Referenser

  1. Herman Lindqvist, Historien om Sverige
  2. Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 3:e häftet 1877 s. 60-61

Externa länkar

Personliga verktyg