Isländska

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Isländska är ett västnordiskt språk, talat av omkring 300 000 personer, främst av islänningar på Island där det är officiellt språk.

Allmänt

Språket är, möjligen med undantag för uttalet, mer ålderdomligt än de stora nordiska språken och har bevarat betydligt mer av formrikedomen. Språket skrivs ungefär som norska (fornnorska eller fornvästnordiska) skrevs i Norge för 800 år sedan, om än normerat efter moderna uttalsregler. Detta beror på att man efter deklarationen av en självständig republik ville återskapa det isländska språket som det hade varit före den danska tiden. Isländskan hade dock, liksom färöiskan, bevarat mer av det fornnordiska språket än vad som skett i de skandinaviska länderna, (delvis beroende på mindre påverkan från tyskan och av digerdöden för Islands del). Det isländska skriftspråket blev rekonstruerat enligt gamla (fornisländska) texter. Den isländska staten ser genom en språknämnd till att så mycket som möjligt av de nya orden ges inhemska former, antingen genom översättningslån eller genom nybildningar. Antalet främmande ord är därför lågt i isländskan. En ytterlig variant i denna puristiska strävan utgörs av hafronska, en språkförening som syftar till att ersätta samtliga utländska ord, inklusive egennamn och ortnamn, med äktnordiska motsvarigheter. Se för övrigt språkrensning.

Skillnader i modern isländska från fornnorskan

Skillnaden i hur man skriver jämfört med fornnorskan är att många ord med o har övergått till att uttalas med ö i nutida isländska och denna förändring är ganska konsekvent genomförd. Detta beror på att isländska (i likhet med färöiska och tidigare även moderspråket norska) sedan urnordisk tid har haft ett u-omljud, där a i stammen blir ö (tidigare i gammalnorskan o) om det finns - eller en gång fanns - ett u i ändelsen. Exempelvis: gömul "gammal" i femininum singularis nominativ och neutrum pluralis nominativ och ackusativ hette gomul på fornnorska. Ett annat exempel är sång på svenska som på isländska heter söngur. Ordet lag på svenska heter lög på isländska och är neutrum plural (i genitiv heter det laga). Lag i singularis på isländska betyder t.ex. "underlag". På danska, norska och engelska heter det dock lov och law.

På svenska heter det lag både i singular och plural på grund av att det i fornsvenskan inte fanns sådana omljud i neutrum plural. Detsamma gäller en rad ord i neutrum på svenska, till exempel ordet barn som på danska heter børn i plural. På isländska heter det börn. Här finns ett undantag i danska och norska där "ö" i isländska inte brukar motsvaras av "ø".

Samma sak, att "ö" i isländska motsvaras av "a" på svenska, gäller för många ord i femininum singular nominativ på isländska (liksom i neutrum plural). Till exempel heter det svenska ordet "ark" örk på isländska (med genitiv och plural arkar, arkir). Detta ord betyder bland annat "stor kista". Dessutom har de skandinaviska språken bevarat mindre så det finns andra stavningar, uttal och betydelser som skiljer sig på isländska.

Mer om skillnader mellan västnordiska och östnordiska språk, samt om nordiska språks särdrag i jämförelse med andra germanska språk finns att läsa om i artikeln om nordiska språk liksom i artiklarna om västnordiska och östnordiska språk.

Alfabet

Det isländska alfabetet består av följande 32 bokstäver:

A Á B D Ð E É F G H I Í J K L M N O Ó P R S T U Ú V X Y Ý Þ Æ Ö

Uttal

Det här är inte alla uttalsregler, men det är de mest grundläggande

á uttalas /aʊ/

æ uttalas /aj/

au uttalas /œj/

é uttalas /jeː/

ei och ey uttalas /ɛj/

i uttalas /ɪː/

í uttalas /iː/

o uttalas /oː/

ó uttalas /oʊ/

u uttalas /ʉː/

ú uttalas /uː/

y uttalas /ɪː/

ý uttalas /iː/

þ uttalas /θ/, som otonat th i engelska thing

ð uttalas /ð/, som tonande th i engelska this

hv uttalas /kv/ (i dialekten på isländska nordlandet, på västra Island och i Reykjavik) men /xʷ/ i söder.

ll uttalas /tl/ efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei och ey

nn uttalas /dn/ efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei och ey

rl uttalas /rtl/

rn uttalas /rdn/

Flerstaviga ord uttalas med betoning på första stavelsen t.ex appelsína uttalas med betoning på det första a:et. Notera dock att trycket på första stavelsen i isländska inte är riktigt lika hårt som i svenska.

Fler uttalsregler finns, bland annat att vissa bokstäver blir stumma när man lägger till -s (i genitiv) på ord som slutar på till exempel -rn och -tn, uttalet av orden "barns, björns, vatns" blir alltså "bass, bjöss, vass".

Grammatik

Huvudartikel: Isländsk grammatik

Den moderna isländskan bevarar det medeltida språkets grammatik i princip oförändrad. Bland annat upprätthålls ett fyrkasussystem, där substantiv står i olika form beroende på ordets funktion i satsen:

hér er hestur (nominativ)

ég gekk til hests (genitiv)

ég gekk frá hesti (dativ)

ég tók hest (ackusativ)

Lägg härtill ändelserna för bestämd form (nom.: hesturinn, ack.: hestinn) och plural (dativ: hestum, hestunum) i maskulinum, motsvarande former i femininum och neutrum, kongruensböjning av adjektiv i alla kasus, tre genus och stark och svag böjning, detsamma för räkneorden upp till fyra samt personböjning av verb i singular, plural och första, andra och tredje person så har man ett system med en väldig formrikedom.

Formerna i fornsvenskan var inte alltid alldeles desamma, men fungerade snarlikt. Genom isländskan kan andra nordbor få en levande uppfattning om det språk deras förfäder talade. Systemet är komplicerat att lära in men på många sätt enklare och mer logiskt än det oförutsägbara bruket av prepositioner som svenskan fått i stället (det isländska gefa börnunum brauð kan på svenska bli såväl ge bröd till barnen eller åt barnen som ge barnen bröd).

Det finns också olika kasusformer vid opersonliga verb. Dessa former bär drag av kasusens olika funktioner i satsbyggnaden (se mer om detta på http://medlem.spray.se/sprakon/ under fliken "opersonliga verb"). Det påminner om finskans kasussystem och sådana kasussystem finns också i äldre bevarade indoeuropeiska språk, som grekiska, latin, ryska, sanskrit med flera. Bland annat vid dessa opersonliga verb och vid mängder av andra verb finns instrumentalis bevarad som funktion i isländskans dativform.

En egendomlighet som isländskan (i likhet med färöiska och tidigare även moderspråket norska) haft sedan sen urnordisk tid är ett u-omljud, där a i stammen blir ö om det finns - eller en gång fanns - ett u i ändelsen. Maskulinets franskur (urnordiska *frankskaR), dvs 'fransk', böjt i femininum, heter frönsk (urnordiska *franksku) på isländska. 'Kaka' heter kaka och 'mamma' heter mamma i nominativ singularis, men om man böjer orden i pluralis och säger till exempel 'mammas pannkakor' blir det pönnukökurnar hennar mömmu (eftersom possessiva pronomen också gärna sätts efter huvudordet).

Puristisk språkvård

Grammatikens många böjningsformer är en bidragande orsak till den konservativa isländska språkvården. Precis som svensktalande ogärna säger radior och babyer är för särpräglade utländska ord helt enkelt omöjliga att använda på isländska. Men orsaken är också psykologisk: Islänningarna föredrar egna ord framför inlånade. Under de senaste århundradena har man därför uppfunnit många ord för nya företeelser på grundval av det urnordiska ordstamförrådet. En viss språklig isolering uppvägs av att termer och begrepp blir självförklarande och genomskinliga, ofta också för andra nordbor:

bibliotek = bókasafn (boksamling)

kontor = skrifstofa (skrivstuga)

teater = leikhús (spelhus)

pass = vegabréf (vägbrev)

dator = tölva (sammansättning av tal och völva (spåkvinna) )

telefon = sími (tråd)

barometer = loftvog (luftvåg)

margarin = smjörlíki (något smörliknande)

bli opererad = vera skorinn upp (bli uppskuren)

demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång)

www = veraldarvefurinn (världsväven)

Kuriosa

• Trots det låga antalet personer som talar isländska (knappt 300 000) har den isländska regeringen fått Microsoft att översätta sitt operativsystem Windows till isländska. Detta för att minimera användning av engelska lånord även när det gäller datortermer.^{[källa behövs]}
• Sökandet efter isländskt klingande ord för nya företeelser ser många som litet av en sport.
• Den isländska språkpurismen har inspirerat språkentusiaster till en ordlista med målet att ersätta alla lånord i isländskan med isländska nybildningar. Rörelsen kallar sin skapelse högisländska eller háfrónska.
• Isländskan kallades "nordens latin" av August Strindberg.

Källor

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009)

Externa länkar

Wikipedia har en upplaga på Isländska.

• Islands universitets ordbok
• Isländska statens officiella språklänkar
• http://www.islenska.net/ - Isländska på nätet
• Språkkurs
• Sida om det isländska språket
• Högisländska
• Ljudklipp med uttal
• Ljudklipp med bilder