Annette Stensson Fjordefalk
Från Rilpedia
 |
Detta är en av Wikipedias essäer. Det är inte någon av Wikipedias policyer eller riktlinjer, och återspeglar kanske endast författarnas åsikter. Uppdatera sidan om det behövs eller diskutera innehållet på diskussionssidan. |
Svenskspråkiga Wikipedia syftar till att beskriva världen från en neutral utgångspunkt på svenska språket. Det finns ett antal problem med detta, som till viss del grundar sig i att vissa grupper är underrepresenterade, såväl i samhället som i användarkretsen. Ett så brett perspektiv som möjligt bör eftersträvas, Wikipedia ska kunna läsas med behållning av så många som möjligt. Tänk därför på att personer i olika grupper ofta ser på världen på olika sätt och att artiklar ska skrivas för att spegla inte bara majoritetsgruppens verklighet. Som exempel på grupper som kan ha olika synsätt kan nämnas: kvinnor och män, heterosexella och HBT-personer, etniska svenskar och invandrare, sekulariserade och religiösa, kristna och muslimer, icke-funktionshindrade och funktionshindrade, unga och vuxna, pensionärer och yrkesarbetande och så vidare.
Tankar om underrepresentation bland användare
Den största skevheten bland wikipediaanvändare infinner sig genom att svenskspråkiga i allmänhet vet mest om svenska och nordeuropeiska företeelser. Därmed riskerar information om icke-svenska företeelser att bli skevt vinklad. De flesta svenskar har exempelvis någon typ av kristen bakgrund, och kan förväntas se på andra religioner med glasögon mer eller mindre färgade av kristendomen.
En tydlig skevhet i användarbasen består i att kvinnor förefaller ordentligt underrepresenterade på Wikipedia. Det är i och för sig svårt att veta exakt, för även om en användare har ett könsneutralt eller kanske till och med ett manligt användarnamn kan det ju finnas en kvinna bakom.
Samma kan sägas om den mycket lilla grupp som kan konstateras vara HBT-personer av användarna, eller för den delen invandrare. Det finns inga krav på att ange varken kön, etnicitet, sexuell läggning, eventuellt funktionhsinder eller ålder på sin användarsida. Därför är det rimligt att anta att fördelningen på wikipedia följer fördelningen i normalbefolkningen, med modifieringar för vad vi vet om olika gruppers tillgång till IT-teknik och intresse för att använda den.
Man kan utifrån artiklarna på Wikipedia säga tämligen säkert att yngre användare är mer välrepresenterade än äldre. Härav följer att artiklarna om Harry Potter är mycket välutvecklade om man jämför med sådana kulturella verk som var stora på 50- och 60-talet. Wikipedia innehåller även mer information om sådant som går lätt att hitta information om på internet, vilket i allmänhet innebär att saker och händelser före 1980/1990 är sämre representerat.
Baserat på liknande iakttagelser av artiklarna förefaller personer med praktiska, icke-akademiska yrken vara underrepresenterade - åtminstone om man korrigerar för ålder. Många Wikipediaanvändare är unga och har inte kommit så långt i studier och karriär ännu. Denna skevhet, liksom åldersskevheten, kan förmodas höra ihop med skillnader i datorvana mellan grupperna, och man kan förmoda att detta leder till underrepresentation av ämnen som intresserar svensk arbetarklass.
De flesta wikipedianer som går på wikifika, och därmed visat sig för andra användare i verkliga livet, är män med svensk/västeuropeisk bakgrund i åldern 25-50 år med åtminstone påbörjad akademisk utbildning utan tydligt band till någon minoritetsgrupp. De flesta mycket aktiva användare som har offentlig identitet visar en liknande profil, liksom medlemmarna i svenskspråkiga Wikipedias facebookgrupp (27 september 2007 var samtliga 35 medlemmar män).
Konsekvenser
En företeelse kan ofta upplevas olika beroende på en persons identitet. Det gäller både samhällsfrågor och mer vardagliga frågor. Påsken upplevs exempelvis väldigt olika beroende på om personen är troende kristen, jude, sekulariserad i ett tidigare kristet land eller tillhör någon annan religion, som ju inte alls firar påsk.
Vissa företelser och ämnen kan tänkas upplevas mer olika än andra och väcka starkare känslor. Exempelvis kan olika underrepresenterade grupper med stor sannolikhet bli irriterade över om deras perspektiv försvinner i artiklar som berör samhällsdebatt om till exempel: Bärande av slöja, tillgänglighet, hatbrott, feminism, patriarkat, familj, religiösa friskolor och våldtäkt. Samma slarv med andra perspektiv än majoritetsperspektivet, kan dock tänkas upplevas mindre allvarligt i artiklar om exempelvis opera, jazz, taxar, golf eller Volvo.
Att fullt ut tillämpa ett mångfaldsperspektiv på artiklar ställer stora krav på artikelförfattaren. Förmodligen är det svårt för en ensam person att tillämpa mångfaldsperspektivet fullt ut, eftersom det är svårt att veta hur något upplevs av personer vars tillhörighet man inte delar. Därför är det bra att uppmuntra flera författare att bidra till en artikel och aktivt uppmuntra fler perspektiv.
Rent praktiskt tillämpar man lättast ett mångfaldsperspektiv genom att fråga sig själv om den text man skrivit förutsätter att läsaren tillhör någon särskild grupp i samhället. Förutsätter en artikel om påsken att läsaren är kristen, infödd svensk, på så sätt att inget sägs om att det är en kristen (ursprungligen judisk) högtid som numera av många sekulariserade infödda svenskar firas utan några religiösa inslag? Förutsätter en artikel om bärande av slöja att det är ett religiöst tvång och aldrig frivilligt? Förutsätter artikeln om familj att en familj består av mamma, pappa, barn och aldrig mamma, mamma, barn?
Genom att inte ta för givet att läsaren tillhör majoritetsnormen, eller samma grupp som en själv, utan skriva så att texten passar alla grupper, oavsett tillhörighet, får man lättare artiklar som speglar ett mångfaldsperspektiv.
