Örnsköldsviks kommunvapen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Örnsköldsviks vapen är ett talande vapen, det illustrerar genom sitt innehåll vapenbärarens namn.

Örnsköldsviks kommunvapen är ett exempel på ett talande vapen, i och med att det är en direkt illustration av Örnsköldsviks kommuns namn: en örn håller i en sköld ovanför vatten – "vattnet" visas i form av en blå stam som förstås skall kunna ses som en vik. Staden uppkallades efter friherre Per Abraham Örnsköld, som var landshövding i Medelpad, Ångermanland och Jämtland under 1700-talets andra hälft och vars vapen innehöll samma örn med sköld, i stadens vapen lades sedan namnchiffret och stammen till.[1]

Innehåll

Blasonering

Nuvarande blasonering: "I fält av silver en av karvskura bildad blå stam och däröver en flygande svart örn med fötter och näbb av guld, hållande i dessa en blå sköld med Oskar II:s krönta namnchiffer i guld."

När vapnet fastställdes 1894, användes en blasonering som är en mer naturalistisk beskrivning av vapnet än vad man är van vid i moderna blasoneringar, och dessutom säger den inget om vilken kungs namnchiffer som skall återges i skölden, varför man skulle kunna tolka det som att namnchiffret skall ändras varje gång Sverige får en ny kung. Dock har man alltid hållit fast vid Oscar II:s namnchiffer, som fanns där från början.

Den gamla blasoneringen löd: "En sköld af silfver, vid hvars fot en böljande hafsvik är synlig, öfver hvilken sväfvar en svart örn med gyllene näbb och klor, hållande i dessa en blå sköld med Hans Majestät Konungens namnchiffer i guld."

Bakgrund

Det som numera är ett kommunvapen fastställdes som stadsvapen den 23 november 1894 av Kungl. Maj:t (regeringen). Då var det mer naturalistiskt utformat, varför man lät göra en ny fastställelse så sent som 1972. Vid den senare fastställelsen fastslog man att stammen skulle vara bildad av en karvskura, i anslutning till tidiga bilder av vapnet (senare hade den ibland framställts som en vågskura), och att namnchiffret på skölden skulle vara Oscar II:s, eftersom det var han som var kung när Örnsköldsvik blev stad 1893 och fick sitt vapen året efter.[2]

Den nya fastställelsen gjordes alldeles i skiftet mellan olika regelverk, varför vapnet också registrerades hos Patent- och registreringsverket bara två år senare.

Vapen för äldre kommuner inom den nuvarande kommunen

De kommuner som kom att läggas samman med Örnsköldsviks stad när den nuvarande kommunen bildades 1971 använde fram till dess egna vapen, men man valde att fortsätta använda stadsvapnet även för den nya kommunen med samma namn. Således förlorade vapnen för Anundsjö, Björna, Grundsunda och Själevad sin giltighet. Även Nätra, Gideå och Trehörningsjö hade använt vapen, men de hade aldrig fastställts av Kungl. Maj:t.[3]

Källor

  1. C.G.U. Scheffer: Svensk vapenbok för landskap, län och städer, Stockholm 1967, s. 70
    Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 170
  2. C.G.U. Scheffer: Svensk vapenbok för landskap, län och städer, Stockholm 1967, s. 70
    Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 170
  3. Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 170
Personliga verktyg