Tonlös alveolopalatal frikativa

Från Rilpedia

Version från den 16 april 2009 kl. 08.09 av Hejkompis (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
IPA-tecken
ɕ
U+0255
[aɕa]

En tonlös alveolopalatal frikativa, 20-ljudet,[1] är ett konsonant språkljud. Det tecknas i IPA som [ɕ] (ett c med knorr) och uttalas som bokstavskombinationen kj i svenska ”kjol”.

Innehåll

Egenskaper

Egenskaper hos den tonlösa alveolopalatala frikativan:

Användning i språk

Den tonlösa alveolopalatala frikativan återfinns i bland annat svenskan som uttal av tje-ljudet och i polskan som uttal av ś och si. Dessutom uppstår den i mandarin och japanska, och återfinns som en dialektal allofon av /ç/ i tyska.


Pulmonisk-egressiva konsonanter
labiala koronala dorsala radikala
bilab. lab.dent. dent. alve. postal. al.pal. retrof. palat. velara uvul. fary. epigl. glott.
nasaler m ɱ n ɳ ɲ ŋ ɴ
klusiler p b * * t d ʈ ɖ c ɟ k g q ɢ ʡ ʔ
frikativor ɸ β f v θ ð s z ʃ ʒ ɕ ʑ ʂ ʐ ç ʝ x ɣ χ ʁ ħ ʕ ʜ ʢ h ɦ
approx. β̞ ʋ ɹ ɻ j ɰ
tremul. ʙ r ʀ *
flappar ѵ ɾ ɽ
lat. frik. ɬ ɮ * * *
lat. appr. l ɭ ʎ ʟ
lat. flappar ɺ *
Not: * står för foner som ännu saknar officiella IPA-tecken.
Där symboler uppvisas parvis avser den högra en tonande konsonant.
Skuggade områden avser uttal som anses omöjliga.

Källor

Fotnoter

  1. Rosenquist (2007), s. 10

Litteratur

  • Rosenqvist, Håkan (2007). Uttalsboken: svenskt uttal i praktik och teori. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Personliga verktyg