Steven Spielberg

Från Rilpedia

Version från den 4 april 2009 kl. 14.31 av Grundin (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Steven Spielberg
Steven Spielberg 1999 3.jpg
Spielberg talar vid Pentagon den 11 augusti, 1999
Födelsenamn Steven Allan Spielberg
Född 18 december 1946 (77 år)
Mall:Landsdata USA Cincinnati, Ohio, USA
År aktiv 1964 -
Maka Amy Irving
(1985-1989)
Kate Capshaw
(1991-nutid)
Oscar
Bästa regi
1993 Schindler's List
1998 Rädda menige Ryan
Bästa film
1998 Schindler's List
Emmy Awards
Bästa animerade program
1991 Tiny Toon Adventures
1993 Tiny Toon Adventures
2000 Pinky and the Brain

Steven Allan Spielberg, född 18 december 1946 i Cincinnati i Ohio, är en amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.

Spielberg slog igenom 1975 med tittarsuccén Hajen, vars koncept och lansering därefter blev stilbildande för Hollywood. Filmen drog in 100 miljoner dollar och satte nytt rekord för mest inspelade pengar (i nominella termer).

Bland de välkända filmer Spielberg regisserat finns till exempel de hittills fyra filmerna om Indiana Jones (1981, 1984, 1989, 2008), E.T. (1982), Jurassic Park (1993) samt på senare år filmer som Världarnas krig (2005) och The Terminal (2004). Purpurfärgen (1986) var hans första allvarliga film. Schindler's List (1993) belönades med sju Oscar och är också den film som fått högst betyg av tittarna [1]. Filmen är ett svartvitt drama med verklighetsbakgrund[2] om en tysk affärsman som räddar judar undan förintelsen, och är ett av flera senare verk som berör större frågor.

Spielberg har nominerats sex gånger och två gånger vunnit en Oscar för bästa regissör. Han är genom tiderna den regissör vars filmer genererat högst intäkter. Jurassic Park är den av Spielbergs filmer som gett de största intäkerna: drygt 920 miljoner dollar, vilket placerar den på nionde plats bland världens största kassasuccéer.

Spielberg är för närvarande inblandad med spelutveckling tillsammans med Electronic Arts. Spielberg har kontrakt för att utveckla 3 titlar. Boom blox var först ut 2008. Ännu en titel, LMNO har inte ännu fått ett utgivningsdatum.

Innehåll

Bakgrund

Spielberg föddes i en judisk-amerikansk familj i Cincinnati i Ohio, men växte upp i Haddonfield i New Jersey och Scottsdale i Arizona. Efternamnet kommer från den österrikiska stad där hans ungerska släktingar bodde på 1600-talet. Enligt filmhistoriker är han en av de mest berömda från "filmskolegenerationen" från 1970-talet. I samma grupp återfinns filmskapare som George Lucas, Francis Ford Coppola, Martin Scorsese, John Milius och Brian De Palma.

Redan som tonåring skapade Spielberg åttamillimeter-filmer med sina vänner. Han gjorde sin första kortfilm som visades på riktiga biografer, Amblin, år 1968 – vid 21 års ålder. Spielbergs produktionsföretag, Amblin Entertainment, namngavs efter denna film.

Efter att ha regisserat avsnitt till diverse TV-serier (däribland Columbo) och andra produktioner för TV, fick så Spielberg regissera sin första långfilm, TV-filmen Duellen (1971). Filmen, om en man som är ute och kör på vägarna och blir trakasserad av en mystisk långtradare, har blivit en kultklassiker. I Europa lanserades filmen först på bio.

Biofilmer på 1970-talet

Sugarland Express (1974)

Sugarland Express (1974) var Spielbergs första biofilm som bygger på en sann historia om ett par från Texas som blir jagade av polisen under sin resa på att återfå vårdnaden av deras barn. Filmen fick bra kritik, men var en besvikelse publikmässigt. Spielberg hade dock gjort ett intryck som gjorde att producenterna Richard Zanuck och David Brown var villiga att ge den då 27årige Spielberg regissörsstolen i klart mer ambitiösa projekt.

Hajen (1975)

Hajen (1975) var en skräckfilm baserad på en bok av Peter Benchley om en mördarhaj som härjar utanför New Englands kust. Filmen hade skådespelare som Roy Scheider, Robert Shaw och Richard Dreyfuss och filmmusik av John Williams och blev en stor kassasuccé. Den fick också tre Oscar (filmklipp, musik och ljud) och nominerades till bästa film.

Spielberg hävdar än idag att Hajen är den svåraste film han har gjort och han undanböjde erbjudandet att regissera uppföljaren för att inrikta sig på mer personliga projekt.

Närkontakt av tredje graden (1977)

Tillsammans med Hajen-skådespelaren Richard Dreyfuss påbörjade Spielberg arbetet på ett av sina mest efterlängtade projekt, som han tänkt på sedan han var barn: en film om ufon, vilket ledde till skapandet av Närkontakt av tredje graden (1978). Spielberg är både manusförfattare och regissör av denna film.

Filmen blev en succé och fick totalt sju Oscarsnomineringar (däribland Spielbergs första som bästa regissör) och vann två av dessa, cinematografi och ett specialpris för ljudeffektsklipping.

1941 (1979)

Nästa film som Spielberg gjordes var den bombastiska och långa andra världskriget-farsen 1941 (1979). Filmen som var klart över budget blev en flopp både hos publiken och hos kritikerna och detta blev Spielbergs första motgång.

Biofilmer på 1980-talet

Jakten på den försvunna skatten (1981)

År 1981 gjorde Spielberg tillsammans med vännen George Lucas en hyllning till de gamla äventyrsfilmserierna av sin ungdom: Jakten på den försvunna skatten (1981). Här spelade Stjärnornas krig-idolen Harrison Ford arkeolog-hjälten Indiana Jones som slogs mot nazister i jakt på bibliska artefakter. Filmen spelade in mest pengar av någon film 1981 och blev nominerad till 8 Oscar däribland Spielbergs andra för bästa regissör och för bästa film. Den vann fyra: Bästa klippning, ljud, scenografi och specialeffekter. Spielberg och Lucas kom att göra tre uppföljare, två av dem blev stora succéer, den tredje hade premiär sommaren 2008.

E.T. (1982)

Ett år senare återvände Spielberg till de historier om utomjordingar som han tyckt om som liten och var med och skapade E.T. (1982), historien om en pojke som blir vän med en utomjording som försöker hitta hem igen. E.T. kom att bli den mest inkomstbringande filmen någonsin (tills den slogs av en annan av Spielbergs filmer - Jurassic Park 1993) och nominerades till 9 Oscar, däribland bästa film och bästa regissör (Spielbergs tredje). Den vann fyra stycken: Bästa ljud, ljudeffekter, specialeffekter och musik.

Indiana Jones och de fördömdas tempel (1984)

Efter succén med E.T. återvände Spielberg tillsammans med George Lucas återigen till äventyraren Indiana Jones i "Indiana Jones och de fördömdas tempel" (1984). Även om Spielberg hade en viss oro över manuset blev en höjdpunkt av inspelningen det faktum att han mötte sin framtida fru, skådespelerskan Kate Capshaw, som i den här filmen spelade Indiana Jones nya kärlek.

Uppföljaren blev en stor succé, även om kritikerna var klart mindre positiva än de varit till föregångaren. Filmen sades sakna den förra filmens energi och dessutom vara djupt felaktig när det gällde indisk kultur. Det stundtals rätt hårda våldet ledde till att det skapades en ny kategori inom den amerikanska MPAA-klassificeringen, PG-13, en klassifikation som låg mellan det mer barnvänliga PG och den klart mer vuxna R. Filmen blev nominerad till 2 oscar, bästa musik och specialeffekter.

Purpurfärgen (1985)

Purpurfärgen (1985) byggde på en Pulitzer-belönad roman av Alice Walker och många kritiker undrade om Spielberg kunde hantera ett sånt allvarligt ämne, med tanke på hans tidigare filmer. Filmen hade stjärnor som Whoopi Goldberg, Oprah Winfrey och Danny Glover och blev en succé med mycket bra kritik. Den fick totalt 11 Oscarsnomineringar, även om Spielberg själv inte fick en nominering som bästa regissör – något som var oväntat med tanke på filmens många nomineringar. Spielberg hade dock visat att han kunde tackla svårare ämnen.

Solens rike (1987)

Solens rike (1987) spelades in i Spanien, men delvis även i Shanghai i Kina, något som gjorts möjligt allt eftersom Kina öppnade sina dörrar till omvärlden. Filmen är en inspelning av J G Ballards självbiografi och handlar om en ung pojke (Christian Bale) som skiljs från sin familj efter att japanerna intar Shanghai 1938 och tvingas klara av kriget på egen hand. Även om filmen blev väl mottagen av kritikerna och blev nominerad till 6 Oscar så blev det ingen större kassasuccé.

Indiana Jones och det sista korståget (1989)

År 1989 var det dags för tredje delen i filmserien om Indiana Jones, som vanligt gestaltad av Harrison Ford: "Indiana Jones och det sista korståget" (1989). Till Spielbergs stora glädje (han hade alltid önskat spela in en Bond-film) så tog Sean Connery en stor roll som Indianas far. Filmen blev bättre mottagen hos kritikerna än den förra Indiana Jones-filmen och blev som väntat en stor succé hos publiken. Filmen blev nominerad till 3 oscars och vann en för ljudeffekterna.

Always (1989)

År 1989 gjorde även Spielberg ett romantiskt drama, Always (1989), i vilken den gamla parhästen Richard Dreyfuss spelade en skogsbrandsläckande pilot, som efter att ha dött under ett uppdrag, blir en slags skyddsängel för den unge Ted. När Ted sen blir förälskad i den nu döde pilotens flickvän blir saker och ting komplicerat. Filmen var en nyinspelning av Hjältar dö aldrig från 1943 med Spencer Tracy i huvudrollen.

Always var den första romantiska filmen Spielberg gjorde och blev en relativ flopp hos både publik och kritiker.

Biofilmer på 1990-talet

Hook (1991)

Efter Always relativa flopp återgick Spielberg till gamla banor. En film om Peter Pan hade länge legat i planerna hos Spielberg, han hade ett antal gånger försökt få igång en filminspelning av Peter Pan men aldrig lyckats starta projektet. När manusförfattaren James V Hart kom med idén om att låta Peter Pan återvända till sin magiska värld som vuxen så tyckte Spielberg att det lät som en bra idé. Filmen Hook (1991) hade Robin Williams som Peter Pan och Dustin Hoffman som kapten Krok. Men efter ett antal manusomskrivningar och andra ändringar var de flesta kritiker inte särskilt positiva till projektet. Filmen gjordes för 70 miljoner dollar och spelade in 119 miljoner dollar i USA, inte den succé man först hade hoppats på. Den blev nominerad till 5 oscar, men inte för film eller regi.

Jurassic Park (1993)

Spielberg bestämde sig sedan för att återvända till äventyrsgenren och han gjorde en film baserad på Michael Chrichtons bok Jurassic Park (1993) om hur forskare skapar dinosaurer från uråldrig DNA. Tack vare revolutionära specialeffekter av George Lucas specialeffektsföretag Industrial Light and Magic blev filmen en stor succé och tog över efter E.T. som den mest inkomstbringande filmen i USA. Den nominerades till tre oscar och vann alla tre nomineringarna. Bästa ljud, ljudeffekter och specialeffekter.

Schindler's List (1993)

Samma år som Jurassic Park släpptes gjorde Spielbergs sin kanske mest kritikerrosade film och den som verkligen visade att han kunde göra allvarliga draman. I Schindler's List (1993), som bygger på en sann historia och den roman Thomas Keneally skrev om händelserna, får man följa den tyska industrimannen Oskar Schindler (Liam Neeson) och hans slutgiltiga kamp för att rädda 1 100 människor undan förintelsen. Filmen nominerades till 12 Oscar, vann 7, däribland Spielbergs första Oscar för bästa regi (efter 3 tidigare nomineringar) och för bästa film. Steven Spielberg själv tog inte ut någon ersättning för sitt arbete med denna film, däremot erhöll han år 1998 "Bundesverdienstkreuz mit Stern", den högsta civilia utmärkelse som Förbundsrepubliken Tyskland kan dela ut för sin känsliga beskrivning av Tysklands historia i filmen Schindler's List (1993).

Kritiskt var den mycket väl mottagen, AFI listade den som den 9:e bästa filmen som gjorts och den ligger konstant på topp 10 på IMDB. Den anses av de flesta kritiker som Spielbergs bästa och allvarligaste film. Spielberg anser själv att Schindler's List är hans viktigaste film, men framhåller gärna E.T. som sitt verkliga mästerverk. Spielberg avstod från intäkter och tog aldrig emot någon lön från filmbolaget för Schindler's List då han ansåg att han, med sin judiska bakgrund och en redan växande förmögenhet, hade en historisk skyldighet att göra filmen.

The Lost World: Jurassic Park (1997)

Efter fyra år av vila (och för att bygga upp sin nya studio DreamWorks) gav sig Spielberg i kast med Michael Chrichtons uppföljare till Jurassic Park, som Spielberg så framgångsrikt regisserat fyra år tidigare. I The Lost World: Jurassic Park (1997) återvänder folk till öarna som övergavs i den första filmen.

Filmen gillades inte alls av kritikerna, men blev som väntat en stor succé. Spielberg uttryckte efteråt att filmen nog var en han ville se, men inte behövt regissera själv. Den tredje filmen i Jurassic Park-serien gjordes därför av Joe Johnston. The Lost World blev oscarsnominerad för specialeffekterna men förlorade mot Titanic.

Amistad (1997)

På samma vis som han gjort 1993 så gjorde Spielberg 1997 först en lättsam film om dinosaurer och sen ett historiskt drama. Amistad (1997) byggde på den sanna historien om nyfångade afrikanska slavar som gjorde uppror mot sina slavhandlare. Filmen, med skådespelare som Morgan Freeman, Anthony Hopkins och Matthew McConaughey, blev dock ingen publiksuccé även om den fick relativt bra beröm ifrån kritikerna. Den nominerades till fyra Oscar (däribland för bästa manliga biroll för Anthony Hopkins porträttering av John Quincy Adams) men vann inga.

Rädda menige Ryan (1998)

I Rädda menige Ryan (Saving Private Ryan; 1998) får filmpubliken följa Kapten Miller (Tom Hanks) och hans män under Dagen D och deras senare uppdrag för att lokalisera den enda överlevande av fyra bröder. Filmen blev mycket uppskattad för sin realism när det gällde krigsscenerna och anses av Spielberg vara ett av hans bästa verk.

Den nominerades till elva Oscar och vann fem, däribland Spielbergs andra för bästa regissör, men förlorade Oscarn för bästa film till det romantiska kostymdramat Shakespeare in Love.

Det här var också det första av hittills tre samarbeten mellan Spielberg och Hanks.

Spielberg och Hanks bestämde sig senare, efter Rädda menige Ryans succé, att göra en miniserie för amerikanska HBO om ett kompani soldater under andra världskriget. Miniserien, Band of Brothers, blev en av de största TV-succéerna någonsin och vann ett antal Golden Globe och Emmy.

Biofilmer på 2000-talet

A.I. - Artificiell Intelligens (2001)

År 2001 filmade Spielberg sin vän Stanley Kubricks sista projekt, A.I. - Artificiell Intelligens (2001), ett projekt som de båda regissörerna planerat i åratal men som Kubrick inte han börja på innan han avled. Filmen som beskrev en pojk-androids längtan efter kärlek blev en besvikelse, både när det gällde kritik (som var blandad, vissa hävdade den var ett mästerverk, andra att den var för lång och pretentiös) och när det gällde antalet biobesökare. A.I. blev nominerad till två Oscar - specialeffekter och musik - men vann inga.

Minority Report (2002)

Efter A.I. fortsatte Spielberg på sitt science fiction-tema. Minority Report (2002) bygger på en novell av Philip K. Dick och handlar om en framtid där man med hjälp av synska personer kan förhindra brott som ännu inte begåtts. Filmen har en stark känsla av noir och skådespelare som Tom Cruise, Colin Farrell och Max von Sydow i rollerna. Minority Report blev oscarsnominerad för ljudeffekter, men förlorade mot Sagan om de två tornen - Härskarringen.

Filmen blev en framgång både hos kritikerna och hos publiken.

Catch Me If You Can (2002)

Strax efter premiären av Minority Report (2002) startade Spielberg arbetet på komedin Catch Me If You Can, en film om en ung storsvindlares djärva äventyr spelad av Leonardo DiCaprio. Filmen är löst baserad på den självbiografiska historien om Frank Abagnale Jr. Tom Hanks spelar FBI-agenten som försöker få fast den charmige lurendrejaren och Christopher Walken blev Oscarsnominerad för bästa biroll som fadern. Filmen blev överlag hyllad av kritiker och publik och anses vara bland Spielbergs hitintills minst typiska.

The Terminal (2004)

I The Terminal (2004) fick Spielberg återigen chansen att samarbeta med Tom Hanks. Tillsammans med Catherine Zeta-Jones och Stanley Tucci spelar Hanks i denna lättsmälta, varma och absurda komedi om en man från ett östeuropeiskt land som reser som turist till New York. Han blir strandsatt på JFK:s flygplats då ett krig bryter ut i hemlandet vilket ogiltigförklarar hans pass. Filmen byggde i stort på en verklig historia om en iransk flykting som fastnade på Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris 1988 efter att ha nekats att komma in i England då hans pass och intyg stulits. Filmen fick blandade recensioner och blev ingen stor publiksuccé.

Världarnas krig (2005)

Spielberg återvände till temat utomjordiska intelligenser i en modern nyinspelning av H G Wells roman från 1938. I de tidigare filmerna E.T. och Närkontakt av tredje graden porträtterades de utomjordiska varelserna som vänligt sinnade. Världarnas krig (2005) markerar en vändning från dessa optimistiska teman. I huvudrollerna återfinns Tom Cruise och Dakota Fanning vars rollfigurer kämpar mot en våldsam utomjordisk invasion. Filmen blev en stor publiksuccé trots blandade recensioner och negativ publicitet kring Tom Cruises privatliv vid tidpunkten för premiären.

München (2005)

Samma dag som Världarnas krig släpptes började Spielberg inspelning av München (2005). Filmen beskriver vad som hände efter 1972 års massaker vid München-OS då den palestinska terroristgruppen Svarta September tog till fånga och till slut dödade 11 israeliska idrottare och en tysk polis. Filmen bygger på boken Vengeance: The True Story of an Israeli Counter-Terrorist Team av den kanadensiska journalisten George Jones. Boken har till stora delar blivit betecknad som inkorrekt.[källa behövs]

Den 31 januari 2006 nominerades filmen till totalt fem Oscar, däribland bästa film och bästa regissör – Spielbergs totalt sjätte nominering som regissör.

Indiana Jones och Kristalldödskallens rike (2008)

Indiana Jones och Kristalldödskallens rike är den fjärde filmen i Indiana Jones-serien. Arkeologen Jones spelas som vanligt av Harrison Ford med en ny motståndare i form av en sovjetisk superskurk vid namn Irina Spalko som spelas av Cate Blanchett. Shia LaBeouf spelar en följeslagare till Jones i denna film. Filmen utspelar sig år 1957 under det kalla kriget och följer Jones under jakten på en mytomspunnen arkeologisk artefakt i form av en kristalldödskalle som sägs ge oanade krafter till den som tämjer den. Sovjetiska agenter jagar samtidigt kristalldödskallen i ett dunkelt syfte. Filmen hade Sverigepremiär den 22 maj, 2008 och mottogs med blandad kritik hos den svenska kritikerkåren.

Övrigt

Steven Spielberg har som regissör ofta speglat barn i någon form av fara, och ett annat tema som återkommer är frånskilda föräldrar eller splittrade familjer (Spielberg är själv ett skilsmässobarn). Ett vanligt tema är vanliga människor som upptäcker eller kommer i kontakt med något extraordinärt – varelser, artefakter, platser, personligheter, etcetera. Han återkommer till andra världskriget i flera filmer. De skådespelare han gärna samarbetar med är Tom Hanks, Richard Dreyfuss, Harrison Ford och Tom Cruise; när det gäller filmmusiken har han ofta anlitat John Williams. I nyckelscener brukar han föredra musik från ett ensamt piano. Ett annat drag är bilder i någon form av solen innan en nyckelscen utspelar sig, något som är särskilt påtagligt i filmerna Purpurfärgen, Solens rike, Amistad och Rädda menige Ryan. Han anlitar nästan allitid George Lucas team Industrial Light and Magic för specialeffekter i filmerna.

Spielberg har ofta och gärna samarbetat med Disney när det gäller TV-serier, långfilmer, musik, utveckling av nöjesparker. Han är tillsammans med Jeffrey Katzenberg och David Geffen grundare av produktionsbolaget Dreamworks, som svarat för många kassasuccéer sedan starten på 1990-talet. Spielberg, som i sin ungdom sökte två gånger till USC Cinema School utan att bli antagen, hjälper gärna fram nya, begåvade regissörer. År 1988 jobbade han exempelvis fem månader tillsammans med Ronald Bass på filmmanuset till Rain Man, och gav sedan hela materialet till Barry Levinson. På samma sätt gav han manuset till filmen American Beauty (1999) till Sam Mendes, som sedan prisades för denna sin debutfilm.

Spielberg har barnen Sasha Spielberg, Sawyer Spielberg, Mikaela Spielberg och Destry Spielberg med Cate Capshaw, samt Max Spielberg med Amy Irving. Hans personliga förmögenhet uppskattades 200f till 2,7 miljarder dollar, och den ende filmregissör som var rikare var hans gode vän George Lucas som var god för drygt 3,5 miljarder dollar. Steven Spielberg stödde det Demokratiska partiet i USA ekonomiskt under 1990-talet, och stödde Hillary Clintons presidantvalskampanj 2008. Han har haft en topposition inom den amerikanska pojkscoutrörelsen, men lämnade uppdraget och scoutrörelsen sedan allvarlig diskriminering av homosexuella uppdagats.

Steven Spielberg säger att de två filmer han vill bli ihågkommen för är E.T. och Schindler's List. [3]

Filmografi (urval)


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar


En tolkning av det kanske något luddiga begreppet Wikikärlek.
Störst av allt är kärleken!

Wikikärlek (engelska WikiLove) är ett begrepp som en gång växte fram på wikipedia-relaterade maillistor, och innebär att alla användare på Wikipedia är kollegor med ett gemensamt syfte. Ingen kan avkräva någon att känna positiva känslor för andra, vilket är lätt att inse om man strosar runt lite på diskussionssidorna. Det är dock ett vettigt förhållningssätt, som både är trevligt och faktiskt är ändamålsenligt.

På Wikipedia finns människor med olika bakgrund, och helt olika syn på saker och ting. Det är lätt hänt att diskussioner urartar till gräl. Dock bör man tänka på att projektets målsättning, att producera ett uppslagsverk, inte gagnas av sådant – tvärtom. Om man tänker på att försöka förstå vad motparten menar, så kan man säga att man uppnått tillståndet wikikärlek. Ju mindre wikikärlek, desto mer kommer uppslagsverket i sin helhet att få lida. Ständiga gräl skrämmer iväg bidragsgivare, och partiska artiklar skrämmer iväg läsare och skadar på det hela taget Wikipedias rykte.

Det finns ingen enkel formel för att uppnå Wikikärlek, men det finns viktiga ingredienser.

  • Att tänka på netiketten och respektera andra bidragsgivare.
  • Att utgå från att andra menar väl. Det gör de faktiskt oftast, även om det inte ser så ut vid första ögonkastet.
  • Att stötta nybörjare, som ofta är osäkra i sin roll.
  • Att glömma och förlåta, och inte låta andra människor såra en. Detta är internet, och oerhört många människor uttrycker sig på ett sätt på nätet som de aldrig skulle göra i verkliga livet. Den som är lagd åt det hållet kan tänka på det som ahimsas anda: att varken mentalt, verbalt eller kroppsligt skada någon vare sig genom att göra det själv, få andra att göra det, eller samtycka till att andra gör det.
  • Att komma ihåg att användarna på Wikipedia är människor av kött och blod. Alla tycker om att känna sig uppskattade, och när man ger en negativ kommentar är det smart att infoga lite artighetsfraser nånstans när man uttrycker ett önskemål, till exempel i den här stilen:
    • "Jag såg att du återställde min redigering på rosor. Apropå vad du skrev på diskussionssidan. Tror du att du skulla vilja titta på den här versionen? (…) Det vore jättehyggligt."
    • "Apropå dina bidrag till artikeln om flyttfåglar så tror jag att du har missuppfattat några detaljer. (…) Jag tog bort det för att artikeln IMO blir mera saklig i det här skicket. Du kan väl titta på det och se vad du tycker.
    • "Du som skrivit så mycket om partikelfysik och verkar greppa ämnet, tror du att du kan förklara det här? (…) Det är mycket möjligt att det är så, men det är inte så lätt att förstå för den som inte är så insatt i fältet. Artiklarna ska ju skrivas för en bred allmänhet, men jag vet själv att det inte alltid är så lätt att inse vad som är svårbegripligt och behöver förklaras mera. Om du har några bra länkar eller så, får du väldigt gärna dela med dig av dem. (etc.)
  • Och sist men inte minst: Det är bara Internet. Slappna av, vetja!

Några länkar

Referenser

  1. 8,8 av röstande från hela världen på Internet Movie Database (IMdB), vilket gör den till världens sjätte bästa film
  2. Verklighetens Oscar Schindler räddade omkring 1 100 polska judar från att sändas till förintelselägret Auschwitz.
  3. En biografi om Steven Spielberg finns på IMdB [1].

Externa länkar


Personliga verktyg