Rättvisa

Från Rilpedia

Version från den 27 maj 2009 kl. 22.57 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Rättvisa är ett etiskt begrepp som innebär normen att följden av handlingar, egenskaper eller förhållanden är moraliskt rätt, rättsinning och rättfärdig med beaktande av den som berörs av handlingarna, egenskaperna eller förhållandena. Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen; beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia.

Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati att ha en betydande plats inom rättviseteorier, även om det råder delade meningar om vilket värde denna har. Enligt vissa förespråkare av den deliberativa demokratin har demokratin ett egenvärde, medan exempelvis utilitarister ger den ett sekundärt värde, nämligen som ett medel till att uppnå den största möjliga nyttan. Den i särklass mest betydande teorin om rättvisa i modern tid är den som filosofen John Rawls formulerade i sin En teori om rättvisa (1971). Rawls ger ett kontraktualistiskt försvar av sin teori, som i korthet går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället. Några år efter publicerandet av Rawls bok utkom Robert Nozicks Anarki, stat och utopi (1974), som har spelat en viktig roll för den libertarianska traditionen. Socialister har tenderat att se upphävandet av klassamhället och det privata ägandet av produktionsmedlen som ett viktig steg till, eller en förutsättning för, ett rättvist samhälle.

Distributiv rättvisa menar hur något – nyttigheter, pengar, etc. – fördelas i en viss population.

Se även


Personliga verktyg