Meningen med livet

Från Rilpedia

Version från den 24 maj 2009 kl. 18.25 av Lovanski (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Paul Gauguins Var kommer vi ifrån? Vad är vi? Vart är vi på väg?
42 är svaret på "den yttersta frågan om Livet, universum och allting" i bokserien Liftarens guide till galaxen.

Meningen med livet har avhandlats av religionsstiftare och filosofer. En central följdfråga är huruvida det finns något liv efter detta. De som tror på ett sådant liv räknar ofta med att detta liv ska vara avgörande för nästa.

Man kan skilja på tillvarons funktion och på dess djupare mening.

Några begrepp som brukar dyka upp i svaret är kärlek, fortplantning (barn), njutning och att leva i nuet. Existentialisterna menar att vi själva får skapa en mening åt livet, och att man är vad man gör och vad man låter bli att göra.

Inom konst, musik och litteratur är "de eviga frågorna" om liv, död och kärlek ständigt närvarande. Paul Gauguins kanske mest berömda målning bär titeln "Varifrån kommer vi? Vilka är vi? Vart går vi?"

Ett konkret förslag (av många) är att meningen med livet är lycka, och att en person som [någon gång under sin levnad men framförallt mot slutet] ärligt kan säga "jag är nöjd med mitt liv" också är en lycklig människa. Är det också en bra medmänniska som säger detta, och som eventuellt tror på ett kommande liv, får prognosen i livets skola sägas vara god även i fortsättningen!

"Quot homines, tot sententiae" – Phormio[1]

Innehåll

Olika ståndpunkter

En filosof försjunken i meditation. Detalj av Rembrandt.

1) Det finns ingen mening. Detta är nihilismens ståndpunkt. Det finns inga objektiva värden. Ingenting är sant och allt är tillåtet. Tillvaron är i princip meningslös och slumpen regerar.

2) Det finns ingen mening men den går att tillskapa. Detta är existensialisternas ståndpunkt. Från början finns det ingen mening, men som unik individ kan jag göra val och handlingar i livet som skapar mening. Detta innebär också ansvar och en oro för att mina val kan bli fel.

3) Det finns en immanent mening att upptäcka. Denna ståndpunkt återfinns i de stora religionerna och i vissa av de filosofiska systemen. Verkligheten är t.ex. gudomlig, och det gäller att skapa kontakt med den, antingen genom att skåda ljuset i sitt inre eller genom yttre religiösa handlingar.

3a) Meningen med tillvaron i sig. En vidareutveckling av 3). Det finns t.ex. en gudomlig plan, en kosmisk lag [som cyklisk utvidgning och hopdragning), en universell andlig naturlag (som karma) eller så är den biologiska mångfalden och skönheten i naturen och världsalltet i sig meningsfull.

3b) Meningen med ett individuellt, biologiskt liv. Meningen med mitt eget liv kan upptäckas i 3) Gud, i 3a) att vara människa eller i 3b) att vara människa och leva i nuet och fullt ut, i harmoni med andra och med omvärlden.

4) Fortplantning. Att överleva, föröka sig och sprida sina gener är alla levande varelsers imperativ, och åtminstone i en begränsad, biologisk betydelse också deras "mening".

Referenser

  1. "Så många människor, så många meningar".

Litteratur

  • Brunius, Teddy, Livets mening. En antologi med texter rörande livets mening Bok & Bild 1970.
  • Dalai Lama: Lycka. En handbok i konsten att leva Richters 1998. ISBN 91-7711-961-4
  • Furberg, Mats: Allting en trasa? En bok om livets mening Doxa, Lund 1987 (ISBN 91-578-0244-0)
  • Mårtensson, Bruno: Människans ofrånkomliga livsfrågor. Prisma 2000. (ISBN 91-518-3732-3)

Se även

Personliga verktyg