Vagnhärad
Från Rilpedia
| Vagnhärad Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Södermanland | |||
| Län | Södermanlands län | |||
| Kommun | Trosa kommun | |||
| Församling | Trosa-Vagnhärads församling | |||
| Folkmängd(2005) | 3 221 | |||
| Area(2005) | 286 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 10 maj 2008) | ||||
Vagnhärad är en tätort i Trosa kommun, belägen mellan Gnesta, Södertälje och Trosa. Den har som många andra tätorter sitt ursprung i en järnvägs- och poststation. Namnet har orten efter socknen där stationen anlades.
Innehåll |
Bakgrund
Vagnhärad nämns första gången 1350 som Wanghæradh. Det är ett forntida bygdenamn, som innehåller härad i betydelsen "bygd". Förleden betyder "vikbornas" (av fornsvenska vagher, "vik") eller utgör eventuellt ett genitiv av ett forntida vik- eller ånamn eller något liknande med oviss innebörd.[2] Enligt ortnamnssägnen kommer sig namnet av att diligenskuskarna bytte häst och vagn på sin resa mot Stockholm. Här finns även en väl bevarad kunglig väntsal vid järnvägsstationen som kung Gustaf V använde vid sina sommarbesök på slottet Tullgarn. Vagnhärad blev riksbekant 1997 när marken under ett flertal hus belägna intill Trosaån gav vika. Orten var även förebilden för ”Hedeby” i Sven Delblancs böcker Åminne (1970), Stenfågel (1973), Vinteride (1974) och Stadsporten (1976). TV-serien Hedebyborna spelades till största delen in i trakterna kring Vagnhärad. I april 2007 Förlade Brasiliens landslag ett träningspass på Vagnhärads idrottsplats Häradsvallen, något som slogs upp stort i kvällspressen och TV under temat "när brassarna kom till byn"
Kommunikationer
Vagnhärad är beläget längs Nyköpingbanan som sträcker sig mellan (Åby-) Nyköping och Järna, utanför Södertälje. Stationen i Vagnhärad är Trosabornas närmsta järnvägsstation. Från Vagnhärad kör även lokaltrafikbolaget Länstrafiken Sörmland bussar till Nyköping, Trosa, Södertälje (med Vårdinge) samt till Gnesta.
Några kända personer från Vagnhärad
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ Svenskt ortnamnlexikon. Red: Mats Wahlberg. Språk- och folkminnesinstitutet: Uppsala 2003, s. 340
