Herpestes

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Herpestes
Herpestes javanicus
Herpestes javanicus
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Manguster
Herpestidae
Släkte: Herpestes
Vetenskapligt namn
§Herpestes
Auktor: Illiger, 1811
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Herpestes är ett släkte i rovdjursfamiljen manguster med 10 arter. Som enda släkte i familjen inkluderar djurgruppen arter som förekommer i södra och sydöstra Asien samt i Sydeuropa.

Innehåll

Kännetecken

Djur i släktet har en smal och långsträckt kropp med korta extremiteter. Pälsens färg varierar från gulaktig över grågrön till brunaktig. Sidorna och buken är oftast ljusare och ibland vit. Svansen är jämförelsevis lång, vid varje fot finns fem tår och de bakre tassarna saknar hår. Kroppslängden ligger mellan 25 och 65 centimeter, svanslängden mellan 20 och 51 centimeter och vikten mellan 0,5 och 4 kilogram.

Utbredning och habitat

Släktets naturliga utbredningsområde omfattar nästan hela Afrika, med undantag av Madagaskar, den arabiska halvön och stora delar av södra och sydöstra Asien. Faraokatten lever även på den iberiska halvön men det är oklart om djuret blev införd av människan. Indisk mungo och Herpestes javanicus infördes i flera regioner på jorden för att bekämpa skadedjur. Dessa arter finns idag i Västindien, på Madagaskar, Mauritius, Réunion och flera öar i Oceanien.

Arterna i släktet lever i olika habitat, däribland skogar och grässlätter men även i torra ökenområden.

Levnadssätt

Dessa djur vistas huvudsakligen på marken men några arter har bra förmåga att klättra. Flera arter är aktiva på dagen men det finns undantag. Som viloplatser använder de håligheter i träd, bergssprickor och bon under jorden. Många arter lever i par eller familjegrupper.

Födan utgörs bland annat av insekter, kräftdjur, fiskar, groddjur, fåglar och mindre däggdjur. Dessutom äter de i mindre skala frukter. En del arter är känt för att de kan jaga giftiga ormar. De väja alla angrep från ormen tills kräldjuret är trött och sedan dödar mungon ormen.

Under bra förhållande kan honor para sig två eller tre gånger per år. Efter dräktigheten som varar mellan 40 och 80 dagar (beroende på art) föder honan ett till fem ungdjur. Efter några veckor sluter honan att ge di och efter ungefär ett år är ungarna könsmogna.

Arter

  • faraokatt (Herpestes ichneumon)
  • indisk mungo (Herpestes edwardsii)
  • javanesisk mungo (Herpestes javanicus)
  • rödbrun mangust (Herpestes smithii), liknar indisk mungo men blir lite större. Pälsen är mörkbrun eller lite rödaktig. Arten förekommer i Indien och på Sri Lanka. Den vistas mer än andra arter av släktet i skogar.
  • strimhalsmangust (Herpestes vitticollis), är den största asiatiska arten i släktet och lever i södra Indien och på Sri Lanka. Pälsens färg varierar mellan rödbrun och gråbrun. Kännetecknande är en svart strimma på bägge sidor av nacken. Arten är aktiv på dagen och vistas ofta i närheten av vattendrag.
  • krabbmangust (Herpestes urva), förekommer från norra Indien till Malackahalvön. Pälsen är gråaktig med vita strimmor från munnen till nacken. Djuret är anpassat till ett liv vid och i vatten samt nattaktiv.
  • Herpestes semitorquatus, finns på Sumatra och Borneo. Det är nästan ingenting känt om arten.
  • Herpestes brachyurus, lever på Malackahalvön, Sumatra, Borneo och Palawan. Pälsen är gråaktig och den jämförelsevis korta svansen är tjock.
  • brun mungo eller mörkbrun mangust (Herpestes fuscus), liknar den förut nämnda arten och räknas ibland bara som underart. Den förekommer i sydvästra Indien och på Sri Lanka.
  • långnosad mangust (Herpestes naso), skiljer sig från alla andra arter i släktet genom en långdragen nos. Djuret lever i Afrika från Nigeria till Kongo-Kinshasa.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
  • D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0801882214
Personliga verktyg