Manguster

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Manguster
Surikat (Suricata suricatta)
Surikat (Suricata suricatta)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Manguster
Herpestidae
Vetenskapligt namn
§Herpestidae
Auktor: Bonaparte, 1845
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Manguster (Herpestidae) är en familj i däggdjursordningen rovdjur. Flera arter i familjen kallas mungo, och detta ord används ofta synonymt med manguster. Även surikater tillhör familjen manguster. Mangusternas ursprunglige levnadsområde ligger i Afrika, södra Asien och sydvästra Europa.

Innehåll

Etymologi

Ordet mangust kommer från de dravidiska språken (telugu: muṅgisa , kannada: muṅgisi) och flyttades över portugisiska till alla andra europeiska språken. I tidiga europeiska skrifter saknades bokstaven t i slutstavelsen, idag fortfarande på engelska (mongoose). Bokstaven tillkom troligtvis omkring året 1700 på franska som en hyperkorrektion (analog till ordet languster).[1]

Kännetecken

Manguster är jämförelsevis små rovdjur. De har en långsträckt kropp som når en längd mellan 25 och 75 centimeter. Deras huvud är litet och har en tillspetsad nos samt runda öronen. Foten har trubbiga, inte indragbara klor och nakna eller glest hårbevuxna fotsulor. Pälsens färg är oftast grå- eller brunaktig och hos de flesta arterna enfärgade men det finns även djur i familjen med strimmor eller prickar. Svansen är med 15 till 53 centimeters längd relativ kort och hos en del arter yvig. Vikten ligger mellan 0,2 och 5 kilogram.

Vid varje fot finns vanligtvis fem tår med några arter har bara fyra tår. Flera arter avsöndrar en illa luktande vätska från sina analkörtlar. Deras tandformel är I 3/3 – C 1/1 – P 3-4/3-4 – M 2/2, alltså mellan 36 och 40 tänder.

Utbredning och habitat

De flesta arter finns i Afrika söder om Sahara. Andra arter lever på Arabiska halvön eller i södra och sydöstra Asien. En art, faraokatt, lever även på iberiska halvön men det är inte helt klarlagt om djuret blev införd av människan eller inte. Några arter infördes av människan i regioner där de ursprungligen inte var hemma för att bekämpa skadedjur. Dessa arter finns idag till exempel i Italien, Kroatien, Japan, Västindien och på olika öar i Stilla havet och Indiska oceanen.

Manguster förekommer i olika habitat men ett flertal arter föredrar savann och andra öppna områden. En del arter lever i skogar. I allt för torra regioner finns normalt inga manguster.

Levnadssätt

Gul mangust eller rävmangust

Dessa djur vistas vanligen på marken. Flera arter bygger bon i jorden eller använder bon som grävds av andra djur. Ofta lever de i grupper men det finns även arter där varje individ lever ensam. Medan många arter är aktiva på dagen är andra arter nattaktiva.

Manguster livnär sig av insekter och deras larver, av andra ryggradslösa djur som maskar och krabbor samt av mindre ryggradsdjur som möss och småfåglar. En del arter är framför allt kända för att de överfaller ormar. Hur starkt vegetabiliska ämnen ingår i födan beror på arten.

Arternas sätt att fortplanta sig är bara i mindre skala känt. Hos flera arter har honan möjlighet att para sig flera gånger per år. Dräktigheten varar oftast mellan 40 och 80 dagar och per kull födds ett till fem ungdjur. Ungarna är bostannare, men de utvecklar sig snabba och honan slutar redan efter ett fåtal veckor med digivning.

Manguster och människor

Redan i texter från gamla Indien och gamla Egypten finns berättelser om manguster. Där uppmärksammas främst mangusternas förmåga att kämpa mot ormar. I Djungelboken förekommer en mungo vid namn "Rikki-Tikki-Tavi", som räddar människor från ormar. Som nämnd tidigare infördes manguster i olika regioner för att bekämpa skadedjur. I vissa fall blev mangusterna ett hot för den endemiska faunan i dessa områden. Några arter hölls även som sällskapsdjur.

Ibland dödas manguster på grund av att de förstör odlad mark eller orsakat av att de är en smitthärd för rabies. De flesta arter har idag en tillräcklig stor population. Bara arten liberiamangust listas av IUCN som stark hotad (endangered) och en annan art, Bdeogale jacksoni, som sårbar (vulnerable).

Systematik

Yttre systematik

Manguster tillhör underordningen kattliknande rovdjur i ordningen rovdjur. Tidigare antogs att de är nära släkt med viverrider och ibland listades djurgruppen som en underfamilj till dessa. Nyare genetiska undersökningar visade att de möjligtvis är närmare släkt med hyenor. Deras närmaste släktingar är däremot rovdjur på Madagaskar, familjen Eupleridae. Det antas att alla rovdjur på Madagaskar utvecklade sig av förfäder som liknade manguster. Underfamiljen Galidiinae som ingår i Eupleridae räknades tidigare till mangusterna.

Inre systematik

I familjen finns 14 släkten med tillsammans 33 arter.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.

Litteratur

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0801857899
  • D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005, ISBN 0801882214

Noter

  1. Oxford English Dictionary, 2 upplaga, 1989, uppslagsord: mongoose

Externa länkar

Personliga verktyg