Gultofspingvin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Gultofspingvin
Status i världen: Sårbar[1]
Två gultofspingviner
Två gultofspingviner
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Pingvinfåglar
Speniformes
Familj: Pingviner
Spheniscidae
Släkte: Eudyptes
Art: Gultofspingvin
E. chrysolophus
Vetenskapligt namn
§Eudyptes chrysolophus
Auktor: (Brandt, 1837)
Synonymer

Catarhactes chrysolophus Brandt, 1837
Catadyptes chrysolophus (Mathews, 1934)

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gultofspingvin eller macaronipingvin, Eudyptes chrysolophus, är en pingvinart som är nära släkt med kungstofspingvinen (Eudyptes schlegeli). Det är världens talrikaste pingvinart, med cirka 9 miljoner par. Men populationen minskar och den anses vara hotad.[1]

Innehåll

Taxonomi

Den beskrevs taxonomiskt första gången 1837 av den tyske naturforskaren Johann Friedrich von Brandt som då placerade den i släktet Catarhactes och typspecimentet härstammar från Sydgeorgien.[2] Dess vetenskapliga artnamn härstammar från grekiskans ord chryso- "gyllene", och lophos "tofs".[3]

Sitt engelska trivialnamn, som ibland även används på svenska, härstammar från engelska upptäcktsresande som började kalla den för "Macaroni Penguin" eftersom den genom sina gula tofsar påminde om ett populärt och pråligt klädmode i 1700-talets England som innehöll mycket ornament och vars bärare kallades för maccaroni eller macaroni.

Både mitokondriellt DNA och cellkärne-DNA pekar mot att arten skildes från sin närmsta släkting, kungstofspingvinen (Eudyptes schlegeli), för ungefär 1.5 miljoner år sedan.[4] Dessa båda närbesläktade arter är morfologiskt mycket lika, och har ofta behandlats som underarter.

Utseende

Adulta gultofspingviner blir 70 cm långa och väger 5,5 kg. Gultofspingvinen skiljs morfologiskt ifrån kungstofspingvinen på att den har ett svart ansikte till skillnad från den senares vita.

Utbredning

Artens utbredning sträcker sig från sub-Antarktis till Antarktiska halvön. Det finns minst 216 häckningskolonier på 50 platser,[1] vilket inkluderar södra Chile, Falklandsöarna, Sydgeorgien och södra Sandwichöarna, södra Orkneyöarna och södra Shetlandsöarna, Bouvetön, Prins Edwardöarna, Crozetöarna, Kerguelenöarna, Heard- och McDonaldsöarna, och även väldigt lokalt på Antarktiska halvön. På sina födosök förekommer grupper så långt norr ut som Australien, Nya Zeeland, södra Brazilien, Tristan da Cunha och Sydafrika. [5]

Status

Arten kategoriseras idag som sårbar (VU) av IUCN på grund av att världspopulationen drastiskt verkar har minskat under de senaste 3 generationerna (36 år).[1] Denna kateorisering baserar sig dock på extrapolering av småskaliga undersökningar. Exempelvis visade en studie att en häckningspopulation på Sydgeorgien minskade med 65% under perioden 1986-1998, och en annan studie från Marion visar på en populationsminskning på 50% under perioden 1979-1998.[1]

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 BirdLife International 2008. Eudyptes chrysolophus In: IUCN 2008. 2008 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 25 november 2008.
  2. G. Mathews (1943) Notes on New Zealand Birds., EMU, Vol.43, nr.4, sid:243-247
  3. Liddell, Henry George and Robert Scott (1980). A Greek-English Lexicon (Abridged Edition). United Kingdom: Oxford University Press. ISBN 0-19-910207-4. 
  4. Baker AJ, Pereira SL, Haddrath OP, Edge KA (2006). "Multiple gene evidence for expansion of extant penguins out of Antarctica due to global cooling". Proc Biol Sci. 273 (1582): 11–17. DOI:10.1098/rspb.2005.3260. PMID 16519228. Hämtat 2008-03-21. 
  5. Curry, Tiera. ”Macaroni Penguin”. Center for Biological Diversity. http://www.biologicaldiversity.org/species/birds/penguins/macaroni_penguin.html. Läst 2008-11-17. 

Källor

  • BirdLife International 2008. Eudyptes chrysolophus In: IUCN 2008. 2008 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 25 november 2008.
  • Lars Larsson (2001) BIrds of the World, CD-rom
Personliga verktyg