Charles A. Lindbergh

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Charles August Lindbergh

Charles August Lindbergh (CA) född 1859 i Stockholm, död 1924 i USA, var en amerikansk advokat, bankman, farmägare och kongressledamot. Han var son till den svenske riksdagsmannen Ola Månsson (August Lindbergh) och far till Charles Lindbergh. Han kallades allmänt för CA.

Innehåll

Biografi

CA föddes under utomäktenskapliga förhållanden i Stockholm. Fadern Ola Månsson och Charles mamma Lovisa Carlén beslöt att emigrera till USA när sonen var sex månader gammal. De bosatte sig i den blivande svenskbygden Minnesota där CA växte upp. Fadern bytte familjenamnet till Lindbergh. Sonen Charles, flygaren, [1] beskrev faderns barndom på följande sätt: Så snart min far var nog gammal att bära ett gevär, hade det blivit hans uppgift att hålla familjen försedd med kött. Eftersom det var ont om ammunition, räknades hans patroner noga och varje skott måste fälla en fågel. När han bommade, försökte han träffa två fåglar med nästa skott. Far hade berättat om det i förbigående, som en del av hans dagliga liv under pojkåren /.../ Den regeln gällde bara för fåglar och små djur. De dagar han kom hem med en hjort, behövde han inte redogöra för hur många skott som hade gått åt.

CA utbildade sig till advokat och utexaminerades från University of Michigan Law School 1883 och bosatte sig i Little Falls i Minnesota. Här arbetade som advokat och bankman. Han gifte sig 1887 med Mary LaFond. Paret fick två barn, Lillian 1888 och Christie 1892, men Mary omkommer 1892 och CA lämnas ensam med två barn. 1901 gifte han om sig med Evangeline Lodge Land (1876 - 1954) och året efter föddes sonen Charles. C.A. valdes in som republikansk kongressledamot i Washington 1906. Han protesterade mot bildandet av Federal Reserve, den amerikanska centralbanken. Han lämnade kongressen 1917 i protest mot USAs inträde i första världskriget. Hans fortsatta liv blev en serie av affärer som ledde till att han slutade som rättshaverist[källa behövs].

Referenser

Noter

  1. Charles A.Lindbergh, Spirit of St.Louis, s.218

Webbkällor

Tryckta källor

Bibliografi

  • Charles A. Lindbergh, Spirit of St. Louis, övers. av Torsten Blomqvist, Stockholm 1954
Personliga verktyg