Maria Katarina Öhrn
Från Rilpedia
Maria Katarina Öhrn, även Maria Katarina Berlin, född 1756, död i Stockholm 8 november 1783, var en svensk skådespelare och sångerska, anställd vid Stenborgs Sällskap, Humlegårdsteatern 1776-80 och Eriksbergsteatern 1780-83 och den kanske mest populära dramatiska skådespelerskan i Sverige på sin tid.
Biografi
År 1776 finns hon med i ett passbevis til Karlskrona för Stenborgs Sällskap, där Johan Berger, Karl Fredrik Sabin och Öhrn var nya namn vid sidan av de gamla medlemmarna; "den 20:åriga aktrisen Mamsell Öhrn visade sig vara en verklig vinst för teatern och blef snart omfattad med bevågenhet af publiken, som insåg de företräden i framställningsförmåga, hvarigenom hon betydligt höjde sig öfver alla sina kvinnliga kamrater vid truppen".
Hon var kontrakterad att uppträda på Humlegårdsteatern sommaren 1780, men försökte 17 april rymma till ett kontrakt hos Johan von Blanc i Göteborg, men hindrades med polis. Hon var stjärnan då Eriksbergsteatern öppnades 1780 och användes både i sång- och talroller och "blef genom sin behagliga personlighet och sceniska förmåga publikens gunstling" och fick en recett 9 augusti.
Onsdagen 29 november 1780 spelade hon Perette i operetten De båda jägarna och mjölkflickan mot Magnus Bonn (Vilhelm) och A. Lundberg (Colas) på Eriksbergsteatern, vilket blev en stormande succé; pjäsen hade uppförts av franska truppen i Stora Bollhuset 1 januari 1765, men på franska- nu hördes den på svenska, blev publikens favoritstycke och spelades under 18 års tid. Finkel gavs som hennes recett onsdagen 9 augusti 1780, då hon kallades förnämsta sujett och första aktris. Bland övriga roller fanns Lesbina i Don Micco och Lesbina mot truppens manliga stjärna Magnus Bonn (1780), Fanchette mot Bonn (Martin) och Anders Lundberg (Colin) i Tunnbindaren av Audinot (1781), Zelmire mot Lundberg (kadin), M.Bonn (Omar), C.Bonn (Nouradin) och Brita Fernlund (Fatime) i Den bedragne kadi av Lemonnier (1781), huvudrollen Zerbine i Pigan husbondsfru (La Serva Patrona) mot M. Bonn, 1781, "där hon som vanligt kenp publiken", Hedda i Så blefvo alla nöjda av Envallsson mot M. Bonn (Marionet), Sara Åkerberg (Corinna), Lundberg (Axel), Lindskog (Baronen), Ljungren (Bovenius) och Brita Fernlund (Lovisa) (1782), och Belinde i Kolonien av Framery mot Lundberg (Fontalbe) M.Bonn (Blaise) och Fernlund (Marine) 1783.
14 september 1780 gifte hon sig med "kungl. kammarvaktmästeren" Isak Berlin. 1782 gavs recetter för Magnus Bonn, "en stödjepelare för Stenborgska teater under denna tid", och "första aktrisen fru Berlin". Bland övriga skådespelerskor fanns Sara Åkerberg (1760-dec. 89), som spelade Corinna i Så blefvo alla nöjda (1782) och fru Murer i Eugenie av Beaumarchais (1787) och framför allt "äldre fruntimmersroller" och M:ll Brita Margareta Fernlund (f. 1756) "fosterdotter till fru Carin Ulrika Stjernstolpe", subrett och sångerska, som sjöng i operakören 1781-82 och var mycket populär under sin korta karriär innan hon 1783 "drog sig tillbaka till privatlivet".
Hon dog "af tärande feber" vid 28 års ålder, 4 dagar efter makens död i lungsot, och begravdes på Riddarholmen. Inventariet gjordes upp av hennes svägerska Maria Helena Berlin och Johanna Catharina Enbeck, som suttit vid hennes dödsbädd. Hennes död kallades en svår förlust för teatern. Efter henne blev Christina Rahm primadonna.
Referenser
- Stenborgska skådebanorna, Johan Flodmark.
