Mindre ekbock

Från Rilpedia

Version från den 27 maj 2009 kl. 18.20 av Höstblomma (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Mindre ekbock
Status i Sverige: Missgynnad[1]
Cerambyx scopolii.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Sexfotingar
Hexapoda
Klass: Insekter
Insecta
Underklass: Bevingade insekter
Pterygota
Ordning: Skalbaggar
Coleoptera
Underordning: Allätarbaggar
Polyphaga
Familj: Långhorningar
Cerambycidae
Släkte: Cerambyx
Art: Mindre ekbock
C. scopolii
Vetenskapligt namn
§Cerambyx scopolii
Auktor: Fuessly, 1775
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mindre ekbock (Cerambyx scopolii) är en art i insektordningen skalbaggar som tillhör familjen långhorningar.

Innehåll

Kännetecken

Den mindre ekbocken har en kroppslängd på 17 till 28 millimeter. Grundfärgen på kroppen är svart. På delar av kroppen finns fin vit behåring, särskilt på bakre delen av täckvingarna. Benen och antennerna är långa och kraftiga.

Utbredning

Den mindre ekbocken finns i södra och mellersta Europa, samt Nordafrika, Turkiet och Kaukasus. Den finns också i Dannmark, Norge och Sverige.

Status

I Sverige är den mindre ekbocken klassad som missgynnad. Den fanns tidigare i i Skåne, Blekinge, Småland, på Öland och i Västergötland och Södermanland. Dess utbredningsområde har dock numera minskat kraftig och fynd från senare år är endast kända från Österlen i Skåne, Öland och östra Småland. Det största hotet mot arten är bristen på död ved i skogarna.

Levnadssätt

Den mindre ekbocken lever främst på ek och hassel, men man kan även finna den på bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk. För sin fortplantning behöver den tillgång på död ved, eftersom det är vad larven äter. Utvecklingen från ägg till imago tar två till tre år. När larven är redo att förpuppa sig gnager den ut en puppkammare inne i veden och stänger till denna med ett kalklock. Den fullbildade skalbaggen kläcks och övervintrar i puppkammaren och tar sig sedan ut i början av juni.

Noter

  1. Artdatabankens faktablad om Mindre ekbock Läst 16 februari 2009.

Källor

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar Coleoptera:Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-62-7

Externa länkar

Personliga verktyg